Inlägg

Patrik berättar om lägenheten – efter åren i hemlöshet: ”Så glad!”

/i /av

I mer än 40 år använde Patrik droger. I 20 år levde han i hemlöshet. De flesta vännerna är döda. Men Patrik lever – och nu funderar mer över vilka tavlor som ska pryda väggarna än var han ska tillbringa natten.

Förmiddagarna brukar han tillbringa på Café David. Där sitter han på sin stol alltmedan människorna mittemot byts ut. Det är många som vill prata med honom och det är lätt att förstå varför. Med rappt munläder berättar Patrik:

– Om jag hade fått välja idag hade jag valt att leva om mitt liv.

Han funderar halvannan sekund innan han lägger till:

– Från tioårsåldern ungefär.

”Har gjort det superfint”

Måhända ett sorgligt konstaterande, men det är en övervägande solig 57-åring som berättar om livet han numera lever och om den egna lägenheten som han fick eget kontrakt på för ett par år sedan.

– Jag trivs så bra och jag är så himla glad. Jag bor i en etta på ett seniorboende, så där finns inte så många ungdomar. Nu har jag bott där ett tag och jag har verkligen gjort det superfint. Ibland sitter jag för mig själv och kollar runt och bara tänker hur fint det är.

Resan dit där han är idag har minst sagt varit krokig. Att lyckas hitta en riktning i livet efter många års trauma. Patrik beskriver vad Skåne Stadsmission betytt för honom i den processen.

– Att ha någon som tror på en är viktigt, inte minst när man kanske inte ens tror på sig själv. Att det hela tiden funnits någon att prata med och en bas, har varit så viktigt för mig, säger han.

Samtal och medicin hjälpte

Patrik är uppvuxen i Malmö och säger att han känner till “varenda buske”. Efter en uppväxt präglad av idrott började han efter en skada att röka hasch. Senare blev han beroende av tyngre droger och med tiden också hemlös.

I mer än 20 år levde han i hemlöshet. Till sist insåg han att det inte gick att fortsätta, och med hjälp av samtalsterapi och medicin reste han sig. Och för en tid sedan fick han också, efter några års provboende, ett förstahandskontrakt på en lägenhet.

Det är dags för Patrik att resa sig från sin stol på Café David och gå de tre trapporna upp till Kreativa verkstaden. En pastelltavla behöver bli färdig. Intresset för konst är alltjämt intakt och det är noga vad som ska få finnas på väggarna hemma i ettan.

– Jag vet att det finns två tavlor som jag verkligen vill ha och jag kan se det framför mig. Den ena är pastelltavlan och den andra är en som jag vet finns i Kristianstad, säger Patrik och plötsligt är blicken mindre fastnaglad och det ser mer ut som att han mumlar för sig själv:

– Jag får nog köpa den nästa gång jag är där…

***

Foto: Apelöga

Vi behöver din hjälp. Skänk pengar här.

Behöver du vår hjälp? Läs mer här

Matpriserna ökar igen – och det kommer bli ännu dyrare: ”Priserna springer iväg”

/i /av

I januari ökade matpriserna igen. Något som påverkar Skåne Stadsmission. Både deltagare och verksamhet har det tufft när livsmedelskostnaderna skjuter i höjden.

Den senaste undersökningen på sajten Matpriskollen visar att den utveckling vi sett de senaste månaderna, då prisutvecklingen bromsats, bröts i januari. Ulf Mazur, vd och grundare på Matpriskollen spår att det är sannolikt att matpriserna dessutom kommer öka ytterligare den närmaste tiden.

– Tyvärr är det många basprodukter som ökar i pris, säger han och nämner bland annat häftiga ökningar på falukorv, kaffe och strösocker.

Fler lever i utsatthet

Skåne Stadsmission ser dagligen hur de höga matpriserna är en av faktorerna som gör att fler människor än tidigare lever i utsatthet. Vi har under det senaste året haft betydligt fler människor som kommer till våra verksamheter för att kunna äta sig mätta.

