Inlägg

Hemlöshetsfrågan måste lyftas från socialtjänsten – hela kommunens ansvar

/i , /av

HEMLÖSHETSKARTLÄGGNING 2022. Antalet hemlösa barnfamiljer som Malmös socialtjänst möter fortsätter att minska. Den årliga kartläggning som presenterats idag ger en bra bild av hur socialtjänsten arbetar och att de insatser som görs för människor som får stöd ofta fungerar mycket bra. Skåne Stadsmission vill dock påminna om att statistiken inte ger en sann helhetsbild.

– Vi möter många som faller mellan stolarna, som socialtjänsten inte har kontakt med. Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Skåne Stadsmission ser med glädje att det omfattande arbete som socialtjänsten genomfört sedan katastrofsiffrorna 2018 har gett positiva resultat. En viktig anledning till att antalet barnfamiljer i strukturell hemlöshet sjunkit så mycket i statistiken är att många av de människor som fick akut stöd 2018–2019 nu har kunnat överta sina hyresavtal. En annan anledning är det minskade asylmottagandet, vilket gör att barnfamiljer på flykt nu inte kunnat få skydd i Sverige utan befinner sig på andra platser i världen.

– Det är bra att det finns färre hemlösa barn i Malmö idag än för några år sedan, men vi ser ändå med oro på utvecklingen. Vi vet att närmare 50 000 personer* i Malmö inte har pengar till det nödvändigaste. Det innebär både akuta och långsiktiga risker för såväl individer som samhälle, säger Sandra Grahn.

Sedan början av 2022 söker sig allt fler människor till Skåne Stadsmission i Malmö för att de inte får sin ekonomi att gå ihop. Den sociala matbutiken Matmissionen har tvingats stoppa antagningen av nya medlemmar, eftersom man inte har kapacitet för fler än de 4 000 personer som idag är registrerade. Nya grupper, många äldre personer som inte tidigare sökt hjälp, kommer för att äta frukost eller be om kläder eftersom de helt enkelt inte har pengar till det nödvändigaste. De flesta av de här människorna är inte hemlösa, men lever under extremt utsatta förhållanden.

– Det har byggts en hel del bostäder i Malmö, vilket är bra. Men de nya lägenheter som har byggts har så hög hyra att många som precis klarat sig tidigare nu får stora problem när matpriserna stiger. Det behövs fler hyresrätter som människor har råd med, säger Sandra Grahn och fortsätter:

– I grunden är det en brist på en socialt hållbar bostadspolitik, och en tydlig signal till kommunledningen att de måste sluta se hemlöshet och fattigdom som en fråga enbart för socialtjänsten. Inte minst när man nu har börjat tolka rättspraxis som att strukturell hemlöshet inte är en fråga för socialtjänsten – då måste frågan hanteras av någon annan.

Skåne Stadsmission menar att kommunstyret måste ta ett helhets ansvar för både hemlöshets- och fattigdomsfrågan.

– Vad är det för stad vi vill ha? Just nu är det ju väldigt populärt att prata om hårda tag mot kriminalitet, men vi tror att om man ger människor förutsättningar att få tak över huvudet, mat i magen och en tro på framtiden, så ökar tron på samhällskontraktet och därmed också människors önskan om att följa regler och bidra till det allmänna, säger Sandra Grahn.

Något måste hända nu. Många människor i Malmö levde redan på marginalen, nu när inflationen pressar upp matpriser och räntor är vi mycket oroliga för framtiden.

* Siffran kommer från den fattigdomsrapport som Sveriges Stadsmissioner släppte i oktober där vi tagit fram unik statistik från SCB över den ekonomiska utsattheten. Den visar att 14,4 procent av malmöborna, cirka 50 000 personer, levde med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd 2020.

Malmö stads hemlöshetskartläggning ger en falsk bild

/i , , /av

Det som under flera år har presenterats som en kartläggning av hur många hemlösa det finns i Malmö är numera en irrelevant ögonblicksbild. Skåne Stadsmission vill understryka att kartläggningen som Malmö stad presenterar bara visar hur många människor i hemlöshet som socialtjänsten arbetar med, inte hur många som finns i kommunen.

– Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar en stor del av de många människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Hemlöshet på samma nivå

Under måndagen presenterade Malmö stad sin årliga hemlöshetskartläggning. Kartläggningen visar att antalet vuxna i hemlöshet ligger på samma nivå som förra året och att antalet barn minskat något. Det handlar om 1115 vuxna och 355 barn som enligt statistiken lever i hemlöshet. Nytt för i år är att Malmö stad för första gången använder samma definition av hemlöshet som Socialstyrelsen, vilket gör att det i år tillkommer nästan 800 vuxna och 300 barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt (totalt blir det alltså 1895 vuxna och 635 barn).

