Inlägg

Köldknäpp i Skåne: Här kan du få hjälp – och så kan du stötta

/i /av

Det är hiskeligt kallt i Skåne just nu. Minusgraderna betyder inte bara att den som lever i utsatthet får det tuffare, det innebär även en allvarlig hälsofara för människor som inte har någonstans att ta vägen.

Året har temperaturmässigt knappast inletts barmhärtigt. Minusgraderna är många och för de människor som lever i utsatthet är det ofta ännu tuffare än vanligt just nu.

– Det kan nästan kännas hopplöst, det går inte att tänka på någonting annat än hur kallt det är, berättar en man som brukar besöka Skåne Stadsmission för att äta frukost.

När det är så här kallt är våra verksamheter vara viktigare än någonsin. Både i Malmö och i Kristianstad har Café David öppet som vanligt. Där serveras varje dag gratis frukost och kraftigt rabatterad lunch.

Nattetid finns Nattjouren i tillhands. Och i Malmö finns Värmestugan, som för en månad sedan öppnade för säsongen.

En kvinna i 60-årsåldern, som tidigare inte övernattat på Värmestugan, berättar om sin upplevelse när hon nyligen, för första gången, tog sin nattliga tillflykt dit:

– Det var läskigt till en början, men personalen hjälpte mig direkt och visade mig vart jag skulle. Jag upptäckte att de hade samma logga som på Café David och då kändes det tryggt, säger hon.

Skåne Stadsmission har även sin uppsökande verksamhet där vår personal är ute på stan för att titta till dem som sover ute, och bjuda på varmt kaffe med tilltugg.

***

Här kan du läsa mer om vilket stöd vi kan erbjuda.

Här kan du läsa mer om Värmestugan i Malmö.

Här kan du läsa mer om Nattjouren i Kristianstad.

***

Vi är i behov av hjälp. Du som har möjlighet att vara med oss och kämpa för de som kämpar: Här blir du månadsgivare – och här ser du om hur du kan stötta på annat vis.

***

Bilderna är från vår uppsökande verksamhet i Malmö natten till 4 januari.

Hemlöshetsfrågan måste lyftas från socialtjänsten – hela kommunens ansvar

/i , /av

HEMLÖSHETSKARTLÄGGNING 2022. Antalet hemlösa barnfamiljer som Malmös socialtjänst möter fortsätter att minska. Den årliga kartläggning som presenterats idag ger en bra bild av hur socialtjänsten arbetar och att de insatser som görs för människor som får stöd ofta fungerar mycket bra. Skåne Stadsmission vill dock påminna om att statistiken inte ger en sann helhetsbild.

– Vi möter många som faller mellan stolarna, som socialtjänsten inte har kontakt med. Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Skåne Stadsmission ser med glädje att det omfattande arbete som socialtjänsten genomfört sedan katastrofsiffrorna 2018 har gett positiva resultat. En viktig anledning till att antalet barnfamiljer i strukturell hemlöshet sjunkit så mycket i statistiken är att många av de människor som fick akut stöd 2018–2019 nu har kunnat överta sina hyresavtal. En annan anledning är det minskade asylmottagandet, vilket gör att barnfamiljer på flykt nu inte kunnat få skydd i Sverige utan befinner sig på andra platser i världen.

– Det är bra att det finns färre hemlösa barn i Malmö idag än för några år sedan, men vi ser ändå med oro på utvecklingen. Vi vet att närmare 50 000 personer* i Malmö inte har pengar till det nödvändigaste. Det innebär både akuta och långsiktiga risker för såväl individer som samhälle, säger Sandra Grahn.

Sedan början av 2022 söker sig allt fler människor till Skåne Stadsmission i Malmö för att de inte får sin ekonomi att gå ihop. Den sociala matbutiken Matmissionen har tvingats stoppa antagningen av nya medlemmar, eftersom man inte har kapacitet för fler än de 4 000 personer som idag är registrerade. Nya grupper, många äldre personer som inte tidigare sökt hjälp, kommer för att äta frukost eller be om kläder eftersom de helt enkelt inte har pengar till det nödvändigaste. De flesta av de här människorna är inte hemlösa, men lever under extremt utsatta förhållanden.

– Det har byggts en hel del bostäder i Malmö, vilket är bra. Men de nya lägenheter som har byggts har så hög hyra att många som precis klarat sig tidigare nu får stora problem när matpriserna stiger. Det behövs fler hyresrätter som människor har råd med, säger Sandra Grahn och fortsätter:

– I grunden är det en brist på en socialt hållbar bostadspolitik, och en tydlig signal till kommunledningen att de måste sluta se hemlöshet och fattigdom som en fråga enbart för socialtjänsten. Inte minst när man nu har börjat tolka rättspraxis som att strukturell hemlöshet inte är en fråga för socialtjänsten – då måste frågan hanteras av någon annan.

Skåne Stadsmission menar att kommunstyret måste ta ett helhets ansvar för både hemlöshets- och fattigdomsfrågan.

– Vad är det för stad vi vill ha? Just nu är det ju väldigt populärt att prata om hårda tag mot kriminalitet, men vi tror att om man ger människor förutsättningar att få tak över huvudet, mat i magen och en tro på framtiden, så ökar tron på samhällskontraktet och därmed också människors önskan om att följa regler och bidra till det allmänna, säger Sandra Grahn.

Något måste hända nu. Många människor i Malmö levde redan på marginalen, nu när inflationen pressar upp matpriser och räntor är vi mycket oroliga för framtiden.

* Siffran kommer från den fattigdomsrapport som Sveriges Stadsmissioner släppte i oktober där vi tagit fram unik statistik från SCB över den ekonomiska utsattheten. Den visar att 14,4 procent av malmöborna, cirka 50 000 personer, levde med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd 2020.

Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer en fast bostad

/i , , /av

Bostadsfrågan har blivit akut i Sverige. Bostadsmarknaden präglas av ojämlikhet och många faller utanför. Det vill vi ändra på. Tillsammans med forskaren Martin Grander vid Malmö universitet, Rädda Barnen och AFRY har vi tagit fram modellen ”Barns bostad först” för att motverka hemlöshet för barnfamiljer. En modell som Malmö stad nu vill titta närmare på. 

Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet och allt fler familjer drabbas. I Sverige har vi länge varit vana vid att se sociala problem som en orsak till hemlöshet. Det vi nu i allt större utsträckning ser är att människor utan annan problematik än en svag ekonomi drabbas av hemlöshet och att själva hemlösheten i sig leder till sociala problem som till exempel psykisk ohälsa.

Konsekvenserna är allvarliga: att inte ha ett stadigvarande hem begränsar barns möjlighet att klara av skolan, ha en meningsfull fritid, skapa relationer och upprätthålla rutiner för mat, lek och vila. En dålig start i livet minskar möjligheterna till god hälsa och arbete i vuxen ålder. Bostadskrisen i Sverige står i vägen för tillväxt och riskerar att cementera en negativ utveckling för individer, familjer och samhället.

Samarbete mellan en rad aktörer
Projektet Barns bostad först är ett samarbete mellan Malmö universitet, Skåne Stadsmission, Rädda Barnen och AFRY. Dessutom har Malmö stad, Göteborg stad, privata och kommunala fastighetsägare, Kronofogdemyndigheten och Länsstyrelsen medverkat i projektet.

– Jag tycker Barns bostad först är ett väldigt bra exempel på hur forskning kan göra skillnad i praktiken, genom samverkan med aktörer som har praktisk och empirisk kunskap om fältet, säger Martin Grander, som är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

– Vi studerar, analyserar, delar kunskap och opinionsbildar och vill med vår forskning arbeta för en mer jämlik och socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige, säger Martin Grander,

”Behövs forskning om metoder och tillvägagångssätt som ger effekt”
Lena Wetterskog Sjöstedt är direktor på Skåne Stadsmission. Organisationen möter barnfamiljer som flyttar mellan tillfälliga boenden, människor som desperat söker tak över huvudet och människor som försöker få stöd och hjälp utan att lyckas hamna rätt i systemen.

– Mål 17 i Agenda 2030 är en nyckel för en hållbar utveckling i Malmö, Skåne, Sverige och världen. Vi ser samverkan mellan samhällets olika parter – idéburen verksamhet, näringsliv, offentlig sektor, politik och akademi – som enda framkomliga väg. Vi arbetar för ett samhälle där människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter och utnyttja sin egenmakt. Därför behövs forskning kring vilka metoder och tillvägagångssätt som faktiskt ger den effekten och därför behöver dessa områden ständigt beforskas, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Ny modell färdig att använda
Projektet Barns bostad först slutredovisades till Vinnova i augusti 2020 med förslag på lösningar både på kort och lång sikt. På kort sikt föreslogs att alla barnfamiljer i hemlöshet skulle garanteras en bostad från dag ett och under tre månader med individuellt anpassat stöd med målet att familjerna efter tre månader har en långsiktigt hållbar boendelösning. På lång sikt föreslogs en socialt hållbar bostadspolitik med ett politiskt ramverk som ser bostaden som en social rättighet.

Barns bostad först bygger på den beprövade modellen Bostad först, och går ut på att ge förtur till hemlösa barnfamiljer. Genom ett förstahandskontrakt samt individuellt anpassat stöd och kontakt med berörda sociala parter, ska hemlösa barnfamiljer få en fast bostad och ett tryggare liv.

– Modellen är färdig att implementeras inom ramen för svensk lagstiftning, givet att finansiering finns, säger Martin Grander.

– Inom områdena bostadsutveckling och socialt arbete vid Malmö universitet finns modiga forskare som ifrågasätter systemen och olika förhållningssätt. Det behövs för att vi ska komma vidare med alla barns rätt till en bostad. Därför känns det extra roligt att gå in i detta tillsammans, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Malmö stad vill titta närmare på modellen
Nu har arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö stad beslutat att titta närmare på modellen för att motverka hemlöshet bland barnfamiljer.

– Vi vill få olika intressenter och samhällsaktörer att prova modellen. För satsningen behövs förstahandskontrakt hos en fastighetsägare som godkänner försörjningsstöd som inkomst. Och så behöver vi hitta finansiering för våra stödinsatser för eget boende, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Genom Barns bostad först kan Malmö stad nu visa att man är beredd att göra en social investering för nästa generation, tillägger hon.

Om Skåne Stadsmission startar en verksamhet enligt Barns bostad först kan Malmö stads roll i projektet exempelvis vara att i samarbete med aktörerna erbjuda arbetsmarknadsinsatser till deltagande familjer.

EU-projekt ska motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare

/i , /av

Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders inleder ett samarbete för att synliggöra och motverka hatbrott mot romska EU-medborgare i Malmö.

”Han kommer varje morgon och varje kväll, på väg till och från jobbet. Jag skäms för att berätta vad han kallar mig. Han visar fula tecken och spottar på mig. Detta har pågått i mer än tre år nu. Jag är rädd att han en dag gör något värre.”
Kvinna, 50 år, besökare på Crossroads Malmö

Sedan Skåne Stadsmission startade Crossroads, ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare i Malmö, 2015 har det stått klart att gruppen är hårt drabbad av olika typer av övergrepp.

– Vi har kunnat se en bred och systematisk diskriminering av romska EU-medborgare som försörjer sig i Malmös gatumiljö. Hatbrott, både i form av tal och handling, förekommer som den röda tråden i flertalet av berättelserna vi tar del av, säger Adriana Holmberg Milea, projektkoordinator på Skåne Stadsmission.

Redan för två år sedan var omfattningen så stor att Skåne Stadsmission bestämde sig för att dokumentera dessa händelser specifikt.

Få övergrepp anmäls

– Vi kan se att dessa övergrepp begås regelbundet av såväl privatpersoner som personer i tjänst, så som parkeringsvakter, ordningsvakter, poliser och andra myndighetsrepresentanter, säger Adriana Holmberg Milea.

Det är anmärkningsvärt hur få av dessa hatbrott som anmäls, vilket är ett problem på flera plan. Om ett brott inte registreras så kan det inte utredas och offren får därför ingen upprättelse. Därtill räknas det inte in i den officiella statistiken vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att få en korrekt uppfattning av omfattningen av övergreppen.

För att få till en ändring startar Skåne Stadsmission nu, tillsammans med Civil Rights Defenders, ett EU-projekt med syfte att belysa och motverka hatbrott riktade mot utsatta EU-medborgare av romskt ursprung, som befinner sig i Malmö och försörjer sig i gatumiljö.

Syftet med projektet är att:

  • kartlägga och aktivt bemöta de fördomar som oftast utgör grunden för hatbrott mot just romer från andra EU-länder.
  • öka kännedomen hos lokala myndigheter och rättsaktörer om de hatbrott som riktas specifikt mot just denna målgrupp.
  • öka anmälningsbenägenheten och rättsförtroendet hos de drabbade.

– Civil Rights Defenders har under en längre tid arbetat för utsatta EU-medborgares rättigheter och ser samarbetet med Crossroads i Malmö som en unik möjlighet att fördjupa arbetet i konkreta handlingar. Samtidigt kommer arbetet kunna ge kunskap som bidrar till att åter lyfta frågan om brister i respekten för dessa personer rättigheter, något som Sverige fått återkommande kritik för från FN, säger Katri Linna, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Läs mer om projektet här!

FAKTA:

Crossroads är ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare. Förutom att tillgodose de mest akuta basbehoven i form av mat, kläder och möjlighet att duscha så har Crossroads drivit det vi kallar för Infodesk, en bred rådgivningsverksamhet som består av dels generell information om hur det svenska samhället fungerar, dels specifikt ge våra besökare svar på relevanta frågor som rör kontakten med arbetsgivare, myndigheter, rättsinstanser och vårdgivare. Vid sidan har vi också drivit mer tidskrävande fall som rört diskriminering och andra former av övergrepp på individ- och gruppnivå.

Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. Vi försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker människorättsförsvarare som är utsatta för risker. Vi är aktiva i Sverige och de länder i världen där respekten för mänskliga rättigheter är som sämst.

Inom ramen för verksamheten i Sverige bedriver Civil Rights Defenders ett arbete för minoriteters rättigheter och mot hatbrott och diskriminering, till exempel arbetar vi för att stärka skyddet för utsatta EU-medborgares rättigheter.

 

Isak är 16 år och hemlös

/i /av

Det finns 887 hemlösa barn i Malmö. Den 3 oktober 2016 genomförde Malmö stad en kartläggning av hemlösa. Isak 16 år är en del av den statistiken. Men hur kan ett barn bli hemlöst? Hur kan det se ut rent konkret för ett barn som tvingas leva i hemlöshet?

När Isaks mamma och styvpappa skiljer sig får mamman inte ta över hyreskontraktet. Hon ligger efter med hyran och har en del betalningsanmärkningar. Allt känns upp och ner för Isak. Han vet inte vem han ska prata med. Han fortsätter att gå till skolan. Det känns skönt att vara där, allt han behöver finns där, inte minst mat och kompisar.

Efter några veckor ordnar socialförvaltningen ett rum i ett kollektiv. I detta rum är det tänkt att Isak och mamman skall bo. De delar ett enda rum och får tillgång till en toalett och kök – som de delar med flera andra familjer. Isak skäms naturligtvis inför sina kompisar. De undrar var han har tagit vägen, han har inte synts till på gården på länge. Kollektivet ligger en bit bort från deras tidigare boendeområde. Isak måste nu ta bussen en timme innan skolan börjar för att kunna hinna i tid.

Rummet de fått är så litet att Isak fått lämna kvar några av sina saker i lägenheten. De har ingenstans att ställa undan hans saker. Magasinering är för dyrt. Han är rädd att någon ska sno hans spel. Kollektivet funkar inte så bra. En familj har en liten bebis som skriker om nätterna vilket gör att det blir svårt att sova för Isak.

En morgon när mamma och Isak bott i kollektivet under tre veckor står det plötsligt ett antal flyttlådor utanför dörren. Socialsekreteraren säger att de måste packa och flytta nästa dag. På det nya stället får de ett lite större rum. De delar fortfarande kök och badrum med andra. Någon tar deras mat i kylskåpet där varje familj har fått en hylla. En dag när Isak kommer hem har mamma satt upp gardiner så att det ska kännas lite mysigt. Men socialsekreteraren säger att de inte ska bo in sig för mycket, de ska ändå flytta snart.

När? Undrar Isak. Och var? Allt de får veta är att det kommer ta lång tid innan de får en egen lägenhet. Så egentligen bor de ingenstans. Isak som är 16 år bor ingenstans. Han börjar få svårt att behålla maten när han äter. Han är orolig dygnet runt.

Men han fortsätter att gå till skolan. Det går bra för honom i skolan. Han älskar engelska och kemi och lärarna säger att han är duktig. Ibland stannar han kvar på eftermiddagen och gör läxorna i korridoren för han har inget skrivbord hemma. Det är aldrig lugnt i kollektivet. Alla barn springer runt, några bråkar och Isak har svårt att få lugn och ro.

De ska hinna med ett kollektiv till innan de en dag får flytta in i en etta. Det är samma sak den här gången. En dag står det bara ett par flyttlådor utanför dörren. Men nu ska de inte bo i ett kollektiv längre, utan i en egen lägenhet på 41 kvm. De får en egen ingång, egen toalett och ett eget kylskåp.  Mamma hänger upp sina gardiner igen. Men Isak kan inte slappna av. Han oroar sig att det snart ska stå flyttlådor utanför dörren igen. Och en socialsekreterare med sina papper.

Sen en tid tillbaka har Isak kontakt med Unga forum. Han brukar gå dit och prata en stund med en socialarbetare en gång i veckan.

När Unga Forum tar kontakt med socialförvaltningen som ansvarar för Isak och hans mamma får de veta att de kan stanna i ettan de nu bor i tills de hittar en permanent lösning. Det har ingen talat om för Isak eller hans mamma.

Det här är ett av 887 exempel på hur hemlöshet kan se ut för ett barn. Det här sker i Malmö, idag. Det som samtliga barn har gemensamt i det här är att ingen av dem själva har valt sin situation, ingen av dem har heller själv försatt sig i den här omöjliga situationen. De får däremot vara med och ta ansvar för konsekvenserna.

*Isak heter egentligen något annat.

 

Fakta:

Malmö stad genomför årligen en kartläggning av hemlösa. Den 3 oktober 2016 levde 887 barn i hemlöshet.
Definition av hemlöshet i kartläggningen:

 ”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.
Det centrala är att personen löst boendefrågan på mycket kort sikt eller inte alls.”

Den större andelen hemlösa barn är hemlösa på grund av strukturella orsaker, som fattigdom och brist på nätverk, inte på grund av sociala problem som missbruk.