Inlägg

Sandra Grahn: Matfattigdomen är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige

/i /av

Skåne Stadsmission träffar varje dag hundratals människor som inte har råd att ställa tillräckligt med mat på bordet. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Men vad innebär det att vara matfattig – och hur kan vi häva den ekonomiska utsattheten? Här är Stadsmissionens sex förslag till förändring.

Mellan jul och nyår brukar Språkrådet presentera sin nyordslista, de tidstypiska ord och uttryck som varit aktuella, populariserats eller rentav uppkommit under det år som gått. Ifjol var ett av orden ”Matfattigdom”, och kollar vi igenom listan som släpptes för snart tio månader sedan, är det tyvärr den glosan som bitit sig kvar och präglat även detta år allra mest.

I Fattigdomsrapporten 2023, som Sveriges Stadsmissioner släpper idag, framkommer att 72 procent av våra insatser idag är stöd i form av mat. Det är den i särklass största insatsen som stadsmissionerna gör för människor i ekonomisk utsatthet. Antalet människor som kommer till Sveriges tio stadsmissioner för att få mat har fördubblats, samtidigt som antalet människor som får försörjningsstöd minskar. En ekvation som bara går att räkna fram genom att konstatera att antingen är matpriserna för höga eller är det för svårt att få försörjningsstöd.

Lever du i matfattigdom?

Med en fortsatt skyhög inflation och en iskall ekonomisk närtid som väntar, anser vi att det är skyndsamt att regeringen tillsätter en utredning om den växande fattigdomen.  Hur kan fattigdomen hävas med utgångspunkt från en fungerande arbetslinje och rätten till en skälig levnadsstandard?

Malmö är en av Sveriges fattigaste städer. Här finns det fler fattiga, här finns det mer utsatthet – och här finns det således en större matfattigdom. Men vad innebär det att vara matfattig? Vad är innehållet bakom rubrikerna? Lever du rentav i matfattigdom?

Människor från många olika grupper lever i matfattigdom, barnfamiljer, pensionärer, arbetslösa och hemlösa. Att befinna sig i matfattigdom innebär nödvändigtvis inte att du svälter, vilket fortfarande är ytterst ovanligt i Sverige, utan att du lever i en verklighet och vardag som innebär att du svarar jakande på åtminstone några av följande frågor:

• Har du tillräckligt med pengar för att köpa mat till dig och din familj varje dag?

• Hoppar du ibland över måltider för att spara pengar?

• Har du råd och möjlighet att köpa hälsosam mat, som frukt och grönsaker?

• Måste du välja mellan att köpa mat eller att betala andra utgifter, så som viktiga räkningar?

Stadsmissionens förslag

Att många människor i Sverige inte har tillräckliga resurser för något så basalt som att äta sig mätta på näringsriktig mat, kan inte anses värdigt ett välfärdsland. Något är skevt när vi pratar mer om att Sverige har flest miljardärer i världen, än vad det innebär att fler och fler människor tvingas vända sig till civilsamhällets aktörer för att kunna äta sig mätta.

Här är Stadsmissionens sex förslag för att häva den ekonomiska utsattheten i Sverige 2023, hämtade från Fattigdomsrapporten som släpps idag.

  1. Tillsätt utredning om den nya växande fattigdomen
  2. Permanenta och utvidga det tillfälligt utökade bostadsbidraget
  3. Rikta statsbidrag för frukost samt lunch på lov för barn i ekonomisk utsatthet
  4. Utred höjning av riksnormen för försörjningsstöd
  5. Utred om det går att underlätta för arbetande fattigas försörjning
  6. Höj grundavdraget så att fler med låga inkomster kan leva på sin lön

Om viljan finns, så går det alldeles utmärkt att häva den fattigdom som florerar och ökar i Sverige. Stadsmissionen och fler aktörer i civilsamhället finns behjälpliga för utökat samarbete och kan bistå med såväl gedigen kunskap som stor erfarenhet.

SANDRA GRAHN, socialchef Skåne Stadsmission

***

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Läs mer: Eva-Lena berättar om sin situation som fattig

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Fattigdomsrapporten 2023 – Läs och ladda ner den här!

