Inlägg

Sociala bostäder krävs mot hemlösheten

I en aktuell rapport föreslår Stadsmissionen att Sverige inför ett system för sociala bostäder, det som utomlands kallas social housing. Idag lever 33 000 personer i Sverige och nästan 5 500 i Skåne i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens siffror.

– Det är hög tid att den generella bostadspolitik för alla som vi idag har i Sverige kompletteras om vi ska kunna göra något åt hemlösheten på allvar. Vi behöver ta fram särskilda lösningar för de mest ekonomiskt och socialt utsatta hushållen. Det handlar i praktiken om att öronmärka bostäder för människor i dessa grupper, och erbjuda boenden till hyror under marknadspris. En svensk modell för sociala bostäder, med inspiration från våra grannländer som visat att det är en fungerande väg för att minska hemlösheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Stadsmissionens rapport visar också att det finns stora skillnader mellan hur Socialstyrelsen och olika kommuner mäter hemlösheten. Det saknas idag en nationell standard för hur hemlösheten ska definieras, mätas och rapporteras. I Skåne finns ingen gemensam syn på hur hemlöshet ska kartläggas, i de tre kommuner där Stadsmissionen finns skiljer sig förhållningssättet åt: Malmö och Helsingborg definierar hemlöshet olika, medan Kristianstad inte gör någon hemlöshetsräkning. (Läs mer om det här)

– Det finns en stor risk med att mätningarna skiljer sig åt så mycket och att politikerna förleds att tro att problemet är mindre allvarligt än vad det är och därför inte fattar nödvändiga beslut. Det gynnar ingen som befinner sig i hemlöshet. Därför behöver vi en nationell standard för hur hemlösheten mäts och rapporteras, konstaterar Lena Wetterskog Sjöstedt.

Sociala bostäder behöver enligt Stadsmissionen vara en bärande del i en ny nationell strategi mot hemlöshet som även bör innehålla nationell tak över huvudet-garanti, krav på Bostad Först-modellen i alla kommuner, förstärkt bostadsbidrag riktat till alla grupper i social och ekonomisk utsatthet och slopat inkomstkrav för att hyra bostad i kommunala bostadsbolag.

Stockholms Stadsmission ger sedan 2010 ut en årlig rapport om hemlösheten i Sverige. Årets rapport Hemlös 2019 är den nionde och årets tema är Sociala Bostäder. Hela rapporten finns här.

Hemlöshetssiffrorna speglar inte den verklighet vi ser

Sydsvenskan avslöjar idag att hemlösheten i Malmö – enligt Malmö stads egen kartläggning – minskat kraftigt. Tyvärr speglar dessa siffror inte den verklighet vi på Skåne Stadsmission ser.

Enligt de officiella siffrorna levde 1 355 vuxna och 692 barn i Malmö i hemlöshet när kartläggningen gjordes i oktober 2019. Till Sydsvenskan säger vikarierande socialkommunalrådet Rose-Marie Carlsson (S) att siffrorna är ”bra”.
– Det går åt rätt håll, säger hon till tidningen.

Skåne Stadsmissions direktor Lena Wetterskog Sjöstedt instämmer i att siffrorna ger en mycket positiv bild.

– Men tyvärr ropar vi inte ”hej” riktigt ännu. Vi önskar verkligen att vi såg detta, att vi också upplevde en förbättring för Malmös mest utsatta, men tyvärr kan vi inte säga att vi gör det. Tvärt om, säger hon.

Malmö stads hemlöshetskartläggning har genomförts varje år i tio års tid, och räknar antalet personer som socialtjänsten har kännedom om, det vill säga personer som har ansökt om någon form av stöd och där det stått klart att situationen räknas som hemlöshet enligt den definition som staden använder (se fakta).

Men trots att kommunens statistik visar en kraftig minskning från 2018 är det inte som Skåne Stadsmission i Malmö märker. Antalet besök på Stadsmissionens Café David, där människor i hemlöshet och utsatthet kan få kostnadsfri frukost och köpa lunch till lågt pris, har inte förändrats.

– Vi går fortsatt på maxkapacitet. Varje dag söker sig i snitt runt 170 vuxna till Café David, säger Matilda Jägerdén, enhetschef.