– Det kommer så många hit just nu och många av dem kommer för att maten är så dyr, säger Eva Carlberg, köksansvarig på Café David i Malmö.

På Skåne Stadsmissions mötesplats Café David, som finns i Malmö och i Kristianstad, serveras kostnadsfri frukost varje dag, året runt. Lunchen, som också serveras dagligen, är subventionerad och kostar 30 kronor.

– Det är möjligt för människor att laga billigare mat än så, men det är dyrt att vara fattig, säger Eva Carlberg och förklarar:

– Är det helt tomt i skafferiet så blir allt en kostnad, en flaska olja, lite salt…, ja allt kostar. Initialkostnaden blir väldigt hög, säger hon.

Kostnaderna ökar varje vecka

Prisökningarna slår också hårt mot Skåne Stadsmission som verksamhet. Vi behöver köpa in mer mat för att kunna servera fler deltagare och med drastiskt dyrare priser blir det en ekonomisk dubbelsmocka.

– Priserna springer verkligen iväg. Det känns som att kostnaderna ökar för oss varje vecka. Och det påverkar såklart maten som vi kan ge till deltagarna. Vi är supernogranna när vi väljer råvaror och är så tacksamma för allt som vi får skänkt.

Behöver du hjälp?

Läs mer om Café David – här.

Läs mer om våra verksamheter – här.

Vill du hjälpa?

Skänk en frukost – här.

Bli månadsgivare – här.

Sandra Grahn: Matfattigdomen är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige

/i /av

Skåne Stadsmission träffar varje dag hundratals människor som inte har råd att ställa tillräckligt med mat på bordet. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Men vad innebär det att vara matfattig – och hur kan vi häva den ekonomiska utsattheten? Här är Stadsmissionens sex förslag till förändring.

Mellan jul och nyår brukar Språkrådet presentera sin nyordslista, de tidstypiska ord och uttryck som varit aktuella, populariserats eller rentav uppkommit under det år som gått. Ifjol var ett av orden ”Matfattigdom”, och kollar vi igenom listan som släpptes för snart tio månader sedan, är det tyvärr den glosan som bitit sig kvar och präglat även detta år allra mest.

I Fattigdomsrapporten 2023, som Sveriges Stadsmissioner släpper idag, framkommer att 72 procent av våra insatser idag är stöd i form av mat. Det är den i särklass största insatsen som stadsmissionerna gör för människor i ekonomisk utsatthet. Antalet människor som kommer till Sveriges tio stadsmissioner för att få mat har fördubblats, samtidigt som antalet människor som får försörjningsstöd minskar. En ekvation som bara går att räkna fram genom att konstatera att antingen är matpriserna för höga eller är det för svårt att få försörjningsstöd.

Lever du i matfattigdom?

Med en fortsatt skyhög inflation och en iskall ekonomisk närtid som väntar, anser vi att det är skyndsamt att regeringen tillsätter en utredning om den växande fattigdomen.  Hur kan fattigdomen hävas med utgångspunkt från en fungerande arbetslinje och rätten till en skälig levnadsstandard?

Malmö är en av Sveriges fattigaste städer. Här finns det fler fattiga, här finns det mer utsatthet – och här finns det således en större matfattigdom. Men vad innebär det att vara matfattig? Vad är innehållet bakom rubrikerna? Lever du rentav i matfattigdom?

Människor från många olika grupper lever i matfattigdom, barnfamiljer, pensionärer, arbetslösa och hemlösa. Att befinna sig i matfattigdom innebär nödvändigtvis inte att du svälter, vilket fortfarande är ytterst ovanligt i Sverige, utan att du lever i en verklighet och vardag som innebär att du svarar jakande på åtminstone några av följande frågor:

• Har du tillräckligt med pengar för att köpa mat till dig och din familj varje dag?

• Hoppar du ibland över måltider för att spara pengar?

• Har du råd och möjlighet att köpa hälsosam mat, som frukt och grönsaker?