– Att antalet hemlösa i kartläggningen sjunkit sedan Malmö stad 2019 stramade åt sin vägledning för vilka som ska få stöd med boende i kommunen visar egentligen inte att det finns färre hemlösa, bara att kommunen ger färre människor stöd. Som politiker tycker jag man borde vara nyfiken på vad som hänt med människorna som inte längre finns med. Hur har alla barn som försvunnit ur statistiken det nu, säger Sandra Grahn.

Bra med nationell jämförelse

Skåne Stadsmission ser positivt på att Malmö uppdaterat sin definition, vilket underlättar en nationell jämförelse.

– Det är något vi i Sveriges Stadsmissioner efterfrågat. Men att Malmö nu även presenterar kommunala boendelösningar, förändrar inte att strukturellt hemlösa inte syns i statistiken, säger Sandra Grahn.

Strukturellt hemlösa är en stor grupp som saknar ett tryggt boende, oftast av ekonomiska skäl till skillnad från sociala orsaker. I den här kategorin finns många barnfamiljer.

– Att leva i en osäker boendesituation är oerhört stressande, inte minst för barn och deras föräldrar. Vi träffar familjer som inte vet från vecka till vecka var de ska bo. Det är likvärdigt med att var hemlös. Att ständigt oroa sig och ständigt vara på väg till något. Att som barn gå hem från skolan på fredagen och inte veta om du måste flytta under helgen skapar en oerhörd stress, säger Sandra Grahn.

”Måste inte ligga på lägstanivå”

Skåne Stadsmission menar att politikerna gömmer sig bakom vad de kallar ”rättspraxis” genom att hänvisa till domar som avgör lägstanivån för stöd till människor i utsatthet.

– Men politiker kan alltid besluta om mer stöd än så. Det finns inget som säger att man måste lägga sig på lägstanivån, utan det handlar om vilket stöd som politikerna vill att människor ska få. Sedan är det inte självklart att det är just socialtjänsten som ska ansvara för den så kallade strukturella hemlösheten – om socialtjänsten inte längre ska ha ansvaret måste politikerna se till att frågan hanteras av någon annan kommunal instans, eftersom kommunen har det yttersta ansvaret för alla människor som vistas i kommunen.

Vad menar Skåne Stadsmission att kommunen borde göra?

– Dels handlar det så klart om att se till att det byggs fler bostäder som människor har råd med. Dels handlar det om att se över de strukturer som gör att människor hamnar i osäkra boendesituationer. Vem har tillgång till bostadsmarknaden? Hur ser möjligheterna att jobba och tjäna tillräckligt med pengar ut, säger Sandra Grahn och tillägger att även människor som inte bedöms ha omfattande sociala problem kan behöva stöd för att klara ett boende.

– Genom att stötta människor så att de klarar av att behålla sin bostad skapar vi tryggare uppväxtförhållanden för barn och förebygger social hemlöshet, det vill säga hemlöshet som beror på sociala problem som psykisk ohälsa och missbruk. Vi ser idag många barn som far illa på grund av föräldrarnas pressade situation. Vi träffar barnfamiljer som saknar grundläggande saker som mat och kläder, och som inte klarar sin vardag, samtidigt som de ständigt lever i stress över att klara sin boendesituation.

Staten måste ta helhetsgrepp

Skåne Stadsmission menar att frågan om hemlöshet måste upp på nationell nivå.

– Här behöver finnas gemensamma riktlinjer för hur vi löser hemlöshetsproblemet och kommunerna måste få statligt stöd för att kunna ge alla sina invånare vad de har rätt till: ett varaktigt boende, ett eget hem. Men problemet med den strukturella hemlösheten behöver hanteras lokalt, fram till att en nationell strategi är på plats. Vi kan inte acceptera att barn och vuxna ska behöva leva i hemlöshet i Skåne i dag.

 

Oroande signaler om boendebistånd i Malmö – Barn och vuxna drabbas

/i , , , /av

Skåne Stadsmission känner stor oro över hur de skärpta riktlinjerna för boendebistånd drabbar såväl barn som vuxna, och har med anledning av rapporten från SSR skickat en kompletterande skrivelse till politikerna för att berätta om vad vi ser.