Inte heller verksamheten för barn och barnfamiljer, Unga forum, märker någon minskning i hur många som söker stöd här. På Unga forum ordnas ungdoms- och familjeträffar, med mat och gemenskap, samtidigt som besökarna erbjuds social och juridisk rådgivning. Familjer och unga kan också hämta en matkasse i veckan.

I våras tog Malmö stad fram nya riktlinjer för vilka som kan få hjälp med bostad. Härifrån kommer det budskap som politiker och tjänstemän under året upprepat flera gånger: ”socialtjänsten är ingen bostadsförmedling.” Sedan de nya riktlinjerna infördes kan endast personer med missbruk, psykisk ohälsa eller annan social problematik, så kallat socialt hemlösa, få stöd med boende av kommunen. Barnfamiljer där det inte finns sociala problem utan hemlösheten beror på fattigdom, bostadsbrist eller dålig förankring i samhället (så kallat strukturellt hemlösa) kan numera bara få rätt till nödbistånd, bostad max en vecka i taget.

Skåne Stadsmission har, liksom flera andra organisationer, märkt att de nya riktlinjerna påverkat människor svårt.

– Det är också något vi fört fram till kommunen, att vi ser hur människor drabbas av detta. Barnfamiljer som tidigare vänt sig till socialtjänsten, vänder sig till oss nu, säger Liv Palm, enhetschef på stadsmissionens Unga Forum.

Möter en ny grupp
Liv Palm och hennes kollegor beskriver det som att de plötsligt möter en ny grupp människor i utsatthet. Till Skåne Stadsmission vänder sig de människor som lever i extrem utsatthet. När det gäller familjer har det framför allt varit människor i papperslöshet, familjer som inte har kunnat få hjälp från samhället, och där Stadsmissionen kunnat lindra den akuta nöden och vara behjälplig med rådgivning och stöd. Men sedan de nya reglerna infördes möter vi betydligt fler familjer som tidigare haft stöd från kommunen och nu vänder sig till oss i desperation.

– Jag ser föräldrar som går på knäna. Hur ska de kunna klara arbete eller studier, hur mår barnen i familjer som måste söka hjälp varje vecka? Det kan låta bra att träffa sin socialsekreterare oftare, men här handlar det ju om en ständig ovisshet som tär på familjerna, säger Tove Minicz, en av Stadsmissionens socionomer.

På Skåne Stadsmissions Trygga boende märks de nya riktlinjerna på ett annat sätt, nämligen genom tomma lägenheter. Trygga boende är ett stödboende där kommuner kan placera familjer i hemlöshet, men under året som gått har antalet människor som Malmö stad placerat i Trygga boende minskat dramatiskt.

– Förra året vid den här tiden hade vi full beläggning, nu använder vi endast åtta av våra 21 lägenheter. Det vi frågar oss är hur länge en familj kan leva med bistånd vecka för vecka, innan den så kallade strukturella hemlösheten övergår till en social hemlöshet. De som drabbas allra hårdast av detta är barnen, säger Anna-Frida Eriksson, enhetschef på Trygga boende.

 

Hemlösheten i Malmö
2019: 1 355 vuxna, 692 barn.
2018: 1 959 vuxna, 1 347 barn.
2017: 1 752 vuxna, 1 070 barn.
2016: 1 740 vuxna, 887 barn.
2015: 1 333 vuxna, 675 barn.
2014: 1 142 vuxna, 465 barn.
2013: 973 vuxna, 329 barn.
2012: 997 vuxna, 257 barn.
2011: 1 039 vuxna, 240 barn.
2010: 900 vuxna, 196 barn.
2009: 863 vuxna, 161 barn.

I siffrorna ingår inte människor i papperslöshet, vilket som Skåne Stadsmission tidigare påpekat innebär att mörkertalet över hur många hemlösa som lever i Malmö är stort. Läs mer här!

Källa: Malmö stads årliga hemlöshetsräkning, som genomförs i början av oktober varje år.

Malmö stads definition för hemlöshet, som är den definition som Socialstyrelsen tidigare använde:

”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.”

Bildtext: Illustrationen kommer från utställningen Hem? som under november kan ses på Stadshuset i Malmö. Utställningen är skapad av deltagare på Skåne Stadsmissions kreativa verkstad.