/i /av

Stadsmissionen möter allt fler människor i ekonomisk utsatthet. Officiell statistik visar att klyftorna mellan fattiga och rika ökar idag i Sverige, vilket leder till att människors hälsa och tillit till samhället minskar. För att kunna stoppa denna farliga samhällsutveckling måste vi häva den ekonomiska utsattheten i Sverige.

I rapporten finns en undersökning av Stadsmissionens sociala arbete som görs i samarbete med Marie Cederschiöld högskola sedan 2014. Den visar på en växande matfattigdom, där Stadsmissionen genom åren ökat sina insatser till människor i ekonomisk utsatthet. Idag är 72 procent av Stadsmissionen matstöd, den högsta andelen sedan undersökningen startade och en ny grupp har tillkommit, människor med låg lön som inte räcker till mat. Stadsmissionens utdelning och försäljning av mat i sociala matbutiker slog också ett tvetydigt rekord sista september i år. Då hade 3 200 ton mat distribuerats, vilket är lika mycket som under hela 2022.

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Fattigdomsrapporten pekar på ett välfärdssamhälle i gungning. Allt fler kommer till Stadsmissionen, såväl människor med som utan stöd från socialförsäkringssystemen, eftersom de har svårt att få pengarna att räcka till mat hela månaden. När samhällets förväntade hjälp uteblir eller brister, riskerar människors tillit till samhället att raseras.

Regeringen har i sin budgetproposition föreslagit att det tillfälligt utökade bostadsbidraget för barnfamiljer gälla t om juni 2024. Sveriges Stadsmissioner menar att det tillfälligt utökade bostadsbidraget behöver permanentas och utvidgas till fler grupper.

– Eftersom bostadsmarknaden inte fungerar och inflationen bitit sig fast, kan vi med ett permanent utökat bostadsbidrag som utvidgas till fler grupper undvika att människor som lever i ekonomisk utsatthet blir hemlösa i Sverige. Vi vill också se att normen för försörjningsstöd höjs, så att stödet går att leva på, förklarar Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner.

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Stadsmissionen möter också allt fler människor som har rätt till stöd från de svenska socialförsäkringssystemen, men som av olika skäl inte får det. Här vill Sveriges Stadsmissioner se forskning för att få kunskap om varför det offentliga inte når dessa människor.
Människor med långvarigt försörjningsstöd är den största och ökande gruppen (58 procent), som kommer till Stadsmissionen, eftersom stödet inte räcker till. Samtidigt är stödet utformat för att vara tillfälligt, enligt Socialstyrelsen.

Vad gör samhället för att människor inte ska fastna i ekonomisk utsatthet? Hos Stadsmissionen och andra civilsamhällesaktörer finns förstärkt arbetsträning för människor som står långt bort från arbetsmarknaden. För att fler människor ska kunna bli självförsörjande och vi därmed häver den ekonomiska utsattheten i Sverige idag, behöver vi en ökad samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor, avslutar Jonas Wihlstrand.

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Läs mer: Sandra Grahn: Matfattigdomen är inte värdigt ett välfärdsland

Läs mer: Eva-Lena berättar om sitt situation som fattig

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Eva-Lena berättar om sin situation som fattig: ”Fruktansvärd ångest”

/i /av

Eva-Lena Hultman är sjukpensionär och lever i ekonomisk utsatthet. Hur mycket hon än kämpar så går hennes ekonomiska pussel inte ihop. Hon är långt ifrån ensam. Antalet människor som sökt stöd hos Sveriges tio stadsmissioner har fördubblats.

– Det är en oerhörd skam, säger Eva-Lena.

Månadsskifte vankas och för de allra flesta trillar det in nya pengar på kontot. En glädjestund för vissa, en dag att andas ut för andra. För Eva-Lena Hultman i Kristianstad är det andra känslor som förknippas med utbetalningsdagen.

– Jag får fruktansvärd ångest. Ångest för att det ska räcka. Jag känner sådan enorm stress, säger Eva-Lena.

Hon levde ett medelklassliv och arbetade som lärare när allt förändrades. Sjukdomar, som inte bara gjorde hennes kropp illa, de förflyttade också henne till en tillvaro i ekonomisk utsatthet. Hon gick från ett välmående Svensson-liv med semesterresor och trygghet till att känna att hon saknar värde.