• Måste du välja mellan att köpa mat eller att betala andra utgifter, så som viktiga räkningar?

Stadsmissionens förslag

Att många människor i Sverige inte har tillräckliga resurser för något så basalt som att äta sig mätta på näringsriktig mat, kan inte anses värdigt ett välfärdsland. Något är skevt när vi pratar mer om att Sverige har flest miljardärer i världen, än vad det innebär att fler och fler människor tvingas vända sig till civilsamhällets aktörer för att kunna äta sig mätta.

Här är Stadsmissionens sex förslag för att häva den ekonomiska utsattheten i Sverige 2023, hämtade från Fattigdomsrapporten som släpps idag.

  1. Tillsätt utredning om den nya växande fattigdomen
  2. Permanenta och utvidga det tillfälligt utökade bostadsbidraget
  3. Rikta statsbidrag för frukost samt lunch på lov för barn i ekonomisk utsatthet
  4. Utred höjning av riksnormen för försörjningsstöd
  5. Utred om det går att underlätta för arbetande fattigas försörjning
  6. Höj grundavdraget så att fler med låga inkomster kan leva på sin lön

Om viljan finns, så går det alldeles utmärkt att häva den fattigdom som florerar och ökar i Sverige. Stadsmissionen och fler aktörer i civilsamhället finns behjälpliga för utökat samarbete och kan bistå med såväl gedigen kunskap som stor erfarenhet.

SANDRA GRAHN, socialchef Skåne Stadsmission

***

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Läs mer: Eva-Lena berättar om sin situation som fattig

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Fattigdomsrapporten 2023 – Läs och ladda ner den här!

/i /av

Stadsmissionen möter allt fler människor i ekonomisk utsatthet. Officiell statistik visar att klyftorna mellan fattiga och rika ökar idag i Sverige, vilket leder till att människors hälsa och tillit till samhället minskar. För att kunna stoppa denna farliga samhällsutveckling måste vi häva den ekonomiska utsattheten i Sverige.

I rapporten finns en undersökning av Stadsmissionens sociala arbete som görs i samarbete med Marie Cederschiöld högskola sedan 2014. Den visar på en växande matfattigdom, där Stadsmissionen genom åren ökat sina insatser till människor i ekonomisk utsatthet. Idag är 72 procent av Stadsmissionen matstöd, den högsta andelen sedan undersökningen startade och en ny grupp har tillkommit, människor med låg lön som inte räcker till mat. Stadsmissionens utdelning och försäljning av mat i sociala matbutiker slog också ett tvetydigt rekord sista september i år. Då hade 3 200 ton mat distribuerats, vilket är lika mycket som under hela 2022.

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Fattigdomsrapporten pekar på ett välfärdssamhälle i gungning. Allt fler kommer till Stadsmissionen, såväl människor med som utan stöd från socialförsäkringssystemen, eftersom de har svårt att få pengarna att räcka till mat hela månaden. När samhällets förväntade hjälp uteblir eller brister, riskerar människors tillit till samhället att raseras.

Regeringen har i sin budgetproposition föreslagit att det tillfälligt utökade bostadsbidraget för barnfamiljer gälla t om juni 2024. Sveriges Stadsmissioner menar att det tillfälligt utökade bostadsbidraget behöver permanentas och utvidgas till fler grupper.

– Eftersom bostadsmarknaden inte fungerar och inflationen bitit sig fast, kan vi med ett permanent utökat bostadsbidrag som utvidgas till fler grupper undvika att människor som lever i ekonomisk utsatthet blir hemlösa i Sverige. Vi vill också se att normen för försörjningsstöd höjs, så att stödet går att leva på, förklarar Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner.

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Stadsmissionen möter också allt fler människor som har rätt till stöd från de svenska socialförsäkringssystemen, men som av olika skäl inte får det. Här vill Sveriges Stadsmissioner se forskning för att få kunskap om varför det offentliga inte når dessa människor.
Människor med långvarigt försörjningsstöd är den största och ökande gruppen (58 procent), som kommer till Stadsmissionen, eftersom stödet inte räcker till. Samtidigt är stödet utformat för att vara tillfälligt, enligt Socialstyrelsen.