I slutet av januari slog personal på socialtjänsten, via fackförbundet Akademikerförbundet SSR, larm om vad de anser är negativa konsekvenser av stadens nya skärpta riktlinjer för boendebistånd. Detta är något som Skåne Stadsmission vittnat om tidigare, så sent som i höstas i samband med att hemlöshetskartläggningen med statistik över antalet hemlösa i Malmö presenterades.

Vi vill att förvaltningsledningen och politikerna i nämnden ska ha hela bilden klar för sig och har därför nedan samlat aktuella exempel som vi ser i våra olika verksamheter, såväl i vår rådgivning för barnfamiljer och unga som i vårt stödboende, i vår frukostservering och på värmestugan som vi driver med andra organisationer i samarbete med Malmö stad.

”Som civilsamhällesaktör i Malmö känner vi ansvar för att konstruktivt bidra till att människor som lever i utsatthet får den hjälp och det stöd som de har rätt till, och som varje människa bör kunna förvänta sig i ett välfärdssamhälle som Sverige. Det handlar om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans.
Vi vet att hemlöshet är en komplex fråga där lösningen ofta kräver flera olika insatser. Men ska vi få en långsiktig hållbar utveckling och en stad där inget barn lever i hemlöshet, så krävs det att många samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skåne Stadsmission, med lång och gedigen erfarenhet av att möta människor som lever i utanförskap, vet att det går att hitta kloka lösningar för den som vill – och vi gör det gärna tillsammans med Malmö stad. Vi tror att politikerna i nämnden är eniga med oss om att det som vi och många andra vittnar om i detta ärende inte är värdigt det Malmö vi vill leva och verka i.”

Så skriver Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission, i skrivelsen till nämnden.

Här kommer ett antal aktuella exempel, avidentifierade och ibland något modifierade av integritetsskäl, för att tydliggöra den verklighet Skåne Stadsmission möter idag:

• En person blir av olika omständigheter i livet av med sitt boende. Personen saknar socialt kontaktnät och har ingen att bo hos tillfälligt. Eftersom personen inte anses ha någon social problematik kategoriseras hen som strukturellt hemlös och anses därför själv kunna lösa sin situation. Då inga andra alternativ finns hamnar personen till slut på värmestugan. I samtal med personal konstaterar personen att det ”kanske hjälper att börja missbruka” för att hamna i kategorin socialt hemlösa och därmed ha annan rätt till hjälp.

• Ung kvinna med ett barn där mamman har upplevt våld, som barnet bevittnat, beviljas stödboende i vårt boende. Barnet är aktuellt hos barn och familj och mamman har ett stort stödbehov i att strukturera upp vardag och tillvaron för henne och barnet. Hotbilden minskar och familjen bedöms då som strukturellt hemlös. Mamman får en vecka på sig att flytta. Vart hon och dottern ska hamna får hon reda på tre dagar innan flytt. Nu får de bistånd för boende en vecka i taget. Kvinnan får från socialtjänsten reda på att om hon missar att lämna information om de lägenheter hon söker varje vecka så hamnar hon och dottern på gatan. De placeras i en liten etta utan stöd från personal i ett stökigt hus där det bor många med beroendeproblematik. Efter flytten ringer kvinnan nästan dagligen till personal på vårt stödboende och uttrycker att de känner sig otrygga.

• Ung person utan familj, med psykiatrisk diagnos, saknar ordnad ersättning/ekonomiskt bistånd men får avslag på boende och bor runt där hen bäst kan, vilket utöver sjukdom skapar stress, oro och svårighet att få ordning på rutiner och livet.

• Person som beviljats bistånd under två och ett halvt års tid fick i december 2020 besked om uppsägningsbeslut, på grund av ny bedömning av hens situation. Det som tidigare bedömts som social hemlöshet bedömdes nu som strukturell. Hen fick veta att hen skulle flytta ut veckan därpå. Personen befinner sig nu i akut hemlöshet och söker boende natt för natt. För att få möjlighet att bli beviljad en akutlösning för natten behöver hen visa kontoutdrag och en lista på sökta boende varje dag för socialsekreteraren. Hen har ett läkarintyg som styrker hens psykiska sårbarhet med upprepade depressioner, ångest och livsleda. Läkaren bedömer hens psykiska ohälsa som kronisk vilket bland annat ger sig i uttryck i en nedsatt koncentrationsförmåga, motivationssvårigheter samt en kraftig nedsatt initiativförmåga. Men socialtjänsten har – vi vet inte hur och uppfattar inte att någon med medicinsk kunskap deltagit i beslutet – plötsligt svängt om och avgjort att personen inte är socialt hemlös. Hen står långt fram i kön på Boplats syd, med ytterligare några månaders bistånd hade hen kanske kunnat flytta vidare på egen hand. I stället har hens mående försämrats på grund av ökad stress och den tiden som hen hade kunnat lägga på att söka boende måste hen nu lägga på att ordna tak över huvudet för natten.