Det blir två värmestugor i vinter

Politikerna i arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö röstade på onsdagseftermiddagen ja till det förslag om två nattöppna värmestugor för hemlösa som idéburna organisationer i Malmö tagit fram.

– Det är mycket positivt att vi efter en konstruktiv dialog landat i ett partnerskap där Malmö stad går in och betalar för en större del av det arbete vi i civilsamhället utför. Samtidigt ser vi detta framför allt som ett steg på vägen mot en långsiktig lösning för att ingen i Malmö ska behöva leva i hemlöshet, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Nämndens beslut innebär att Malmö stad, genom ett särskilt avtal (se faktaruta nedan) ger organisationerna i uppdrag att driva två nattöppna värmestugor, från 16:e december i år till 15 april nästa år, med möjlighet för att förlänga avtalet ett år om alla parter vill.

Stort behov
Organisationerna ser ett stort behov av insatser för människor i hemlöshet i Malmö. De har, i olika konstellationer, tillhandahållit en varm plats att vila på sedan hösten 2015.

Under 2018 hade värmestugan för vuxna i genomsnitt 78 besök per natt och värmestugan för unga i genomsnitt 53 besök per natt. Dessa siffror, menar organisationerna inte alls speglar det verkliga behovet av tak över huvudet, många väljer att finna sovplats utomhus, eller i trappuppgångar för att kunna ligga ner och få sova, istället för viloplatser i en värmestuga.

Det var tydligt för personalen på värmestugorna att fler sökte sig till värmestugorna när Stadsmissionen tvingades lägga ner sin Nattjour vid årsskiftet 2018/2019. Anledningen var att Malmö stad valde att minska antal sovplatser och begränsa vilka som har rätt till plats i härbärge, vilket stred mot Stadsmissionens värdegrund.

”Värmestugor räcker inte”
– Människor ska inte frysa ihjäl i vår stad. Vi tycker det är bra att Malmö stad nu erkänner det arbete vi har gjort de senaste fyra åren och som påbörjades när vi öppnade det första akutboendet hösten 2015. Det är ett steg på vägen till en mer hållbar lösning, men att öppna värmestugor räcker inte. För att lösa de mest akuta behovet krävs det härbärgen med sovplatser men mest av allt måste Malmö stad föra en politik som förebygger att människor blir hemlösa, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt, och sätter på så sätt fokus på det som var organisationernas ursprungliga mål när dialogen med kommunen drog igång våren 2019.

– Under vintern 2018/2019 såg vi hur stort behovet av värmestugor var, samtidigt som vi såg att den lösning vi kunnat erbjuda inte var värdig. Människor satt och vilade i fåtöljer, i en trång och liten lokal. Vi ville dra igång en process som skulle mynna ut i något bättre, helst sovplatser åt alla, och vi är glada att vi i alla fall kommit en bit på vägen, säger Ninni Smedberg, Svenska Kyrkan i Malmö.

Lokaler sökes
Ännu återstår att hitta lämpliga lokaler för värmestugorna, men arbetet beräknas bli lättare när hyreskostnaden nu är säkrad via avtalet med staden.

– Vi för dialog med fastighetsägare i Malmö, och hoppas att den som har tips på bra lokaler hör av sig till oss. Arbetet för människor i hemlöshet är ett gemensamt ansvar för alla som vill skapa ett hållbart och medmänskligt Malmö, säger Kenneth Brusquini, ordförande i Röda Korsets malmökrets.

Samarbetet kring årets värmestugor sätter individens behov i centrum, genom att samarbeta kan vi gemensamt skapa en bättre helhetslösning där våra olika kompetenser samverkar för att bistå människor med det stöd de behöver.

– Värmestugorna handlar inte bara om att människor inte ska frysa ihjäl under kalla vinternätter. I och med att alla inblandade organisationer på olika sätt arbetar med mer långsiktigt stöd till människor i utsatthet kan värmestugan bli en första kontakt som leder till att en person får hjälp med hela sin situation, säger Sigrun Sigurdsson, Fryshuset.

Fakta:

Avtalet, ett så kallat IOP – Idéburet offentligt partnerskap, innebär att staden uppdrar åt organisationerna att driva två värmestugor, en för unga människor mellan 18-25 år och en för människor över 25 år, under perioden 1 december till och med den 15 april 2020. Staden bekostar bland annat lokalkostnader medan organisationerna står för samordning, egen personal och volontärrekrytering.

