Inlägg

Inifrån Nattjouren: ”Han funderade på att göra slut på allt”

/i /av

Ända sedan Nattjouren i Kristianstad slog upp portarna 2006, har hon funnits där. När Lotte blickar tillbaka på de senaste 17 åren är det med såväl stolthet som sorg och glädje.

Huset är vackert och ligger i utkanten av centrala Kristianstad. Det påminner lite om en äldre skola, om det inte varit för att rummen är lite för små för att kunna ha varit klassrum. När Lotte tar emot så berättar hon att fastigheten tidigare tillhört regementet som lade ner på 1990-talet.

Lotte hade arbetat som undersköterska i många år och var med som volontär när Svenska kyrkan tidigare drev ett härbärge
i Kristianstad. När härbärget lade ner och Stadsmissionen istället bestämde att starta Nattjouren sadlade Lotte om – för
att vara med och starta den nya verksamheten. Det var 2006. 17 år senare finns Nattjouren fortfarande kvar. Som en sista utpost för dem som inte har någon annanstans att ta vägen när dag blir natt.

– Vi ser hur psykisk ohälsa ställer till det för folk och det är riktigt sorgligt, säger Lotte som även tydligt märkt en annan
förändring den senaste tiden. En förändring som personal från de flesta av Skåne Stadsmissions verksamheter vittnar
om:
– Den strukturella hemlösheten (se faktaruta). Det har verkligen förändrats och blivit tuffare och nu är det så svårt att hitta en bostad. Det är verkligen inte alla som har ett tjockt skyddsnät och livet kan förändras väldigt snabbt, säger Lotte.

Sorg över sina barn

Hur går det då till?  Nattjouren öppnar för besökare klockan 20.30. Varje kväll, året runt. Det finns tolv ordinarie
platser, nio för män och tre för kvinnor, men beroende på efterfrågan och situation kan det delvis förändras. Just nu har två av rummen extramadrasser och Nattjouren kan ta emot 14 sovande gäster. Om du inte tidigare övernattat här så står
ett inskrivningssamtal först på tur.

– Vissa är väldigt öppna vid det här samtalet och vill berätta, medan andra tycker att det är fruktansvärt och vill bara få
det överstökat. Jag möter så mycket skam och skuld i vissa av de här samtalen. Den största sorgen för väldigt många är
relationen med sina barn, den är ofta inte särskilt bra, säger Lotte och fortsätter:

– Men de får själv välja vad de vill dela med oss. Vi frågar inte om eventuella diagnoser eller annat och jag tycker att det
känns bra. Då dömer eller behandlar jag inte dem utefter det utan vi kan mötas på ett rent mellanmänskligt plan.

Tolv platser alltså. Just nu 14. Oftast räcker platserna till, men inte alltid. Och när de inte gör det uppkommer det som
Lotte tycker är svårast av allt. Och det märks när hon berättar att det kan uppstå tuffa och känslosamma situationer.

– När man ska stå där på trappan och skicka iväg folk när det är jättekallt. Det är jättejobbigt, ja det är hemskt.

För vissa kommer vändningen

Även om den strukturella hemlösheten även här blir alltmer synlig har de allra flesta av gästerna antingen en psykisk ohälsa i form av en diagnos, eller är de i ett aktivt missbruk. Gemensamt för dem alla är hur nästintill obeskrivligt tuff verkligheten utan ett hem kan vara.

– En vinter för några år sedan var fruktansvärt jobbig och då berättade en deltagare hur han funderade på att ta en
överdos för att göra slut på allt. Men så tänkte han att ”snart öppnar nattjouren, jag ska gå dit ikväll igen”. Sen gick det dag för dag, det var att komma hit som höll honom uppe, berättar Lotte.

Och för vissa blir det så tufft att överdosen blir vägen ut. Men för vissa andra kommer vändningen. Lotte skiner upp.

– Jag minns en som var i väldigt dåligt skick med ett tungt missbruk. Han klarade sig igenom och kunde ta emot behandling och utbildade sig till sjuksköterska. Och en annan tjej som det gått jättebra för, som jag sen stötte på. När de kommer fram och pratar blir jag så innerligt glad, säger Lotte.