• Ung tjej som nyligen tagit sig ur en våldsam relation och som lever med psykisk ohälsa får bistånd en vecka i taget, vilket skapar stress och ett försämrat mående vilket försvårar hennes möjligheter att återhämta sig och få ordning på sitt liv.

• En person som varit hemlös under en längre tid och lider av beroendeproblematik får avslag på sin ansökan om bistånd till boende därför att hen inte lyckades komplettera ansökan på grund av svårigheter att ta in information. Personen har svårt att boka in ett nytt möte eftersom pengarna på telefonen är slut. Istället för att få hjälp att komplettera ansökan lämnas personen, utan uppföljning, på gatan.

• Ung mamma med litet barn, tidigare hotbild som i nuläget inte bedöms akut. Blir av med sitt boende via socialtjänsten vilket skapar stor stress hos en redan pressad mamma som vidare skapar oro och stress hos barnet. Barnperspektivet saknas helt.

• Ung suicidal person blir nekad boende av socialtjänsten och vågar inte lägga in sig på psykakut, av rädsla för att bli utskriven och hamna på gatan.

• En person saknar boende och är svårt sjuk. Personen hamnar för en tid på sjukhus för akut vård. När vårdbehovet inte längre klassas som akut skrivs personen ut med anvisningar om livsviktig eftervård. Då personen inte har ett hem att skrivas ut till skrivs den helt enkelt ut på gatan. Personen misslyckas med att sköta sin eftervård eftersom det är svårt att göra det utan bostad. Personen missar också ny kallelse till sjukhus för uppföljning då den inte har en adress och därmed inte kan ta emot post och telefonen är trasig och hen har inte råd med en ny. Personens hälsoläge förvärras och efter nästa besök på akuten skickas personen i sjuktransport till värmestugan. När värmestugan stänger på morgonen sitter personen på en bänk i stan med sår som behöver läggas om och recept på mediciner som behöver hämtas ut och väntar på kvällen då värmestugan öppnar igen.

• Ung mamma med två små barn. Mamman har en hotbild mot sig och ett av barnen vägrar lämna mamman ensam, barnet mår mycket dåligt, är innesluten i sig själv och har svårt att komma till skolan. Efter några månader i vårt stödboende börjar barnet gå i skolan igen. Mamman mår bättre och hotbilden har av flera anledningar minskat. Familjen får bistånd till boende var tredje månad tills boendehandläggaren beslutar att kvinnan inte längre tillhör målgruppen socialt hemlösa. Familjen flyttas till ett tillfälligt boende via socialtjänsten där hon får förnyat bistånd per vecka. Sist vi pratade hade hon flyttat två gånger till inom Malmö stad och barnet hade börjat försvinna in i sig själv igen. Att socialsekreteraren ringer en gång i veckan och frågar om vilka bostäder hon sökt ser hon inte som någon hjälp. Hon upplever att ingen lyssnar på henne eller tar hennes oro för barnen på allvar.

Allmänna kommentarer från personal i våra verksamheter:
“Uppdelningen i socialt och strukturellt hemlösa skapar en problematik då den senare kategorin hemlösa anses kunna lösa sin situation själva då de varken har beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Då arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är tuffa att ta sig in på riskerar strukturellt hemlösa att falla mellan stolarna. Hemlöshet är ändå hemlöshet oavsett hur vi kategoriserar den. I vårt möte med dessa människor hör vi ofta uppgiva kommentarer som: det kanske är bäst att jag börjar missbruka så att jag kan få hjälp.”

“Vi möter många unga utan vuxennätverk och som lever i social utsatthet men som inte ingår i socialtjänstens restriktiva kriterier och därför inte får hjälp av socialtjänsten. Dessa personer har därför inte tillgång till ett tryggt och långvarigt boende utan bor runt där de bäst kan. Detta skapar oro och stress vilket omöjliggör att få ordning på andra delar i livet som till exempel skola och försörjning, rutiner och mående, vilket ofta leder till uppgivenhet och nedstämdhet och en misstro till myndigheter. Hemlösheten sätter livet på “paus” och skapar en ännu större utsatthet hos dessa ungdomar som kan få förödande konsekvenser.”

“Vi har gett ett konkret exempel från vår verksamhet ovan, men vi ser många fler. Jag anser att bedömningarna i många fall vi får kännedom om ofta är rättsosäkra och godtyckliga.”
“Jag träffar regelbundet barnfamiljer som beviljas boende veckovis eller som flyttar runt mellan olika boendelösningar, vilket innebär att dessa familjer som redan befinner sig i en påfrestande situation utsätts för ännu mer negativ stress. Jag ser hur detta påverkar övrig hälsa negativt och leder till större samhällskostnader på sikt. Jag ser också hur detta påverkar barnens skolgång, psykosociala hälsa och utveckling negativt. Jag träffar föräldrar som kämpar för att möta sina barns behov av trygghet när samhället vänder dem ryggen.”

“Jag träffar bara föräldrar som vill lösa sin situation själva, men som inte har möjlighet att göra det utifrån den situation de befinner sig i. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet och arbeta för att frigöra enskildas egna resurser. I realiteten möter jag föräldrar som ständigt får det stöd de har rätt till villkorat. Socialt arbete kan inte göras kortsiktigt eftersom det vilar på en annan logik än ekonomiska premisser, och det är därför nödvändigt att Malmö stad ser till de behov som de facto finns istället för de behov staden väljer att se. Det är inget barns bästa att få en barndom där ens förälders behov av hjälp och stöd ifrågasätts eller villkoras av myndigheter. Det krävs handlingsutrymme för att socialtjänsten ska kunna stärka föräldrars möjlighet till egenmakt över sina liv, och Malmö stad måste agera för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Ett hem är ett barns grund för trygghet, hälsa, utveckling och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Det är inget krav som ska behöva ställas, utan en rättighet alla barn har.”

“En snårig byråkrati med många fallgropar och låg tolerans för misstag gör att det är svårt för många att över huvud taget komma in i processen, att alls lämna in en ansökan om bistånd. På värmestugan kommer vi i kontakt med personer som tillhör gruppen socialt hemlösa men fått avslag på sin ansökan om hjälp med boende eller ekonomiskt bistånd därför att de inte lyckats komplettera sin ansökan. Om du har svårt att föra dig på myndighetssvenska, om du på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa (eller en kombination av båda) har svårt att ta till dig information eller hålla dig till tidsramar löper du stor risk att misslyckas och därmed falla utanför systemet. Hjälpen ska finnas till för de mest utsatta men ändå är processen för svår och otillgänglig för många som behöver den som mest.”

“Vi ser hur människor som kämpar för att bli fria från sin beroendeproblematik hänvisas till platser där droger förekommer. Om de nekar denna hjälp med anledning att de är rädda att falla tillbaka i beroendeproblematik om de tvingas vistas i sådana miljöer anser man att de inte samarbetar. Valet står då mellan risken att återgå till droger eller ett nyktert liv på gatan. Eller värmestugan, så länge som den håller öppet. Sedan blir det kallt.”

”Vi ser att barnfamiljer som kommer till oss på grund av att de har ett stödbehov snabbt flyttas från den sociala gruppen, med rätt till bistånd, till den strukturella gruppen och i och med det placeras på ej barnanpassade boenden. Vi ser gång på gång att barnets bästa inte tas i beaktande när det gäller rätten till ett tryggt hem.”

”Uppdelningen där man sätter hemlösa mot varandra är otroligt problematisk. Hur kan man avgöra vilken grupp en person tillhör? De som bor hos oss har ofta ett fortsatt stödbehov även om dom mår bättre efter en tid i boendet. Psykisk ohälsa tex, är ju inte konstant. Detsamma med hotbild. Den kan ju förändras över tid. Tidigare hade vi möjlighet att arbeta fullt ut med de boende och när de flyttade ut från oss så var det ofta till ett eget boende. Nu har vi precis hunnit börja skrapa på ytan när en flytt planeras.”

”Som jurist reagerar jag ofta på att socialtjänsten i beslut om bistånd för boende inte utgår från en bedömning av människors individuella behov. Behov definieras istället schablonmässigt utifrån tillhörighet till vissa grupper som Malmö stad anser ha särskilda svårigheter. Jag ser också att barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning beaktats utifrån en adekvat barnkonsekvensanalys av förhållanden i enskilda ärenden.”

Barnet på bilden har inget med texten att göra.