Värmestugorna kommer att drivas gemensamt av Röda Korset MalmökretsenKontrapunktSvenska Kyrkan i MalmöFryshuset och Skåne Stadsmission, även om avtalet med Malmö Stad formellt är skrivet med de två sistnämnda. Ytterligare idéburna organisationer medverkar i koordinering av insatser för delar av målgruppen. Dessa är till exempel Ensamkommandes förbundRädda Barnen och Pingstförsamlingen i Malmö.

Alla barn ska ha ett tyggt hem

Att ha tak över huvudet räcker inte. Barn behöver den trygghet och förutsägbarhet som det innebär att ha en fast punkt. Ett eget hem.

– Vi träffar mammor som har blivit vräkta och istället blivit placerade i kortsiktiga boenden, som hotell eller vandrarhem. Den osäkerheten skapar en långvarig stress hos både föräldrar och barn, säger Eva Sköld Vallette, som jobbar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

När nyheten kom om att antalet barn som berörs av vräkning, genom att en eller båda föräldrar vräkts från sin bostad, har ökat i Malmö, blev Eva Sköld Vallette inte överraskad. Hon har sett det hända flera gånger och hon ser hur illa barnen far över att förlora sin fasta punkt. Barn som tidigare mått bra drabbas av ångest och oro på grund av sin osäkra boendesituation.

VILL DU BIDRA? Ge en gåva till vårt arbete här!

Ny policy försvårar

Ännu värre har det blivit efter att Malmö stad börjat kräva att barnfamiljer i hemlöshet måste söka ny boendeplacering varje vecka. Tidigare har familjer kunnat få mer långsiktiga boendeplaceringar, med stödinsatser, för att själva få möjlighet att ordna en långsiktig boendelösning.
– Att behöva söka placering varje vecka skapar en ovisshet som orsakar mycket oro och som inte ger barnen den stabilitet som krävs för att må bra. Hur ska föräldrar hinna söka jobb? Hur ska barnen kunna hålla kontakten med sina vänner, och knyta an till lärare och förskolepersonal om de inte vet hur länge de får stanna på en plats?

Eva berättar om en familj som bott lång tid i ett hotellrum, dit barnen inte kunde ta med kompisar.
– Den lyckan som barnet visade över att kunna bjuda hem kompisar på kalas när familjen fick möjlighet att bo hos oss var oslagbar.

Barnperspektiv krävs

Skåne Stadsmission menar att alla politiska beslut måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv.
–  Jag har träffat kvinnor med barn som placerats på vandrarhem där det också bott människor i aktivt missbruk, och jag har träffat barn som blivit antastade av vuxna som de tvingats dela boende med. Sådant får inte hända, säger Eva Sköld Vallette.

Det upprör henne när människor uttrycker åsikter om att den som blir vräkt får ”skylla sig själv”.
– Vi ser historierna bakom. Vi ser kvinnor som hamnat hos Kronofogden för att deras före detta partner tagit lån och köpt saker i kvinnans namn. Många av dessa kvinnor är också utsatta för våld och hot, inte minst om de lyckas ta sig ur förhållandet. Så saker är inte alltid i svart eller vitt, säger hon.

Upprop för barnens skull

Skåne Stadsmission drar idag igång en kampanj för alla barns rätt till mat och tak över huvudet. Vårt mål är att utrota fattigdom och hemlöshet, och det målet borde vara högsta prioritet för alla som bestämmer i Sverige. 

SKRIV PÅ UPPROP

Sverige har nämligen skrivit under de globala målen för hållbar utveckling och därmed åtagit sig att arbeta bland annat för att utrota fattigdom och hemlöshet.

Läs mer och se de filmer vi tagit fram för att sprida kunskap här.

Skriv under vårt upprop för att alla barn ska ha tillräckligt att äta och ha tak över huvudet: HÄR HITTAR DU UPPROPET!

​Stort mörkertal i statistiken över unga i hemlöshet

Det finns betydligt fler unga människor som lever i hemlöshet i Skåne än vad som syns i statistiken. De är ungdomarna som ingen vill se, kanske för att ingen vill ta ansvar för dem. 