Vad gör samhället för att människor inte ska fastna i ekonomisk utsatthet? Hos Stadsmissionen och andra civilsamhällesaktörer finns förstärkt arbetsträning för människor som står långt bort från arbetsmarknaden. För att fler människor ska kunna bli självförsörjande och vi därmed häver den ekonomiska utsattheten i Sverige idag, behöver vi en ökad samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor, avslutar Jonas Wihlstrand.

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Läs mer: Sandra Grahn: Matfattigdomen är inte värdigt ett välfärdsland

Läs mer: Eva-Lena berättar om sitt situation som fattig

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Eva-Lena berättar om sin situation som fattig: ”Fruktansvärd ångest”

/i /av

Eva-Lena Hultman är sjukpensionär och lever i ekonomisk utsatthet. Hur mycket hon än kämpar så går hennes ekonomiska pussel inte ihop. Hon är långt ifrån ensam. Antalet människor som sökt stöd hos Sveriges tio stadsmissioner har fördubblats.

– Det är en oerhörd skam, säger Eva-Lena.

Månadsskifte vankas och för de allra flesta trillar det in nya pengar på kontot. En glädjestund för vissa, en dag att andas ut för andra. För Eva-Lena Hultman i Kristianstad är det andra känslor som förknippas med utbetalningsdagen.

– Jag får fruktansvärd ångest. Ångest för att det ska räcka. Jag känner sådan enorm stress, säger Eva-Lena.

Hon levde ett medelklassliv och arbetade som lärare när allt förändrades. Sjukdomar, som inte bara gjorde hennes kropp illa, de förflyttade också henne till en tillvaro i ekonomisk utsatthet. Hon gick från ett välmående Svensson-liv med semesterresor och trygghet till att känna att hon saknar värde.

– Det känns som att jag står lägst i samhället, så känns det verkligen. Det känns som om att jag inte är värd någonting. Men… det är jag ju, berättar Eva-Lena och rättar till sina glasögon.

”Inte orkat leva”

Vi träffas på Café David, Skåne Stadsmissions mötesplats, i Kristianstad. Här har Eva-Lena funnit en tillflyktsplats. Eller kanske snarare en tillflyktsperson. Eva-Lena beskriver vilken betydelse som kuratorn Veronica Börjlind har kommit att spela i hennes liv. I takt med att sjukdomarna tog plats, så krympte också Eva-Lenas nätverk.

– Jag har varken föräldrar eller syskon i livet. Hade jag inte haft min son, Veronica, min katt och min själsliga syster… Då hade jag nog inte orkat leva, säger Eva-Lena.

Hon har hunnit fylla 47. Sonen, som fortfarande bor hemma, är 19 och har precis tagit studenten. Stoltheten som Eva-Lena känner över vilken människa sonen har vuxit upp till, går inte att överdriva. Men det har varit tuffa år. Och det är fortfarande tufft. Eva-Lena berättar hur svårt det är att få ekonomin att gå runt och hur hon får skjuta upp att betala vissa räkningar, för att klara sig.

– Det är inte bara jag som har det så här, det är många. Jag tror många tänker att det bara drabbar hemlösa och drogpåverkade, men jag dricker inte och har aldrig rökt, säger Eva-Lena.

Kräver mod att berätta

Ja, det är många som har det som Eva-Lena. I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten framkommer att behovet av stöd är större än tidigare. Antalet människor som kommer till Sveriges tio stadsmissioner har fördubblats och hela 72 procent av insatserna som Stadsmissionen gör utgår i stöd i form av mat.

Eva-Lena är en av fem personer som i rapporten berättar om sitt liv i fattigdom. Viktiga vittnesmål om hur det ser ut i Sverige idag, men som kräver mod att tala om.