FAKTA: STRUKTURELL HEMLÖSHET

Människor i strukturell hemlöshet saknar egen bostad för att de inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. Det kan till exempel bero på skilsmässa eller sjukdom, eller personer med betalningsanmärkningar och skulder som gör att de inte kommer in. De som lever i strukturell hemlöshet behöver oftast inte stöd när de får eget boende.

Foto: Ronnie Kronblad

Fattigdom och hemlöshet maler ner dig

/i /av

Hur är det att alltid vara hungrig?

Vi möter varje dag fler än 500 människor i våra öppna verksamheter. Medmänniskor som av olika anledningar inte har tillräckligt med mat för att äta sig mätta, eller en plats de kan kalla sitt hem.

Fler än 500 människor… och lika många öden, eller händelsekedjor, som lett fram till att just den personen kanske inte har tak över huvudet eller ens ett paket pasta i skafferiet.

Café David är andningshålet för många. Här serveras varm frukost 365 dagar per år. Vi har alltid öppet, alldeles oavsett hur snöigt, blåsigt eller regnigt det är där ute. För det är just när det regnar och blåser sådär riktigt Malmö-rått som det är allra viktigast att vi finns till.

– När det regnar och blåser kommer människor in kalla och blöta. Ihopkurade. Kön för att duscha och byta kläder blir lång, berättar Boris Phefferkorn, som är platsansvarig för Café David i Malmö.

Café David – ”En ankarplats”

2023 har blivit ett år där vi är många som bryskt vaknat upp till en ny ekonomisk verklighet. En skyhög inflation har lett till 20 procent högre matpriser. Drivmedel, hyror och räntor är också högre än tidigare – vilket lett till att vi är många som letar extrapriser i matbutiken.

För de som redan innan inte hade någon marginal har de tuffa tiderna slagit ännu hårdare. Det är tufft just nu. Fattigdom och hemlöshet maler ner dig.

Det finns många ohjälpta människor ute på Malmös gator. För Lasse, en av våra ”stammisar” sedan många år, har Café David betytt mycket.

Han berättar:

– Det är en ankarplats! När det stormar i livet är det skönt att kunna slå ankare här. Att kunna landa och ha någon att prata med.

Genom att bli månadsgivare till Skåne Stadsmission har du möjlighet att hjälpa oss, så att vi kan fortsätta att erbjuda:

• Näringsriktig frukost med gröt, ägg och kaffe
• Möjlighet till dusch och ombyte till torra, rena kläder
• Sovsäck vid behov
• Kontakt med sjuksköterska
• Stöd och samtal med vår personal som alltid finns till hands

Läs mer här om hur du blir månadsgivare.

Personen på bilden har inget med texten att göra.

Oscar Töringe: ”Absurt att människor inte har någonstans att bo”

/i /av

För Oscar Töringe är det självklart att engagera sig i Skåne Stadsmission. Skådespelaren menar att hemlöshet och fattigdom är frågor som vi alla måste prata mer om. 

–Vi blundar för de mest otroliga orättvisorna, säger han.

Han slog igenom stort i SVT-succén Tunna blå linjen, där han spelar polisen Magnus. För skådespelaren Oscar Töringe, 39, innebar inspelningarna i Malmö att hans samhällsintresse – som alltid funnits där – breddades. ”Det finns ett före och ett efter”, säger han och berättar hur han verkligen insett hur många som lever i utsatthet. 

– Hemlöshet och fattigdom är frågor som diskuteras alldeles för lite, säger han. 

”Måste upp på bordet”

Skådespelaren Oscar Töringe, känd från Tunna blå linjen, berättar om hemlöshet och fattigdom

Och just det brinnande samhällsintresset är det som gjort att Oscar Töringe nu börjat engagera sig i Skåne Stadsmission. 

– Det är så illa att vi blundar för detta, det är helt absurt att det finns människor som inte har någonstans att bo, eller som inte kan äta sig mätta. Att vi blundar för detta är helt oacceptabelt. Det måste upp på bordet, säger han. 

Pratar ni inom din bransch med varandra om detta? 