– Det känns som att jag står lägst i samhället, så känns det verkligen. Det känns som om att jag inte är värd någonting. Men… det är jag ju, berättar Eva-Lena och rättar till sina glasögon.

”Inte orkat leva”

Vi träffas på Café David, Skåne Stadsmissions mötesplats, i Kristianstad. Här har Eva-Lena funnit en tillflyktsplats. Eller kanske snarare en tillflyktsperson. Eva-Lena beskriver vilken betydelse som kuratorn Veronica Börjlind har kommit att spela i hennes liv. I takt med att sjukdomarna tog plats, så krympte också Eva-Lenas nätverk.

– Jag har varken föräldrar eller syskon i livet. Hade jag inte haft min son, Veronica, min katt och min själsliga syster… Då hade jag nog inte orkat leva, säger Eva-Lena.

Hon har hunnit fylla 47. Sonen, som fortfarande bor hemma, är 19 och har precis tagit studenten. Stoltheten som Eva-Lena känner över vilken människa sonen har vuxit upp till, går inte att överdriva. Men det har varit tuffa år. Och det är fortfarande tufft. Eva-Lena berättar hur svårt det är att få ekonomin att gå runt och hur hon får skjuta upp att betala vissa räkningar, för att klara sig.

– Det är inte bara jag som har det så här, det är många. Jag tror många tänker att det bara drabbar hemlösa och drogpåverkade, men jag dricker inte och har aldrig rökt, säger Eva-Lena.

Kräver mod att berätta

Ja, det är många som har det som Eva-Lena. I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten framkommer att behovet av stöd är större än tidigare. Antalet människor som kommer till Sveriges tio stadsmissioner har fördubblats och hela 72 procent av insatserna som Stadsmissionen gör utgår i stöd i form av mat.

Eva-Lena är en av fem personer som i rapporten berättar om sitt liv i fattigdom. Viktiga vittnesmål om hur det ser ut i Sverige idag, men som kräver mod att tala om.

– Det är väldigt skamligt att säga detta. Men det är fler som har det så här och därför vill jag att detta ska höras. Det är en oerhörd skam, säger Eva-Lena och berättar om en samtid präglad av ett hårdare klimat.

– Politiker, oavsett parti, behöver sätta sig in i detta. De behöver förstå. Kanske de ska leva en vecka så här och se om de klarat det. Det är politikerna som behöver fixa detta. Café David (Skåne Stadsmissions mötesplats) är jättebra, men det behövs mer sånt. Jag vet flera som har frusit ihjäl på vintrarna, en som frös ihjäl på en busshållplats när människorna bara gick förbi. Det är fruktansvärt.

Vill inte skämmas längre

När det återstår drygt en vecka till nästa utbetalning brukar Eva-Lenas konto gapa tomt. Då har hon förhoppningsvis åtminstone haft råd med sina mediciner. Katten Bosse har fått klara sig utan försäkring i flera år. Varannan vecka får Eva-Lena en matkasse från Skåne Stadsmission, men det räcker ändå inte – de sista dagarna äter hon de pasta- eller nudel-rester som förhoppningsvis finns kvar i skafferiet. Några pengar till egna nöjen har hon inte haft på länge.

– Jag hade Netflix, men nu får man inte dela längre så då har jag inte längre någon streamingtjänst, säger Eva-Lena och sträcker på sig.

Hon vill inte skämmas längre. Hon vill förändra.

– Det är vanliga arbetare, människor som till och med har jobb får det inte att gå ihop. Det är som att vi inte pratar om det, men det är dags att göra det nu – det är dags att vi börjar prata om det.

Foto: Ronnie Kronblad, Apelöga

Här kan du läsa Fattigdomsrapporten 2023 i sin helhet.

Läs mer: Sandra Grahn: Matfattigdomen är inte värdigt ett välfärdsland

Du kan hjälpa till! Klicka här för mer information om att skänka en frukost.