Idag presenterar Skåne Stadsmission rapporten De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne där vi visar på konsekvenserna av att politikerna inte skapar sig en bild av hur hemlösheten verkligen ser ut.

– När människor saknas i statistiken finns det små möjligheter att ge dem rätt stöd, något som är väldigt tydligt hos de ungdomar vi träffat. Vart ska de vända sig? Vem vill se dem? säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Under några höstmånader 2018 har det regeringsfinansierade projektet Unga i hemlöshet i Skåne haft kontakt med närmare 300 personer i åldern 18–25, som lever i hemlöshet men varav merparten inte syns i varken Socialstyrelsens eller kommunernas statistik. Vi har träffat unga hemlösa i Malmö, Helsingborg och Kristianstad, och i De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne sammanfattar vi våra slutsatser av dessa samtal och av intervjuer med myndigheter och andra organisationer.

Tydligast har blivit att ingen har en verklig bild av hur hemlösheten verkligen ser ut. I de tre kommunerna definieras och mäts hemlöshet på tre olika sätt. Medan Kristianstad inte gjort någon hemlöshetsräkning alls har Malmö och Helsingborg valt olika definitioner av vad det innebär att vara hemlös, vilket gör det omöjligt att samköra eller jämföra statistiken. Ingen kommun räknar in människor som lever i papperslöshet.

– Såväl Malmö som Helsingborg lyfts ofta fram som goda exempel när det gäller hållbar utveckling. Malmö har dessutom anslutit sig till FN:s initiativ The Shift och därmed visat en vilja att hitta en långsiktig och hållbar lösning på bostadsbristen och dess konsekvenser. Menar man allvar med de globala målen i Agenda 2030, om att inte lämna någon utanför, måste man börja med att vilja se alla människor i sin kommun, utan undantag, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Läs hela rapporten här!

VAD DU KAN GÖRA:

Som politiker 
SAMVERKA. Se till att skapa samarbeten inom kommunen, mellan kommuner och med civilsamhället.
JÄMFÖR RÄTT SAKER. Ta fram relevant och korrekt statistik för att kunna bedriva en långsiktig och hållbar politik.
TÄNK LÅNGSIKTIGT. Undvik korta projekt och bedriv istället en långsiktigt hållbar och medmänsklig politik.

Som företag
SLÄPP IN. Underlätta för människor som står långt från arbetsmarknaden att få prova på arbete hos er.
HITTA ERT SÄTT. Utgå från det ni är bra på och för en dialog med oss eller andra ideella organisation för att hitta ett givande och långsiktigt sätt att samarbeta.
BIDRA. Genom att skänka pengar till ideella organisationer bidrar ni till ett bättre samhälle.

Som privatperson
PÅVERKA. Din röst är viktigt. Du kan påverka politiker i din närhet.
SE. Att möta en medmänniskas ögon gör skillnad.
BIDRA. Genom att stötta civilsamhällets arbete för att motverka hemlöshet, med din tid eller dina pengar, gör du skillnad.
DELA MED DIG. Bli fadderhem, dela ditt yrkesnätverk, gå på språkcafé och bidra med dina kunskaper.

Bilderna i rapporten är tagna av fotograf Åsa Sjöström.

Nu har vi öppnat tandläkarmottagningen

Nu har vi slagit upp dörrarna till vår nya tandläkarmottagning.
– Vi vet att behovet är stort, så det känns bra att vi äntligen kan öppna, säger Ann Norén, enhetschef för Stadsmissionshälsan.

Till tandläkarmottagningen kan människor som lever i hemlöshet och utsatthet vända sig för akut tandvård och enklare behandling, men också för att få vägledning för att kunna få rätt vård inom den offentliga tandvården.

Tandläkarmottagningen, som under en period hållits stängd för renovering, drivs i ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Region Skåne. Malmö-Triangelns Rotaryklubb och Malmö-Limhamns Rotaryklubb har bidragit med pengar till röntgenutrustning, och bidrar också löpande med medel som gör det möjligt att driva mottagningen. Privata företag har också bidragit med material till och installation av utrustning på mottagningen.

Tandläkarna Minh Le och Jamie Punja arbetar på mottagningen.