– Det är väldigt skamligt att säga detta. Men det är fler som har det så här och därför vill jag att detta ska höras. Det är en oerhörd skam, säger Eva-Lena och berättar om en samtid präglad av ett hårdare klimat.

– Politiker, oavsett parti, behöver sätta sig in i detta. De behöver förstå. Kanske de ska leva en vecka så här och se om de klarat det. Det är politikerna som behöver fixa detta. Café David (Skåne Stadsmissions mötesplats) är jättebra, men det behövs mer sånt. Jag vet flera som har frusit ihjäl på vintrarna, en som frös ihjäl på en busshållplats när människorna bara gick förbi. Det är fruktansvärt.

Vill inte skämmas längre

När det återstår drygt en vecka till nästa utbetalning brukar Eva-Lenas konto gapa tomt. Då har hon förhoppningsvis åtminstone haft råd med sina mediciner. Katten Bosse har fått klara sig utan försäkring i flera år. Varannan vecka får Eva-Lena en matkasse från Skåne Stadsmission, men det räcker ändå inte – de sista dagarna äter hon de pasta- eller nudel-rester som förhoppningsvis finns kvar i skafferiet. Några pengar till egna nöjen har hon inte haft på länge.

– Jag hade Netflix, men nu får man inte dela längre så då har jag inte längre någon streamingtjänst, säger Eva-Lena och sträcker på sig.

Hon vill inte skämmas längre. Hon vill förändra.

– Det är vanliga arbetare, människor som till och med har jobb får det inte att gå ihop. Det är som att vi inte pratar om det, men det är dags att göra det nu – det är dags att vi börjar prata om det.

Foto: Ronnie Kronblad, Apelöga

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Läs mer: Sandra Grahn: Matfattigdomen är inte värdigt ett välfärdsland

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Dennis oroar sig över vintern: ”Jag har inget val”

/i /av

Dennis lever som hemlös. Han är sliten och oroar sig för hösten och vintern som närmar sig.

– När morgonen kommer finns det i alla fall någonstans att ta vägen, säger han om Skåne Stadsmissions mötesplats Café David.

Det har varit en ovanligt mild sensommar och höststart. För många har det varit välkommet att regnet och nollgraderna har låtit vänta på sig. Trots att det snart vankas oktober har den bitiga Skånevinden ännu inte riktigt gjort säsongsentré.

Att leva i hemlöshet

För vissa är det mer välkommet än för andra. Många av Skåne Stadsmissions besökare och deltagare lever i hemlöshet. Det innebär att du antingen lever i en akut situation där du helt saknar tak över huvudet, eller har någon sorts tillfällig boendeform som inte räknas som ett eget boende, exempelvis att du tvingas övernatta på vandrarhem eller i någon tillfällig lösning som socialtjänsten har ordnat.

Oavsett om du helt saknar tak över huvudet, eller har en tillfällig övernattningslösning, så innebär hemlöshet att du vistas utomhus större delen av dygnets timmar.

I takt med att det kommer att bli kallare, såväl dag som natt, växer också betydelsen av tillflyktsplatser. För många som lever i utsatthet är Skåne Stadsmissions mötesplats Café David, som finns i Malmö och i Kristianstad, en viktig sådan.

– Café David är som min familj, berättar Dennis som äter frukost på Café David varje morgon.

Tvingas vara utomhus

Just nu har Dennis inget ordnat boende. Han växlar mellan kompisars soffor, och andra tillfälliga lösningar. Han har inte behövt sova utomhus, men det är ett slitigt liv som innebär stora påfrestningar varje dag. De flesta av dygnets timmar är han förpassad till utomhusmiljöer, exkluderad från något som kan kallas för hans egentliga hem.

– Jag är rädd men har inget val. Då blir Café David extra viktigt. När morgonen kommer så finns det någonstans att gå. Jag får mat och jag har människor som jag kan prata med. Den gemenskapen är jätteviktig för mig, berättar han.

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Personen på bilden ovan har ingenting med texten att göra.

Fler människor lever i utsatthet: ”Det är allvarligt”

/i /av

Höga matpriser tvingar allt fler att söka hjälp av civilsamhället.