– Inte tillräckligt, absolut inte. När tiggerifrågan var som mest aktuell så diskuterades den en del. Men allmänt, kring hemlöshet och fattigdom, så pratar vi inte särskilt mycket om det. Det pratas för lite om det i alla kretsar, säger Oscar Töringe. 

På frågan om han själv varit i nära kontakt med hemlöshet eller fattigdom blir Oscar Töringe tyst. Han funderar länge innan han svarar. 

– Ja, det har jag. Men det känns lite för privat att prata om. Jag har inte varit med om det för egen del, men det har gällt vänner till mig. 

”Mänskligt men sorgligt”

Vi kan alla göra mer, säger Oscar. De flesta borde göra mer, politiker, privatpersoner – och företagare. 

– Ibland kan jag tycka att det är häpnadsväckande att inte hela näringslivet blandar sig i mer. Men det säger mycket om människans sämre sidor, att om det inte drabbar mig eller någon i min omedelbara närhet, så blundar vi.  

– Vi blundar för de här otroliga orättvisorna. Och det är mänskligt för vi har både ljust och mörkt i oss. Mänskligt, men sorgligt, säger Oscar Töringe. 

Vill du också engagera dig och hjälpa till? Du kan enkelt stötta Skåne Stadsmission genom att bli månadsgivare. Läs mer om hur du gör här!

Skåne Stadsmission varnar: Reglerna måste ändras – nu

/i /av

Inte sedan 1990-talet har det ekonomiska läget varit värre. Inflation och energikris, räntor och matpriser som stiger, är faktorer som påverkar många av oss.

För människor som är – eller befinner sig i riskzonen för att bli – hemlösa, har det dessutom blivit ännu svårare att få hjälp av kommunerna. Det måste ändras. Nu.

För sex år sedan konstaterade Socialstyrelsen att det fanns fler än 33 000 människor i Sverige som levde i hemlöshet. På ett nationellt plan är det den senaste officiella siffran vi har att luta oss mot, eftersom Socialstyrelsen inte gjort någon övergripande kartläggning sedan dess.

Men vi kan nog konstatera att siffran sedan dess stigit. Det kan både vi på Skåne Stadsmission och andra viktiga aktörer i civilsamhället vittna om.

Den strukturella hemlösheten – alltså människor som är, eller riskerar att hamna i, hemlöshet på grund av ekonomiska skäl, utan att de har en bakomliggande social problematik – ökar.

Till skillnad från hur det ser ut på riksplanet, så finns det på vissa håll officiellt kommunicerade siffror att beakta lokalt. Men går det att luta sig mot dem – beskriver de hur det faktiskt ser ut?

I november gick Malmö stad ut och kommunicerade att antalet hemlösa vuxna och barn sjunkit från 2532 personer, till 1782 personer. ”En indikation på att socialtjänstens arbetssätt fungerar och att bostadssituationen i Malmö håller på att förbättras för hushåll som inte är etablerade på bostadsmarknaden”, menade man.

Men riktigt så rosenskimrande är inte verkligheten. För även om det absolut finns insatser och initiativ som är lovande, så säger just de siffrorna inte så mycket om hur det egentligen ser ut. Siffrorna visar nämligen hur hemlösheten ser ut i de målgrupper som socialtjänsten aktivt arbetar mot – inte hur hemlösheten ser ut i stort. De flesta av Malmös medborgare som inte har några andra kända problem än att de är för fattiga för att ta sig in, eller hålla sig kvar, på bostadsmarknaden får ingen hjälp av socialförvaltningen. De saknas i statistiken. Men de finns i allra högsta grad i verkligheten. Och de har blivit fler. Och om ingenting förändras, kommer de i lågkonjunkturens kölvatten att bli ännu fler.

Det är helt avgörande att vi säkerställer och förebygger att fler människor inte blir av med sitt boende på grund av en ökande arbetslöshet eller en skenande ekonomisk utsatthet.

Vi på Skånes Stadsmission möter dagligen människor som vittnar om en mer restriktiv biståndsbedömning med fler avslag. Vi menar att det har skett en förskjutning och en hårdare tillämpning av socialtjänstlagen. Något som inte är unikt för Malmö, tvärtom: I Sveriges Stadsmissioners kartläggning av utvecklingen i de tio kommuner där Stadsmissionen bedriver verksamhet, ser vi hur kommunala tjänstemän vittnar om hur ekonomiska aspekter får spela större roll, till nackdel för hjälpsökande medborgare.

Vi ser också att tröskeln innan du som hjälpsökande får stöd av socialtjänsten har höjts – och att det rent allmänt finns en okunskap inom kommunerna kring hur de verkliga problemen ser ut.

Det finns ett flertal faktorer som riskerar att ett ojämlikt samhälle cementeras ytterligare i sin grund. SCB:s rapport förra veckan påvisade också det vi sett: att klyftorna bara ökar. Det mönstret måste brytas. Vi kräver ett strukturerat och effektivt arbete för minskad hemlöshet, som bygger på att staten tar ett större ansvar. Hemlöshet är ett nationellt problem som drabbar hela landet och det behövs tydlig styrning. Inte minst i tider som dessa.

Sveriges Stadsmissioners tre krav:

  • En socialtjänst som ger bostadslösa hopp

Socialtjänstlagen måste reformeras så att bostadsförsörjningsansvaret blir ett tydligt och skarpt verktyg. Det behöver framgå i lag att socialtjänsten ska arbeta evidensbaserat. Vi måste en gång för alla säkerställa att nolltolerans mot att barn drabbas av strukturell hemlöshet införs. Ge barnfamiljer i sådana situationer en tydlig bostadsgaranti.

  • Ingen ska vräkas – förebyggande arbete kan inte vara valfritt

Ge Socialstyrelsen ett tydligt uppdrag att införa ett strukturerat vräkningsförebyggande arbete i alla kommuner. Det måste bli obligatoriskt. Kommunerna behöver samverka med såväl kommunala som privata hyresvärdar för att drastiskt minska antalet vräkningar. Det behöver sättas stopp för att barnfamiljer vräks.

  • Riv trösklarna till en bostad för alla

Regeringen behöver ta fram skarp lagstiftning baserat på utredningen Sänk tröskeln till en god bostad, där en ny tydlig bostadsförsörjningslag är avgörande. Reglera och sänk vilka krav som hyresvärdar får ställa på hyresgäster för att teckna kontrakt. Understryk allmännyttans ansvar för socialt hållbar bostadsförsörjning. Uppmuntra privata hyresvärdar att samverka för en ökad social hållbarhet. Ta tag i frågan om att utveckla ett nationellt system för socialt hållbara bostäder.

Den negativa utvecklingen av hemlösheten och kommunernas allt hårdare praxis för stöd med bostad är en skarp varningssignal. Regeringen måste agera nu för att minska hemlösheten. Det är hög tid att få viktiga reformer på plats för att säkra tillgången till långsiktiga och trygga boenden. Vi menar att alla ska ha rätt till en bostad – en plats att kalla sitt hem. Stäng för allt i världen inte den dörren.

***

Vi uppmuntrar Malmö stad och övriga skånska kommuner att kroka arm med oss. Nämnda krav borde även ställas från er. Lagändringar och en reformerad socialtjänstlag, eller annat lagrum som stärker kommunernas ansvar för boendefrågan, kommer göra det kommunala uppdraget enklare och effektivare.

En statlig styrning och ett statligt ansvar kommer avlasta och minska risken för medborgare att bli bemötta annorlunda beroende på vilken kommun de söker hjälp i.

En statlig styrning och ett statligt ansvar kommer göra det enklare att följa upp att alla de vackra kommunala policy-orden också får en betydelse på riktigt.

Tillgången till ett tryggt och varaktigt boende är en mänsklig rättighet och måste gälla alla. Barn som vuxna.

SANDRA GRAHN, socialchef och tf direktor på Skåne Stadsmission

***

HÄR kan du läsa mer om Hemlös 23, Sveriges Stadsmissioners årliga rapport.

HÄR kan du ladda hem Hemlös 23.

HÄR kan du läsa mer om Skåne Stadsmissions arbete kring hemlöshet.

Hemlöshetsfrågan måste lyftas från socialtjänsten – hela kommunens ansvar

/i , /av

HEMLÖSHETSKARTLÄGGNING 2022. Antalet hemlösa barnfamiljer som Malmös socialtjänst möter fortsätter att minska. Den årliga kartläggning som presenterats idag ger en bra bild av hur socialtjänsten arbetar och att de insatser som görs för människor som får stöd ofta fungerar mycket bra. Skåne Stadsmission vill dock påminna om att statistiken inte ger en sann helhetsbild.

– Vi möter många som faller mellan stolarna, som socialtjänsten inte har kontakt med. Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Skåne Stadsmission ser med glädje att det omfattande arbete som socialtjänsten genomfört sedan katastrofsiffrorna 2018 har gett positiva resultat. En viktig anledning till att antalet barnfamiljer i strukturell hemlöshet sjunkit så mycket i statistiken är att många av de människor som fick akut stöd 2018–2019 nu har kunnat överta sina hyresavtal. En annan anledning är det minskade asylmottagandet, vilket gör att barnfamiljer på flykt nu inte kunnat få skydd i Sverige utan befinner sig på andra platser i världen.

– Det är bra att det finns färre hemlösa barn i Malmö idag än för några år sedan, men vi ser ändå med oro på utvecklingen. Vi vet att närmare 50 000 personer* i Malmö inte har pengar till det nödvändigaste. Det innebär både akuta och långsiktiga risker för såväl individer som samhälle, säger Sandra Grahn.

Sedan början av 2022 söker sig allt fler människor till Skåne Stadsmission i Malmö för att de inte får sin ekonomi att gå ihop. Den sociala matbutiken Matmissionen har tvingats stoppa antagningen av nya medlemmar, eftersom man inte har kapacitet för fler än de 4 000 personer som idag är registrerade. Nya grupper, många äldre personer som inte tidigare sökt hjälp, kommer för att äta frukost eller be om kläder eftersom de helt enkelt inte har pengar till det nödvändigaste. De flesta av de här människorna är inte hemlösa, men lever under extremt utsatta förhållanden.

– Det har byggts en hel del bostäder i Malmö, vilket är bra. Men de nya lägenheter som har byggts har så hög hyra att många som precis klarat sig tidigare nu får stora problem när matpriserna stiger. Det behövs fler hyresrätter som människor har råd med, säger Sandra Grahn och fortsätter:

– I grunden är det en brist på en socialt hållbar bostadspolitik, och en tydlig signal till kommunledningen att de måste sluta se hemlöshet och fattigdom som en fråga enbart för socialtjänsten. Inte minst när man nu har börjat tolka rättspraxis som att strukturell hemlöshet inte är en fråga för socialtjänsten – då måste frågan hanteras av någon annan.

Skåne Stadsmission menar att kommunstyret måste ta ett helhets ansvar för både hemlöshets- och fattigdomsfrågan.

– Vad är det för stad vi vill ha? Just nu är det ju väldigt populärt att prata om hårda tag mot kriminalitet, men vi tror att om man ger människor förutsättningar att få tak över huvudet, mat i magen och en tro på framtiden, så ökar tron på samhällskontraktet och därmed också människors önskan om att följa regler och bidra till det allmänna, säger Sandra Grahn.

Något måste hända nu. Många människor i Malmö levde redan på marginalen, nu när inflationen pressar upp matpriser och räntor är vi mycket oroliga för framtiden.

* Siffran kommer från den fattigdomsrapport som Sveriges Stadsmissioner släppte i oktober där vi tagit fram unik statistik från SCB över den ekonomiska utsattheten. Den visar att 14,4 procent av malmöborna, cirka 50 000 personer, levde med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd 2020.

”Förödande konsekvenser om härbärgen stängs”

/i , /av

Beskedet att Malmö stad riskerar att stå utan akuta sängplatser för hemlösa vid årsskiftet är mycket allvarligt.
– Vi vet att trycket på de runt 70 platser som finns idag är mycket högt, och konsekvenserna för de människor som lever i hemlöshet i Malmö blir förödande, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

På fredagen avslöjade tidningen Sydsvenskan att företaget Forenede Care drar tillbaka sitt anbud på att driva härbärgen med 70 sängplatser för hemlösa i Malmö. Företrädare för bolaget berättar för tidningen att den pågående upphandlingen är utformad så att det blir väldigt svårt för företaget att driva sina härbärgen vidare.

– Ansvaret för människor som vistas inom kommunens gränser ligger på Malmö stad, så vi räknar med att kommunen hittar en lösning. Men vår erfarenhet av arbetet med värmestugorna är att det är en svår uppgift att hitta lokaler till den här typen av verksamheter. Särskilt med så kort varsel, säger Sandra Grahn.

De två värmestugorna som drivs genom ett avtal mellan kommunen, Skåne Stadsmission, Svenska Kyrkan, Röda Korset och Fryshuset, kommer att öppna i december. Förra året kunde ingen värmestuga för vuxna öppnas, just på grund av att det inte gick att hitta en lokal. Målgruppen för värmestugorna är de människor som av någon anledning inte vill eller har rätt till en plats på kommunens härbärgen.

– Vi är väldigt tacksamma att vi till slut kunnat ordna en värmestuga denna vinter, men vi har bara 50 platser för vuxna och trycket brukar vara hårt under vinternätterna. Jag vågar knappt tänka på hur det blir om 70 sängplatser försvinner 1 januari, säger Sandra Grahn.

Skåne Stadsmission drev Nattjouren, ett härbärge med 25 akutplatser, fram till sista december 2018.

– Nattjouren hade vi drivit med stor framgång under många år, men i upphandlingen 2018 ändrade kommunen spelreglerna på ett sätt som gjorde att vi inte hade möjlighet att driva verksamheten vidare. Dels minskade man antalet platser rejält, dels ändrades riktlinjerna så att platserna bara skulle erbjudas de som kommunen ansåg vara ”socialt hemlösa”. Att stå i dörren och bedöma vem som var tillräckligt socialt utsatt för att få en plats strider mot vår värdegrund. Vi sa ifrån och resultatet blev att Forenede Care fick avtalet och öppnade Nattvilan.

Skåne Stadsmission valde av delvis samma skäl att inte delta i den nu aktuella upphandlingen.

– De lokaler vi drev Nattjouren i används nu till annan verksamhet, så ska vi öppna härbärge igen behöver lokalfrågan lösas först. Men framför allt gjorde de förutsättningar som gavs i upphandlingen det omöjligt för oss att bedriva verksamhet med den kvalitet som krävs för ett värdigt mottagande av utsatta människor. Uppenbarligen gör nu Forenede Care samma bedömning, säger Sandra Grahn.

Skåne Stadsmission upplever ett högt tryck från människor i fattigdom och hemlöshet. Pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och inflationen har drabbat och fortsätter drabba redan utsatta människor hårt.

– De höga mat- och elpriserna gör att allt fler vänder sig till oss för att de helt enkelt inte får sin ekonomi att gå ihop, säger Sandra Grahn.

Maten blir dyrare – fler kommer till oss för att äta frukost

/i , , /av

Den senaste månaden har allt fler kommit till oss för att äta frukost. Matpriserna har ökat med tio procent och det slår hårdast mot de som redan levde på marginalen.

Personalen på Café David berättar att många nya ansikten dykt upp bland besökarna den senaste tiden.

– Sedan några veckor har vi mött flera äldre par som kommer enbart för frukost. De kommer in och hämtar frukost, sätter sig tillsammans och äter och går sedan härifrån. De pratar inte med någon, ber inte om hjälp. Jag har förstått det som att de inte behöver något mer än mat. Man undrar ju hur de har det, säger Lotta som jobbat på Skåne Stadsmission i många år.

Till Café David är alla välkomna. Här frågar ingen efter din bakgrund eller vad du kommer ifrån. Den enda fråga du behöver svara på är vad du vill ha till frukost. Macka med ägg eller ost, gröt eller fil, kaffe eller te? Personalen finns till hands för den som vill prata, be om ett par nya skor eller kanske få träffa sjuksköterskan.

Gunilla är en återkommande gäst på Café David. Hennes man var sjuk länge. Till slut kunde hon inte arbeta, att ta hand om honom tog all tid.

– När han dog hade jag bara skulder kvar. Inga pengar. När jag inte kunde betala hyran blev jag vräkt, berättar hon.

Genom socialtjänsten fick Gunilla så småningom en liten lägenhet, men hon har det väldigt knapert ekonomiskt. När mat- och energipriserna började stiga blev livet ännu tuffare.

– Jag vet inte hur jag ska ha råd med elen. Jag köper mest mat som inte behöver lagas så att jag inte ska behöva sätta i gång spisen. Igår hittade jag rödbetssallad på extrapris, så då blev det min middag.

Frukosten och den sociala samvaron på Café David är livsviktig för Gunilla.
– Jag hade inte klarat mig om jag inte kunde komma hit för att äta och träffa folk.

Bilden av hemlöshet och utsatthet är ofta ganska stereotyp, och personalen får ofta frågor om vilka som egentligen behöver Skåne Stadsmissions hjälp.

– Många som börjar jobba här på blir förvånade över bredden av människor. Man har en bild av hur hemlöshet ser ut, man ser en alkoholiserad gubbe på en bänk. Men hit kommer så många olika människor, säger Boris som är platsansvarig på Café David i Malmö.

* Gunilla heter egentligen något annat. Alla berättelser om enskilda personer är avidentifierade av respekt för besökarnas integritet. Personerna på bilderna har inget med texten att göra. 

Skänk en frukost: 60 kronor!

Läs mer om Café David

 

 

 

”Utan frukosten på Café David är vi många som skulle duka under” 

/i , /av

Huttrande kommer person efter person in genom dörren. I trappan står personalen och välkomnar. Säger hej till var och en, visar var väskan kan läggas undan och frågar hur läget är. När snålblåsten viner utanför är det skönt att komma in i värmen och få en skål gröt, några mackor och varmt kaffe. 

– Utan frukosten på Café David är vi många som skulle duka under, säger en man som precis slagit sig ner med sin bricka. Bordsgrannarna nickar.  

– Frukosten är dagens viktigaste mål. Med en bra frukost klarar man sig hela dagen.  

Samtalet runt bordet kretsar kring vädret idag. Det har varit kallt och regnigt hela veckan, och humöret är därefter.  

– Det är blåsten från Öresund som är värst. Den är så rå och kall, säger en man som precis hämtat en tjock jacka från garderoben.  

På Café David finns förutom frukost också möjlighet att ta en dusch, borsta tänderna och byta till varma och rena kläder. 

– När det regnar och blåser kommer människor in kalla och blöta, hopkurade. Man får vänta med att prata med dem tills de värmt upp sig. Stämningen här blir tryckt. Kön för att duscha och byta kläder blir lång. Och så vet man att efter en halvtimme ute är de lika kalla och blöta igen, säger Boris Phefferkorn, platsansvarig på Café David i Malmö.  

I garderoben finns också sovsäckar. Behovet av nya är ständigt, liksom behovet av varma kläder.  

– När någon frågar efter sovsäck vet vi att det kan ha hänt något akut. Då försöker vi få reda på mer om situationen, om personen vill berätta. Att be om en sovsäck kan vara första steget till att berätta mer om sina problem om vad man behöver för att kunna hitta en mer långsiktig lösning, Säger Boris.  

Detta erbjuder vi: 

  • Möjlighet till dusch och ombyte till torra, rena kläder 
  • Sovsäck vid behov 
  • Näringsriktig frukost med gröt, ägg och kaffe 
  • Kontakt med sjuksköterska och kurator 
  • Stöd och samtal med vår personal som alltid finns till hands 

 

VÄRM EN MEDMÄNNISKA – GE EN GÅVA HÄR

200 kr = räcker till 4 frukostar
450 kr = räcker till 1 sovsäck

Malmö stads hemlöshetskartläggning ger en falsk bild

/i , , /av

Det som under flera år har presenterats som en kartläggning av hur många hemlösa det finns i Malmö är numera en irrelevant ögonblicksbild. Skåne Stadsmission vill understryka att kartläggningen som Malmö stad presenterar bara visar hur många människor i hemlöshet som socialtjänsten arbetar med, inte hur många som finns i kommunen.

– Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar en stor del av de många människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Hemlöshet på samma nivå

Under måndagen presenterade Malmö stad sin årliga hemlöshetskartläggning. Kartläggningen visar att antalet vuxna i hemlöshet ligger på samma nivå som förra året och att antalet barn minskat något. Det handlar om 1115 vuxna och 355 barn som enligt statistiken lever i hemlöshet. Nytt för i år är att Malmö stad för första gången använder samma definition av hemlöshet som Socialstyrelsen, vilket gör att det i år tillkommer nästan 800 vuxna och 300 barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt (totalt blir det alltså 1895 vuxna och 635 barn).

– Att antalet hemlösa i kartläggningen sjunkit sedan Malmö stad 2019 stramade åt sin vägledning för vilka som ska få stöd med boende i kommunen visar egentligen inte att det finns färre hemlösa, bara att kommunen ger färre människor stöd. Som politiker tycker jag man borde vara nyfiken på vad som hänt med människorna som inte längre finns med. Hur har alla barn som försvunnit ur statistiken det nu, säger Sandra Grahn.

Bra med nationell jämförelse

Skåne Stadsmission ser positivt på att Malmö uppdaterat sin definition, vilket underlättar en nationell jämförelse.

– Det är något vi i Sveriges Stadsmissioner efterfrågat. Men att Malmö nu även presenterar kommunala boendelösningar, förändrar inte att strukturellt hemlösa inte syns i statistiken, säger Sandra Grahn.

Strukturellt hemlösa är en stor grupp som saknar ett tryggt boende, oftast av ekonomiska skäl till skillnad från sociala orsaker. I den här kategorin finns många barnfamiljer.

– Att leva i en osäker boendesituation är oerhört stressande, inte minst för barn och deras föräldrar. Vi träffar familjer som inte vet från vecka till vecka var de ska bo. Det är likvärdigt med att var hemlös. Att ständigt oroa sig och ständigt vara på väg till något. Att som barn gå hem från skolan på fredagen och inte veta om du måste flytta under helgen skapar en oerhörd stress, säger Sandra Grahn.

”Måste inte ligga på lägstanivå”

Skåne Stadsmission menar att politikerna gömmer sig bakom vad de kallar ”rättspraxis” genom att hänvisa till domar som avgör lägstanivån för stöd till människor i utsatthet.

– Men politiker kan alltid besluta om mer stöd än så. Det finns inget som säger att man måste lägga sig på lägstanivån, utan det handlar om vilket stöd som politikerna vill att människor ska få. Sedan är det inte självklart att det är just socialtjänsten som ska ansvara för den så kallade strukturella hemlösheten – om socialtjänsten inte längre ska ha ansvaret måste politikerna se till att frågan hanteras av någon annan kommunal instans, eftersom kommunen har det yttersta ansvaret för alla människor som vistas i kommunen.

Vad menar Skåne Stadsmission att kommunen borde göra?

– Dels handlar det så klart om att se till att det byggs fler bostäder som människor har råd med. Dels handlar det om att se över de strukturer som gör att människor hamnar i osäkra boendesituationer. Vem har tillgång till bostadsmarknaden? Hur ser möjligheterna att jobba och tjäna tillräckligt med pengar ut, säger Sandra Grahn och tillägger att även människor som inte bedöms ha omfattande sociala problem kan behöva stöd för att klara ett boende.

– Genom att stötta människor så att de klarar av att behålla sin bostad skapar vi tryggare uppväxtförhållanden för barn och förebygger social hemlöshet, det vill säga hemlöshet som beror på sociala problem som psykisk ohälsa och missbruk. Vi ser idag många barn som far illa på grund av föräldrarnas pressade situation. Vi träffar barnfamiljer som saknar grundläggande saker som mat och kläder, och som inte klarar sin vardag, samtidigt som de ständigt lever i stress över att klara sin boendesituation.

Staten måste ta helhetsgrepp

Skåne Stadsmission menar att frågan om hemlöshet måste upp på nationell nivå.

– Här behöver finnas gemensamma riktlinjer för hur vi löser hemlöshetsproblemet och kommunerna måste få statligt stöd för att kunna ge alla sina invånare vad de har rätt till: ett varaktigt boende, ett eget hem. Men problemet med den strukturella hemlösheten behöver hanteras lokalt, fram till att en nationell strategi är på plats. Vi kan inte acceptera att barn och vuxna ska behöva leva i hemlöshet i Skåne i dag.