– Många har det svårt, både med att ha råd med tandvård och att hitta rätt. Även om man har rätt att få viss behandling bekostad av socialtjänsten kan det vara ganska omständligt. Där kan vi bidra med akut tandvård men också kunskap och stöd, säger Minh Le.

Tack till Rotaryklubbarna Malmö-Triangeln och Malmö-Limhamn, Ivoclar Vivadent AB, Almasoft AB, Cliniclands, KaVo Scandinavia, DAB Dental AB och Sunstar Sweden.

Tre år med Ensamma barn på flykt

När projektet Ensamma barn på flykt drog igång 2016 kändes målet om att nå 40 personer per år högt satt. Nu när bokslutet skrivs har 560 unga människor fått stöd genom projektet.

– Det är en unge varannan dag som gått in genom dörren här. Ett barn eller en ung person som inte har någonstans att vara, som hamnat utanför. Det är en humanitär katastrof, säger Hanna Scott, projektledare.

”På Unga Forum känner jag mig hemma. Den öppna verksamheten är jätteviktig för mig. Jag träffar kompisar och hjälper till i köket. Här kan jag glömma mina problem, glömma oron. Här finns en plats för mig och jag känner mig trygg.”

Även om Hanna Scott tog över som projektledare först 2017 har hon följt processen från start, eftersom hon tidigare arbetade som jurist på Stadsmissionens Unga Forum, där projektet haft sin bas. Projektet Ensamma barn på flykt har pågått 2016-2019, och många av de barn och unga man mött kom till Sverige 2015.

– De finns kvar här, och vår uppgift har varit att följa dem. Eftersom det politiska läget förändrats har vårt arbete också förändrats. I början arbetade vi förebyggande, vi var ute på boenden, informerade gode män, gav stöd under asylprocessen. Nu på slutet har vårt arbete snarare handlat om att plocka upp spillrorna av det som systemet slagit sönder. Vi har mött barn och unga som förlorat alla sina rättigheter, som lever i hemlöshet och utanförskap i Sverige, säger Hanna Scott.

Hon beskriver hur situationen ändrats i takt med att Sverige mer och mer gått mot en hårdare och mindre human migrationspolitik.

– Lagar har ändrats snabbt, och för att möta en kritisk opinion. Det här har skapat en rättsosäker miljö som påverkar individer på ett väldigt negativt sätt. Och det handlar inte bara om migrationslagarna, utan vi ser också en förskjutning i välfärd och ansvar. Människor hamnar snabbare i utanförskap samtidigt som vi ser att socialtjänsten gör hårdare bedömningar.

”Genom Unga Forum fick jag hjälp att söka pengar från socialtjänsten. Det var väldigt viktigt för mig, för jag behövde pengar till mat.”

Projektet har jobbat uppsökande, men också haft en öppen verksamhet dit barn och unga kunnat söka sig. I början, innan den öppna verksamheten var känd, krävdes många långa turer på stan. Bagher Koshar, som jobbat uppsökande, berättar att misstänksamheten var stor i början.

– Många trodde att vi var anlitade av Migrationsverket, eller var civilpoliser. Det tog tid att bygga upp förtroende, säger han.

Men allt eftersom blev fältarbetarna kända ansikten och fler och fler sökte sig till Unga Forums öppna verksamhet. Här har det funnits trygghet, värme och gemenskap. Man har lagat mat tillsammans och pratat.

– Vad den öppna verksamheten betytt? Den har betytt allt, utbrister en av ungdomarna som brukar komma hit.

Flera av de andra nickar instämmande.

– Här fick jag träffa andra i samma situation som jag. Och här fick jag hjälp och stöd. Ingen annanstans har jag blivit så väl behandlad som här. Om jag får stanna i Sverige ska jag ge tillbaka. Jag ska jobba med att hjälpa andra som behöver hjälp.

”Vi har förlorat fyra år. Hade vi fått en bra behandling 2015 hade vi kunnat gå i skolan, fokusera, utbilda oss. Man hinner mycket på fyra år, men allt som man kommer hit med kastas bort – att hamna i papperslöshet innebär att man förlorar allt. Vad kommer att hända de afghaner som är i min ålder – som hamnar på gatan? Jag hör många svenskar som frågar varför afghanska ungdomar ”hänger på gatorna” – det är för att vi inte har något liv här. Tänk vad mycket vi hade kunnat göra om vi fått utbilda oss?”