På Skåne Stadsmission är trycket högre än någonsin.

– Många lever idag en utsatt situation som de inte reder ut på egen hand och det är allvarligt, säger Ingrid Foschi, enhetschef på Café David.

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och den höga inflationen har lett till matpriser som ökat med runt 20 procent under de senaste 18 månaderna. De som drabbas allra hårdast av detta är de som även tidigare levde i ekonomisk utsatthet, och de som innan höjningarna levde på marginalen.

– Det är tydligt att de höga matpriserna, och att allting annat blivit dyrare, har knuffat många över kanten, säger Ingrid Foschi på Skåne Stadsmission.

Tar emot fler människor

Ingrid är enhetschef på Café David, Skåne Stadsmissions mötesplats för människor som lever i utsatthet. Café David har öppet varje dag året runt. Här bjuder vi på en näringsrik frukost och det finns också möjlighet att ta en dusch och byta till rena och torra kläder. Personalen kan ge stöd i svåra situationer och kanske viktigast av allt – här erbjuds gemenskap med andra. Fattigdom gör människor extremt ensamma.

– Vi har sett stora förändringar hos oss det senaste året. Fler kommer för att äta frukost,  fler duschar och byter kläder. Den största skillnaden är nog att fler behöver stöd. Det kan handla om stöd i kontakten med myndigheter eller psykiatrin. Många lever idag en utsatt situation som de inte reder ut på egen hand och det är allvarligt, säger Ingrid Foschi.

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Personen på bilden ovan har ingenting med texten att göra.

Inifrån Nattjouren: ”Han funderade på att göra slut på allt”

/i /av

Ända sedan Nattjouren i Kristianstad slog upp portarna 2006, har hon funnits där. När Lotte blickar tillbaka på de senaste 17 åren är det med såväl stolthet som sorg och glädje.

Huset är vackert och ligger i utkanten av centrala Kristianstad. Det påminner lite om en äldre skola, om det inte varit för att rummen är lite för små för att kunna ha varit klassrum. När Lotte tar emot så berättar hon att fastigheten tidigare tillhört regementet som lade ner på 1990-talet.

Lotte hade arbetat som undersköterska i många år och var med som volontär när Svenska kyrkan tidigare drev ett härbärge
i Kristianstad. När härbärget lade ner och Stadsmissionen istället bestämde att starta Nattjouren sadlade Lotte om – för
att vara med och starta den nya verksamheten. Det var 2006. 17 år senare finns Nattjouren fortfarande kvar. Som en sista utpost för dem som inte har någon annanstans att ta vägen när dag blir natt.

– Vi ser hur psykisk ohälsa ställer till det för folk och det är riktigt sorgligt, säger Lotte som även tydligt märkt en annan
förändring den senaste tiden. En förändring som personal från de flesta av Skåne Stadsmissions verksamheter vittnar
om:
– Den strukturella hemlösheten (se faktaruta). Det har verkligen förändrats och blivit tuffare och nu är det så svårt att hitta en bostad. Det är verkligen inte alla som har ett tjockt skyddsnät och livet kan förändras väldigt snabbt, säger Lotte.

Sorg över sina barn

Hur går det då till?  Nattjouren öppnar för besökare klockan 20.30. Varje kväll, året runt. Det finns tolv ordinarie
platser, nio för män och tre för kvinnor, men beroende på efterfrågan och situation kan det delvis förändras. Just nu har två av rummen extramadrasser och Nattjouren kan ta emot 14 sovande gäster. Om du inte tidigare övernattat här så står
ett inskrivningssamtal först på tur.

– Vissa är väldigt öppna vid det här samtalet och vill berätta, medan andra tycker att det är fruktansvärt och vill bara få
det överstökat. Jag möter så mycket skam och skuld i vissa av de här samtalen. Den största sorgen för väldigt många är
relationen med sina barn, den är ofta inte särskilt bra, säger Lotte och fortsätter:

– Men de får själv välja vad de vill dela med oss. Vi frågar inte om eventuella diagnoser eller annat och jag tycker att det
känns bra. Då dömer eller behandlar jag inte dem utefter det utan vi kan mötas på ett rent mellanmänskligt plan.