Människor får inte det offentliga stöd de har rätt till

/i , /av

I samband med internationella fattigdomsdagen släpper Sveriges Stadsmissioner sin årliga fattigdomsrapport. Årets rapport fokuserar på ”de ohjälpta”. Människor med rättigheter i det svenska välfärdssystemet, men som av olika skäl inte får stöd. I stället köar de till Stadsmissionen och övriga civilsamhället för mat och kläder.

Sedan tio år bedriver Sveriges Stadsmissioner ett systematiskt kartläggningsarbete i samarbete med Magnus Karlsson, professor på Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) med inriktning mot civilsamhället. Kartläggningen fokuserar på den del av stadsmissionernas verksamheter och insatser som riktar sig till särskilt ekonomiskt utsatta grupper. Människor i fattigdom.

– Alla vill vi tro att i Sverige får människor den hjälp de behöver, när de behöver det. Att vår gemensamma välfärd finns där när livet brakar samman. Men på stadsmissionerna möter vi en annan verklighet. Vi möter människor som inte fått den hjälp de behöver och troligtvis har rätt till, säger Lotta Säfström, direktor Göteborgs Stadsmission och talesperson fattigdom Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner.

Årets fattigdomsrapport fokuserar på de ohjälpta, människor med rättigheter i det svenska välfärdssystemet som inte får tillgång till den hjälp de har rätt till. Redan 2015 såg stadsmissionerna att de ohjälpta var en större grupp än vi hade förstått, samtidigt vet vi fortfarande sex år senare väldigt lite om dess fullständiga omfattning och storlek.

“Det händer att det kommer in människor som inte har mat för dagen och som inte vet att de kan söka nödbistånd från socialtjänsten. Människor som inte känner till att de kan söka boende och söka ekonomiskt stöd till mat och annat.”
Kurator, Skåne Stadsmission i Fattigdomsrapporten 2021

I stadsmissionernas egna verksamheter som riktar sig till ekonomiskt utsatta personer är det under perioden 2015–2020 elva procent av besökarna som är ohjälpta. Stadsmissionerna runtom i landet bistår med mat och kläder – och stöd i myndighetskontakter. Många drar sig för att söka offentligt stöd av olika orsaker, andra har inte kännedom och kunskap om vägen till sina rättigheter.

”En del människor som kommer till oss har fått höra från socialtjänsten att ”det är ingen idé att ni söker, ni kommer ändå att få avslag” med hänvisning till att de anses strukturellt hemlösa. De vet inte om att de har rätt att göra en ansökan och få ett skriftligt beslut. Hur ska en familjs hela situation kunna utredas om de inte ens får möjlighet att ansöka? Det blir ett godtyckligt och rättsosäkert system om människor inte tillåts framföra sin sak i en ansökan.”
Jurist på Skåne Stadsmission

Eftersom de ohjälpta inte får stöd syns de inte heller i registrerade insatser. Därför saknas statistiskt underlag om gruppen.

– Det behövs ett underlag som visar omfattningen av den ekonomiska utsattheten – hur ska man annars kunna fatta väl grundade beslut i politiken? säger Lotta Säfström. Regeringen behöver tillsätta en omfattande kartläggning av fattigdomen i Sverige – för den är nog betydligt större än de anar!

Fattigdomsrapporten 2021 – De ohjälpta

Rapporten presenteras på webinarium 18/10 kl 11-12 – obs! anmälan krävs.

 

Om Sveriges Stadsmissioner:
Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och fattigdom i Sverige, och består av de tio regionala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. Totalt finns vi representerade på ett 30-tal orter. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Stadsmissioner: Vi ser en ökad fattigdom i pandemins spår

/i , /av

När katastrofer drabbar jordklotet är det oftast de redan utsatta som drabbas värst. Så är det även i Sverige och när Covid-19-pandemin drog in över landet såg Stadsmissionerna omedelbara konsekvenser hos de människor vi möter. Vi ser barnfamiljer som inte hade råd att sätta mat på bordet, vi ser en stor oro och ensamhet bland äldre, människor som förlorar sin inkomst och ökat våld i hemmet. Det finns en reell fattigdom i Sverige och vi ser den varje dag.  