Ungdomarna som deltagit i projektet har fått individuellt stöd och rådgivning. Det juridiska arbetet har haft tre delar:

  • Uppehållstillstånd
  • Sociala rättigheter
  • Information och strukturell påverkan

Den första punkten har handlat om att se till att varje individ får en rättvis möjlighet att få stanna i Sverige.

– Det har handlat om att utreda vilka möjligheter att få uppehållstillstånd som finns. Det kan vara skyddsbehov som inte kommit fram, kanske för att man inte haft ett bra ombud, handlingar som tappats bort eller saker man inte vågat prata om, säger Anders Roos, en av projektets jurister.

Det kan också handla om att man fått jobb, och har rätt till arbetstillstånd. Eller att man fått en anknytning till någon i Sverige sedan man kom. En partner eller ett barn.

Den andra punkten handlar om att angripa den enorma utsatthet den innebär att leva som papperslös i Sverige. Att se till att varje individ får sina sociala rättigheter tillgodosedda. Ofta har det handlat om att följa med ungdomar till socialtjänsten, hjälpa till att föra fram argument och ta fram handlingar.

– I takt med att socialtjänstens bedömningar har blivit tuffare har det blivit svårare att navigera i systemet. Ett problem har varit att socialtjänsten kräver att man ska styrka att man vistas i kommunen, men många vågar inte ange en adress eftersom de vet att om polisen frågar socialtjänsten om var de finns måste socialtjänsten ange detta. Så trots att även den som befinner sig i Malmö utan uppehållstillstånd ska ha rätt till nödbistånd så är det i praktiken väldigt svårt att få. Där har vi kunnat styrka att personer vistas i kommunen, säger Anders Roos.

”I nästan tre månader bodde jag på gatan, och på soffor hos andra. När jag fick avslag på min ansökan om uppehållstillstånd hade jag en vecka på mig att lämna mitt boende. Jag hade ingenting, ingen plats, ingen mat, inga kläder. När jag kom till Unga Forum och fick prata med en som jobbar här bara grät jag. Efter en månad ringde han mig och sa att han fixat boende och skolplats. Nu har jag fått uppehållstillstånd genom nya gymnasielagen, men jag är orolig för att jag inte ska klara mig. Jag har gått i skolan sedan jag kom till Sverige, men jag har flyttat så många gånger så jag har inte kunnat få betyg. Nu måste jag klara studierna så att jag kommer in på ett yrkesprogram.”

Anders Roos lyfter också brottsutsatthet som ett stort problem bland ensamma barn och unga som lever som papperslösa. Eftersom de lever i en så utsatt situation råkar de lätt ut för kriminalitet, men de vågar inte anmäla. Risken att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare är också stor.

– Ibland har det räckt att vi ringt och sagt några väl valda ord så har lönen som hållits inne betalats ut.

Punkt tre, information och strukturell påverkan handlar mycket om att sätta sig in i lagar som är så snåriga att de som ska tillämpa dem knappast själva förstår dem. Tillsammans med andra organisationer har projektet tagit fram ett informationsmaterial om nya gymnasielagen. Parallellt med detta har man försökt skapa opinion kring de orimliga krav som den nya gymnasielagen ställer på de ungdomar som fått uppehållstillstånd genom den.

– Det migrationsrättsliga är över huvud taget inte anpassat till skolvärden. Kraven som ställs går inte att uppfylla eftersom de inte är anpassade efter skolornas ansökningssystem och så vidare. I lagen såg det enkelt ut, men det är allt annat än enkelt och vi är väldigt oroliga över vad som händer när de tillfälliga uppehållstillstånd som utfärdats snart går ut och ungdomarna inte kan uppfylla kraven, säger Anders Roos och fortsätter:

– Då står vi återigen med mängder av barn och unga som lever i papperslöshet. Att återvända till Afghanistan är inget alternativ. Det är bara att se på hur antalet dödade civila ökat för att förstå att säkerhetsläget inte är sådant att någon återvänder frivilligt, säger han.

Fotnot: Citaten i texten kommer från ungdomar som varit del i projektet.

Fler äldre kommer till oss

Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.

2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.

Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.

 

”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953

 

 

Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.

 

”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937

 

Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.

Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.