Tolv platser alltså. Just nu 14. Oftast räcker platserna till, men inte alltid. Och när de inte gör det uppkommer det som
Lotte tycker är svårast av allt. Och det märks när hon berättar att det kan uppstå tuffa och känslosamma situationer.

– När man ska stå där på trappan och skicka iväg folk när det är jättekallt. Det är jättejobbigt, ja det är hemskt.

För vissa kommer vändningen

Även om den strukturella hemlösheten även här blir alltmer synlig har de allra flesta av gästerna antingen en psykisk ohälsa i form av en diagnos, eller är de i ett aktivt missbruk. Gemensamt för dem alla är hur nästintill obeskrivligt tuff verkligheten utan ett hem kan vara.

– En vinter för några år sedan var fruktansvärt jobbig och då berättade en deltagare hur han funderade på att ta en
överdos för att göra slut på allt. Men så tänkte han att ”snart öppnar nattjouren, jag ska gå dit ikväll igen”. Sen gick det dag för dag, det var att komma hit som höll honom uppe, berättar Lotte.

Och för vissa blir det så tufft att överdosen blir vägen ut. Men för vissa andra kommer vändningen. Lotte skiner upp.

– Jag minns en som var i väldigt dåligt skick med ett tungt missbruk. Han klarade sig igenom och kunde ta emot behandling och utbildade sig till sjuksköterska. Och en annan tjej som det gått jättebra för, som jag sen stötte på. När de kommer fram och pratar blir jag så innerligt glad, säger Lotte.

FAKTA: STRUKTURELL HEMLÖSHET

Människor i strukturell hemlöshet saknar egen bostad för att de inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. Det kan till exempel bero på skilsmässa eller sjukdom, eller personer med betalningsanmärkningar och skulder som gör att de inte kommer in. De som lever i strukturell hemlöshet behöver oftast inte stöd när de får eget boende.

Foto: Ronnie Kronblad

”Många barn är hungriga, extra hungriga på sommaren”

/i /av

Äntligen sommar. Hoppas den blir kort.

Sommaren kan kännas evig när man är barn. Och känslan blir ännu starkare för de som lever i utsatthet. En oändlig tid utan tillräckligt med mat och utan en fast punkt i tillvaron.

Klockor ringer ut och drygt två månaders ledighet. För många hägrar sommarlovet som en glädjens oas, efter ett långt år av plugg och slit. Men för många BARN är inte den stundande sommarledigheten någonting att längta efter. Tvärtom. Det är istället en tid med frågor som maler: Kommer det att finnas mat hemma? Kommer jag att kunna hitta på någonting kul med mina kompisar?

Föräldrarna kämpar

Att leva i fattigdom är att inte ha råd med allt man behöver. Det finns mat, men inte tillräckligt. Det finns inte heller alltid näringsrik mat hemma, kanske ingen frukt. Att leva i fattigdom är också att leva med ständig stress och oro. På sommarlovet blir det särskilt påtagligt, den skillnad mellan de som har och inte har.  Stugsemestrar, fullpackade picknickkorgar och minnesvärda familjeutflykter är långt ifrån alla förunnat.

Det senaste året har situationen för de allra flesta blivit tuffare. Allra tuffast har det blivit för de som redan tidigare knappt någonting hade. Och mest utsatta är alltid barnen. På Unga Forum, Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, märker personalen tydligt hur en från början svår situation kantrat över till någonting ohållbart för många föräldrar. Och det är mammor och pappor som som gör allt som står i deras makt för att ge sina barn det de behöver, men tyvärr finns det inte alltid pengar så det räcker.

”Hon såg ingen framtid”

Socionomen Louise berättar hur hon nyligen träffade en ensamstående mamma som inte kunde sluta gråta.

– Tårarna bara rann. Situationen var helt omöjlig för henne. ”Jag vill bara ha ett jobb, men inte ens då kommer jag känna mig fri och ha råd. Allt är så dyrt nu”. Hon såg verkligen ingen framtid, säger Louise.

Unga Forum anordnar aktiviteter för barn och föräldrar varje vecka under sommarlovet. Det är alltid viktigt och uppskattat. Just i år är det extra viktigt, för att åtminstone några av de mest utsatta barnen ska få en paus från oron och istället få ha en glad stund tillsammans med andra.

– Anledningen att många kommer på våra aktiviteter under sommaren är också att då får de mat. När skolan stänger försvinner lunchen och plötsligt är det ännu mer omöjligt att få ihop vardagen. Många barn är hungriga, extra hungriga på sommaren, säger Louise.

”Förlåt, jag skäms”

Mycket har förändrats under det senaste året. Utsatta människor har blivit ännu mer utsatta. Socionomerna på Unga Forum märker det varje dag. Louise berättar:

– Idag när vi hade dropin och egentligen mest finns tillhands för att hjälpa med myndighetskontakter och stödsamtal, var det en mamma som kom bara för att få en macka och en kopp te. Det har jag aldrig varit med om. Hon hade inget annat ärende. ”Jag är så hungrig. Förlåt – jag skäms, men jag vill bara ha en macka”, sa hon.

Unga Forum anordnar alltså aktiviteter för utsatta barn och barnfamiljer under hela sommaren. Det serveras mat och bjuds in till utflykter. Vi gör vad vi kan för att fylla några av barnens sommardagar med hopp och glädje. Det betyder oändligt mycket. Speciellt en sommar som denna. Men för att klara det behöver vi ditt stöd.

Barnet på bilden har ingen koppling till texten.

Läs mer om hur du kan hjälpa.

Oron inför sommaren: “Hur ska våra barn äta sig mätta?”

/i /av

”Redan i april fick vi förfrågningar om sommarens aktiviteter. Sommaren tillsammans med oss på Unga forum är väldigt viktig för familjer som besöker oss. Vissa barn tillbringar hela sommarlovet med oss och tillsammans skapar vi fina sommarminnen”

Det säger Jenny, en av Skåne Stadsmissions socionomer som arbetar med unga och barnfamiljer.

Att det finns många utsatta människor i Malmö är ingenting nytt. Fattigdomen har alltid funnits här och slagit hårt – inte minst mot ensamstående föräldrar och barn. Men nu kommer allt fler vittnesmål om att det som sker nu skiljer sig mot hur det har sett ut tidigare. Många av våra medarbetare berättar om en desperation, en stor stress, som de möter hos våra deltagare.

Behov av sista brödet

Det handlar inte om att göra en budget, det handlar om att få ihop tillräckligt med mat för dagen.  Skåne Stadsmission serverar alltid mat när vi har aktiviteter för barnfamiljer. Ibland kommer deltagare bara för att de måste äta.

– En mamma ringde häromdagen och frågade om vi hade bröd kvar. När vi svarade att det höll på att ta slut för dagen, så avslutade hon snabbt samtalet. Fem minuter senare stod hon utanför och knackade på. Hon är ensamstående med tre barn och var i desperat behov av det där sista brödet vi hade, berättar socionomen Jenny.

Skapar sommarminnen

Det återstår bara några veckor innan det är dags för sommarlov. Men inte ens den soligaste av somrar kan kompensera när de ekonomiska förutsättningarna är körda i botten. När det inte finns ens en enda slant. När det inte ens från början går att räkna ihop månaden.

Vi är i full färd med att planera sommarens aktiviteter för barnfamiljer.  Då kommer vi att göra allt för att skapa stunder när vi kan ha roligt tillsammans och både föräldrar och barn kan få en paus från all oro.

Nu behöver vi din hjälp. Här kan du läsa mer om vad du kan göra!

* Jenny heter egentligen något annat. Personen på bilden har ej med texten att göra.