Idag, på Internationella Fattigdomsdagen, släpper Sveriges Stadsmissioner vår årliga Fattigdomsrapport. Fattigdomsrapporten 2020 handlar om pandemins konsekvenser och vad som händer med de redan utsatta när ett helt samhälle drabbas av ett virus och en pandemi. Rapporten baseras på ett samarbete mellan Sveriges Stadsmissioner och professor Magnus Karlsson vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

– Det är människor som redan lever i utsatthet som drabbas värst i en samhällskris. Därför behöver vi hela tiden se över vår verksamhet och ställa om när vi märker att behoven förändras. Det är viktigt att våra deltagare får grundläggande behov som mat och kläder uppfyllda, samtidigt som vi naturligtvis vill minimera risken för smitta i samhället, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

På bara några veckor gick vi från normal vardag till en värld i kaos. Rekommendationer att hålla avstånd, tvätta händerna ofta och hålla dig hemma om du är sjuk är svåra, om inte omöjliga, att följa för den som lever i hemlöshet eller med psykisk ohälsa.

Många äldre som kommer till oss för att få dagens lagade mål mat vågade inte längre gå ut på grund av rädsla för att bli smittade. I hushåll med försörjningsstöd ansträngdes ekonomin långt över det möjliga när skolungdomarna skickades hem. Ungdomar som normalt kunde äta sig mätta i skolan.

– Vårt viktigaste uppdrag är att finnas där för dom som behöver oss allra mest. Istället för att stänga ner växlade vi upp våra verksamheter genom att organisera om, rekrytera fler volontärer, sätta upp nya riktlinjer och mobilisera för en ny vardag”, säger Tomas Lindroos, ordförande i Sveriges Stadsmissioner.

Stadsmissionerna runtom i landet hjälper till med myndighetskontakter, har digitala eller på andra sätt distanserade medmänskliga stödsamtal, informerar om pandemin, flyttar ut aktiviteter utomhus för att minska smittspridning och kör ut matkassar till besökare men också för oss nya personer som aldrig har behövt be civilsamhället om stöd innan.

Utsattheten har alltid funnits där. Pandemin har gjort den ännu mer synlig och tydlig.

– Sveriges Stadsmissioner vill med årets Fattigdomsrapporten synliggöra den fattigdom och utsatthet som blev ännu mer uppenbar i och med pandemin. En fattigdom som ofta ligger bortom den offentliga statistik som på det stora hela säger att Sverige är bland de bästa länderna i världen vad gäller generell välfärd”, säger Lotta Säfström, talesperson fattigdom Sveriges Stadsmissioner och direktor Göteborgs Stadsmission.

Om Sveriges Stadsmissioner:

Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och fattigdom i Sverige, och består av de regionala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation.

 

Matfattigdom – en realitet i Skåne

/i , , /av

Varje dag möter vi på stadsmissionerna runtom i Sverige människor som inte har råd med mat. Människor som kommer till oss för dagens enda varma måltid, eller för en matkasse att dryga ut hushållskassan och fylla kylskåpet med. Matfattigdomen i Sverige är ett faktum. 

Bara i Skåne serverade stadsmissionen över 90 000 måltider och delade ut matkassar till fler än 17 000 personer förra året.

– Vi möter dagligen människor som inte har råd med mat till varken sina barn eller sig själva, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom. Begreppet food poverty har länge använts i andra länder. Matfattigdom behöver också diskuteras här i Sverige, menar professor Magnus Karlsson, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Linnéuniversitetet, som tillsammans med Sveriges Stadsmissioner tagit fram årets fattigdomsrapport.

Under fem år har stadsmissionerna samlat in statistik över insatser för människor i ekonomisk utsatthet. Av de 380 000 registrerade insatserna utgör 245 000 matrelaterade insatser.

Stadsmissionerna möter människor som lever i akut fattigdom. Det är människor som av olika anledningar hamnat i matfattigdom – barnfamiljer, pensionärer, arbetslösa eller hemlösa. 73 % av de personer som stadsmissionerna hjälper med mat lever på försörjningsstöd – en del har gjort det under väldigt lång tid – eller tillhör de som ”fallit mellan stolarna” och inte fått det stöd som de har rätt till.