”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”

Man, född 1942

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.

​En värmestuga räcker inte

Samtidigt som fler och fler människor hamnar utanför samhällets skyddsnät dras insatserna för de mest utsatta grupperna ner. Om vi vill se ett hållbart Malmö måste fler aktörer samarbeta, menar de fem organisationer som driver vinterns värmestuga.

– Till värmestugan kommer cirka 90 personer varje natt, och inte ens det räcker. Det är ett bevis på att det som görs inte räcker till. Vi vill se en större samverkan, där Malmö stad, fastighetsägare, hyresvärdar och civilsamhälle jobbar tillsammans, säger Johanna Saunders, Svenska Röda Korset.

Syftet med värmestugan, som drivs av Svenska Kyrkan – Malmö pastorat, Skåne Stadsmission, Svenska Röda Korset, Malmökretsen av Röda Korset och Kontrapunkt, är att erbjuda en trygg plats under årets kallaste nätter. Men problemet med hemlöshet finns året runt.

”Vi hemlösa slutar inte existera bara för att
Malmö Stads tar bort oss ur sin budget”
Besökare Värmestugan 2018/2019

De som kommer till värmestugan gör det för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Det rör sig inte, som många tror, enbart om de som går under benämning strukturellt hemlösa, utan även om de socialt hemlösa som egentligen har rätt till stöd från Malmö stad.

– Både Malmö stad och allmänheten verkar ha en bild av att de som lever i akut hemlöshet är de som Malmö stad inte tycker är deras ansvar, som EU-medborgare och papperslösa. Vi ser att det är människor i alla grupper som kommer hit för att de inte har någon annanstans att vända sig. Vi möter också människor med psykisk ohälsa, människor med missbruk och pensionärer på värmestugan, säger Kenneth Brusquini, Röda Korset Malmökretsen.

Organisationerna bakom värmestugan vill särskilt belysa att samtidigt som statistiken visar att allt fler människor lever i hemlöshet dras stödet till dessa grupper ner och färre bedöms ha rätt till samhällets stöd. Vid årsskiftet minskades antalet platser på akuthärbärge när Malmö stad drog ner från 25 till 14 akuta nattplatser. Dessutom stramades reglerna för vilka som har rätt till akut nattplats åt.

– Förutom att minska antalet platser, trots att vi i princip alltid hade fullbelagt, skulle personalen på plats sortera människor enligt ett urvalssystem som inte var värdigt, det kunde Skåne Stadsmission inte ställa upp på, säger Liv Palm, enhetschef på Stadsmissionen.

Nytt för i år är att så många organisationer gått samman för att driva den värmestuga som öppnade i en källare i centrala Malmö den 17 december 2018. Tidigare år har Kontrapunkt, en organisation som drivs helt av ideella krafter, tagit ett stort ansvar, med hjälp av Svenska Kyrkan och Röda Korset.

– Ingen organisation vinner på detta, det här gör vi för att vi ser att det är nödvändigt. Malmö stad fick senast för några veckor sedan intern kritik från sina revisorer för bristen på samordning och ansvarstagande för hemlösheten, men i den rapporten nämns civilsamhället inte alls. Vi finns här och sitter på stor kunskap, men det är inte hållbart att vi ska göra det på egen hand, säger Ninni Smedberg, Svenska kyrkan.

Besökarna som kommer till värmestugan får förutom tak över huvudet och möjlighet att sitta ner och vila också varm mat. Maten, som organisationen Kontrapunkt står för, är matsvinn i form av lagad mat som samlas in från restauranger, caféer och skolor. Den serveras både varm och delas ut i form av matlådor att ta med sig.

– Det är mat som blivit över och som annars skulle ha kastats, säger Johanna Anemalm, Kontrapunkt.

Det är viktigt för organisationerna att poängtera att även om situationen just nu är mycket allvarlig är det inte omöjligt att lösa problemen om man gör det tillsammans.

– Vi vet att det går. Vi har kapacitet, vilja och engagemang men som det ser ut nu så det tas det inte tillvara. Det behövs mer samarbete och att fler delar av samhället går in och agerar tillsammans. Vi driver en värmestuga i en källare där ingen får sova, vi är helt övertygade om att det inte är det bästa Malmö kan erbjuda, Malmö kan bättre än så, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt.