Ensam mamma: ”Stadsmissionen är en livlina för mig”
Det var tufft redan innan pandemin. Melanies son mådde inte bra, och ofta hade de svårt att få pengarna att räcka till hyra, mat och kläder. Nu är det nästan omöjligt.
– När räkningarna är betalda finns det bara en liten summa kvar på kontot. Med det klarar jag absolut inte hela månaden. Maten och pengarna är ofta slut omkring den nionde. Då är det långt kvar till nästa utbetalning. Läkarbesök, mediciner, och så vidare, det går inte, säger hon.
Melanie är ensamstående och har kommit till Skåne Stadsmission då och då under de senaste tio åren, när det varit extra svårt.
När hon tänker på mat som hon brukade köpa men inte längre har råd med kommer ångesten smygande.
– Att inte ha tillräckligt med mat till sitt barn är en hemsk känsla. Att inte kunna välja bra och nyttig mat känns också jobbigt. Brist på vitaminer är inte bra för någon människa. Det ger mig sådan ångest. Ångest över att inte kunna göra något i mitt liv. Bara överleva och överleva. Kämpa och kämpa, dag ut och dag in.
Att leta begagnat tar tid
Som sjukpensionär har hon sämre och bättre perioder. När sonens skolgång fungerat bra och hon haft mindre värk har hon kunnat lägga tid på att jaga extrapriser och leta kläder på second hand.
– Men det tar hela dagen. Och ju äldre sonen blir desto svårare blir det att hitta kläder som funkar för honom. Han vill ju inte sticka ut. Han är redan ensam, har inte så många kompisar. Då vill man vara som alla andra.
Att ta sig runt kan vara en utmaning.
– Bussbiljetter är ganska dyra faktiskt. För den som kan cykla eller promenera, som fortfarande är frisk, kan spara in på buss genom att cykla. Går man med en rullator eller kryckor så blir det väldigt svårt att ta sig till olika affärer för att köpa det som finns på rea just då. Melanie vittnar om att de kraftiga prisökningarna i år gör livet mycket svårt. Hon oroar sig ständigt för oförutsedda utgifter.
”En oas”
Hon beskriver samvaron på Skåne Stadsmissions Unga Forum som en oas.
– Det är en chans att få andas ut. Känna att detta kommer gå bra. Det betyder jättemycket för alla oss föräldrar och barn. Jag hoppas att alla som skänker pengar till Stadsmissionen verkligen förstår hur mycket det betyder, säger hon.
Hon minns fortfarande den första gången hon och sonen var på julfest på Skåne Stadsmission. Hon minns maten, gemenskapen och julklapparna de fick med sig hem.
– Min son byggde lego hela natten sedan. Det var så fint att se. Han pratade länge om tomten som kom på besök, om personalen och lekarna.
Även om livet är riktigt jobbigt just nu känner Melanie en trygghet i att veta att Stadsmissionen finns.
– Är man ledsen och orolig finns alltid ett gott hjärta på Unga Forum, en underbar och medmänsklig personal som finns för oss alla föräldrar och barn. Det betyder allt. Utan er vore inte detta möjligt, vi föräldrar och barn skulle aldrig klara denna mardröm, nu när allt är så dyrt. Nu när det är så väldigt oroliga tider. Att veta att man inte är ensam i en krissituation betyder också allt. Stadsmissionen är en livlina för mig. Ni kan vara avgörande i en människas liv när allting känns mörkt och svårt.