Akuta insatser och långsiktiga lösningar

Skåne Stadsmission erbjuder kostnadsfri frukost på Café David i Malmö och Kristianstad. Där finns också lunch och fika till låg kostnad. Maten spelar en central roll i alla våra verksamheter, eftersom det långsiktiga stöd vi har som mål att bidra med inte räcker långt om grundläggande behov som mat inte uppfylls. På Unga Forum erbjuder vi mellanmål till läxhjälpen och på vårt Trygga boende och våra familje- och ungdomsträffar lagar vi mat tillsammans. Gemensam matlagning är både en social aktivitet och en nödvändighet – vi möter många ungdomar som inte får tillräckligt att äta. Skåne Stadsmission delar, liksom flera andra stadsmissioner i Sverige, också ut matkassar med donerad mat till familjer i stor ekonomisk utsatthet.

– Att dela ut mat är inte en långsiktig lösning på matfattigdomen. Vi agerar när vi ser akut nöd, det har vår organisation gjort i över hundra år nu – men vi vill ju framför allt vara en del av en hållbar lösning. Det här problemet måste vi lösa tillsammans. Staten, kommunerna, regionerna, civilsamhället, näringslivet och forskningen. Ett sätt för oss att vara en del av lösningen är att sprida kunskap om hur fattigdom ser ut 2019, att matfattigdom är en realitet som vi gemensamt måste förhålla oss till, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Här hittar du årets fattigdomsrapport med tema Matfattigdom

Skriv under vårt upprop för att inget barn i Skåne ska behöva leva i fattigdom och hemlöshet HÄR.

Fattigdomsrapport

/i /av

I samarbete med Magnus Karlsson, docent vid Ersta Sköndal Högskola, har Sveriges sju stadsmissioner tagit fram ett underlag som visar hur den svenska fattigdomen ser ut i verkligheten. De samlade erfarenheterna från stadsmissionernas sociala verksamheter som nu sammanställts i årets fattigdomsrapport tydliggör att bortom myndigheternas statistik finns ett utanförskap som är mer långtgående än man tidigare trott. Det handlar inte bara om människor som av olika skäl inte har tillgång till de allmänna välfärdssystemen, som EU-migranter och papperslösa. Bland de allra fattigaste i vårt samhälle finns också en grupp människor som egentligen borde ha rätt till stöd men som av någon anledning inte får det, individer som av olika skäl hamnat mellan stolarna.

I diskussioner om fattigdom görs en distinktion emellan absolut och relativ sådan. Båda är lika viktiga att lyfta eftersom de på olika sätt påverkar människors livssituation på ett negativt sätt. Samtidigt har den absoluta fattigdomen under lång tid setts som något som främst finns på andra håll i världen. I den offentliga bilden av Sverige har de allra fattigaste definierats bort. Det har blivit en sanning att i välfärdslandet Sverige har alla människor i alla fall mat på bordet och tak över huvudet. Att vi har ett skyddsnät utan maskor. Så är det inte. Magnus Karlsson har i sina studier kunnat urskilja åtminstone två nivåer av fattigdom som ligger under den officiella definitionen, vilken oftast syftar till människor som är berättigade till ekonomiskt bistånd.

Sveriges Stadsmissioner hoppas att Fattigdomsrapporten skall leda till en mer djupgående diskussion om fattigdom i vårt land. Rapporten kommer att vara återkommande eftersom det finns ett stort behov av mer omfattande kunskap om fattigdom, och ett behov av, att lyfta fattigdomsfrågan högre upp på samhällets agenda. Vi måste bryta tystnaden kring den absoluta fattigdomen i Sverige.

Läs Fattigdomsrapporten 2015

För mer information:

Cecilia Bruhn
Chef Kommunikation och insamling, Skåne Stadsmission
0766-471509

Karin Timm Östlund
Kommunikatör Sveriges Stadsmissioner
Tel 070-090 39 37

Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala Stadsmissionerna i Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala och Västerås. Rapporten har arbetats fram på uppdrag av Riksföreningen Sveriges stadsmissioner med finansiering från Svenska PostkodLotteriet.

Events

Hittade inga inlägg

Tyvärr, inget innehåll kunde finnas som matchade vad du sökte efter