Glad sommar – för vem?

/i , , /av

Pandemin avtar, men vad händer nu? Vilka firar vaccinet med en utlandsresa och vilka hankar sig vidare i ständig oro?

Hur har pandemin påverkad dig och din familj? Även vi som klarat oss från svårare sjukdom kan räkna upp mycket som varit svårt och jobbigt det senaste året. Men många av besökarna på Skåne Stadsmission svarar ett snabbt ”inte alls” på den frågan. Livet var redan så tufft att vardagens oro överskuggade pandemipaniken. Många saknade redan jobb och pengar till det nödvändigaste. Få hade ett nätverk, de var redan isolerade. En del saknade helt tak över huvudet och oroade sig för sovplats snarare än smittrisk.

I djupare samtal kommer det ändå fram sådant som blivit ännu svårare på grund av pandemin. Inte bara uppenbara saker som att tillgången på jobb minskat dramatiskt och att många öppna mötesplatser stängt. Trångboddheten har blivit mer påtaglig. I en familj med tre eller fyra barn där två plötsligt behöver gå i skolan på distans gör varje rum skillnad. Studiero hemma är ingen självklarhet. Vi möter ungdomar som saknar internet och därför sökt sig till offentliga platser trots ökad smittrisk. Högstadieelever berättar hur pinsamt det varit när småsyskon dykt upp i rutan, men också barn som på grund av distansundervisning missar samtal med kurator och andra stödpersoner när familjelivet inte fungerar.

Även om skolor erbjudit hämtning av skollunch har maten blivit ett problem. Många har lång skolväg, som kanske kräver buss – vilket har avråtts av smittskyddsskäl. Hushållskassan blir ytterligare ansträngd och nu går familjen in i ett sommarlov – då skolmat och vardagsrutiner försvinner – med ännu knappare förhållanden än ett vanligt år.

Allra svårast är det naturligtvis för familjer som flyttar mellan tillfälliga boenden. Kraven från socialtjänsten på den som anses ”strukturellt hemlös” (att vara hemlös på grund av fattigdom och/eller bostadsbrist till skillnad från ”socialt hemlös” på grund av missbruk eller psykisk ohälsa) är höga. Ofta hänvisas familjer till ett nästintill obefintligt nätverk. Att tvingas be vänner eller släktingar om husrum i en pandemi som påkallar isolering är orimligt, de möjligheter till stöd som fanns innan pandemin har nu uttömts.

Även sådant som kan verka smått påverkar en familj, när det försvinner. Som den ensamstående mamman som inte längre fick följa med sin autistiska dotter på fritidsaktiviteten. De andra barnen kunde träna själva, men på grund av dotterns funktionsnedsättning behövde hon sin mamma där – och det gick inte på grund av pandemin. Isoleringen ökade, i ett hem som saknar dator att spela på, syskon att leka med och pengar till något utöver det nödvändigaste. ”Jag blir alltid orolig inför sommarlovet, ännu mer nu när min dotter inte har fritids längre. Vad ska vi hitta på i tio veckor?” säger mamman till oss.

Nyss sjöng skolbarnen om blomstertiden som kommer. Många barn sprang ut med hopp om att äntligen få krama mor- och farföräldrar och med längtan till sol, bad och lek. Kanske till och med en semesterresa. Andra barn gick hem med en klump i magen. Hur ska maten räcka när alla är hemma? Vad ska vi göra hela dagarna? När vi berättar om oron i sociala medier kommer många tips på gratisaktiviteter. Vi uppskattar tipsen, men brukar försöka förklara hur olika förutsättningar barn i Skåne faktiskt har. Självklart är kommunernas smörgåsbord av gratisaktiviteter uppskattade. Men de kräver att familjen kan ta sig dit, utan tillgång till cykel eller busskort. Fikakorgar kan naturligtvis packas, men picknicken kräver ändå lite extra. För att inte tala om suget som uppstår när barn omkring en äter glass, köper falafel eller sticker på bio efter badet.

Pandemin har skapat djupare klyftor mellan de som har och de som inte har. Nu måste vi gemensamt hitta vägar för att bygga ett mer jämlikt samhälle, som framför allt värnar barns rätt till trygghet, en fast bostad som inte bara är tak över huvudet, studiero och mat på bordet!

Skåne Stadsmission vill se:

  • Att regeringen tillsammans med civilsamhället kartlägger fattigdomen i samhället och på statlig, regional och kommunal nivå agerar för att motverka den, i enlighet med hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom.
  • Ett tydligt barnperspektiv i alla beslut. Barnkonventionen är lag, men fortfarande ser vi tydliga avsteg från barns rätt till ett hem. En fast och trygg plats måste vara grunden i alla insatser för barnfamiljer.
  • Att socialtjänsterna i Skåne bjuder in idéburna aktörer för att öka sin förståelse om matfattigdomen. Vi delar ut matkassar i Malmö och Kristianstad varje vecka – det borde inte behövas. Tillsammans behöver vi uppnå nästa globala mål, 2: Ingen hunger.
  • Att det krisstöd som kommit till för att hjälpa näringslivet i pandemin kompletteras med långsiktiga insatser för att motverka fattigdom. Utsattheten fanns före pandemin och förvärras i spåren av krisen.
  • Att regeringen upprättar en nationell strategi mot hemlöshet och en nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder som fler har råd med är att bygga välfärd.

Skåne Stadsmission arbetar för att fler barn ska få ett fint sommarlov och vill att fler bidrar till detta. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission

 

Uppdaterad information om den hemlösa familjen

/i , , /av

Många hör av sig och vill stötta familjen som lyfts fram i Dagens Nyheter. Vi träffar tyvärr familjer i liknande situationer alltför ofta, och har alltid för lite resurser för att hjälpa så mycket som vi vill.

Vad händer nu med familjen?

Skåne Stadsmission har löpande informerat familjen om det enorma engagemang och den medkänsla som artikeln i DN väckt. Familjen hälsar och tackar alla er som engagerar er.

Familjen beviljades strax efter klockan 16 på fredagen boende över helgen och kunde vila ut på en lugn och trygg plats där de kunde vara tillsammans och äta sig mätta. På måndag behövde familjen åter igen söka nödstöd från socialtjänsten så situationen var fortsatt oviss vilket innebär en stor påfrestning och stress för såväl barn som föräldrar. På onsdagen skrev DN ytterligare en artikel, och familjen var också med i P4 Malmöhus där socialnämndens vice ordförande Joel Laguna (L) också medverkade. Senare samma kväll beviljades familjen nödstöd fyra nätter, fram till måndagen 7 juni. Skåne Stadsmission fortsätter att stötta familjen med praktisk och juridisk hjälp och kämpar för att familjen ska få den stabila tillvaro som barn har rätt till.

Vems ansvar är det att se till att barnen har tak över huvudet?

Skåne Stadsmission reagerar starkt på att socialtjänstens företrädare i sitt svar i Dagens Nyheter säger att barnfamiljer i papperslöshet är hänvisade till civilsamhället, vilket innebär organisationer och privatpersoner. Kommunen kan inte på det sättet avsäga sig det yttersta ansvaret för människor som vistas här, särskilt inte när det gäller barn. Vi vill som idéburen organisation vara med och lösa problemet men vi kan aldrig ta ansvar för det – det har vi inte resurser till och dessutom är det inte förenligt med hur samhället är tänkt att fungera. Därför är det viktigt att den som vill se förändring vänder sig till beslutsfattarna i kommunen och på högre nivå. Det kan till exempel handla om att mejla en lokal politiker eller ansvariga för socialtjänsten i kommunen. Att hjälpa en enskild familj är behjärtansvärt men förändrar inte situationen i stort.

Hur kan jag hjälpa?

Skåne Stadsmission kan inte samla in pengar till enskilda familjer utan arbetar med praktiskt stöd så som akuta insatser med mat och kläder samt långsiktig rådgivning och ombudsmannaskap. Vi hjälper familjen på alla sätt vi kan, men vill heller inte sätta dem i en situation där de blir beroende av godtycklig välgörenhet. Har du konkreta idéer om hur du vill hjälpa får du gärna skicka e-post till oss: info@skanestadsmission.se. Läs mer om hur vi arbetar nedan!

Hur stöttar jag ert arbete?

Som privatperson: Om du har möjlighet att gå in som månadsgivare hos oss är det den absolut bästa hjälpen vi kan få, eftersom det ger oss långsiktighet och möjlighet att planera vårt arbete. Vill du stötta vårt arbete med en engångsgåva är det också väldigt uppskattat så klart!

Månadsgivare
Engångsgåva
Du kan också sätta in direkt på BG 900-3252 eller Swisha 900 3252.

Som företag: Långsiktiga partnerskap är det som hjälper oss allra mest. Det ger oss en möjlighet att planera och bygga upp hållbara insatser. Vi diskuterar gärna hur just ditt företag bäst kan bli vår partner. Mejla foretagssamarbeten@skanestadsmission.se.

Hur arbetar Skåne Stadsmission?

Vårt arbete handlar om att se, lindra, förebygga och förändra nöd. Detta gör vi genom professionellt socialt arbete, både genom akuta insatser och långsiktigt stöd för att individer själva ska kunna ändra sin situation. Vårt arbete är rättighetsbaserat och utgår ifrån att varje individ ska ha möjlighet att få sina samhälleliga och mänskliga rättigheter tillgodosedda. Därför handlar mycket av vårt jobb om att agera ombud – att stötta familjer så att de har kunskap och kraft att utkräva sin rätt. Det kan handla om att lotsa människor som hamnat ”mellan stolarna” i samhällsystemet rätt, det kan handla om att vara ombud när människor ansöker om hjälp från kommun eller annan myndighet, stöd och rådgivning i att tolka och överklaga myndighetsbeslut och mycket mer. För att nå långsiktig förändring på samhällsnivå arbetar vi också med att informera allmänhet och beslutsfattare om vad vi ser och vilka konsekvenser lagstiftning och andra regelverk får för människor.

Sommaren 2021 – Så jobbar vi med barn och unga

/i , /av

När en familj har det jobbigt drabbas barnen hårt. När skolan stänger för sommarlov försvinner både en trygg plats och en möjlighet att äta sig mätt. Vi kommer att finnas till hands i sommar och göra allt för att ge barn och föräldrar en sommar att minnas.

Vårt arbete handlar om att både hjälpa till med akuta behov som mat och kläder. Här finns alltid möjlighet att få nya skor eller en varm tröja. I kylen finns alltid något att äta åt den som kommer hungrig till studiehjälp eller en juridisk rådgivning. Det är svårt att tänka på framtiden när magen skriker, därför är maten central hos oss!

Vi delar ut matkassar varje vecka året runt:

  • Familjer som lever i fattigdom kan hämta en matkasse hos oss
  • Matkassen innehåller det nödvändigaste – mat, hygienartiklar, blöjor med mera
  • Sommarkassen innehåller dessutom en fin picknickfilt för utflykter och strandhäng

Vår utgångspunkt är att varje människa har rätt att själv kunna ta tag i sin situation. Att den kraft och det driv som föräldrar, barn, unga och gamla besitter kan komma tillrätta med rätt stöd och kunskap. Därför är vår primära uppgift något vi kalla ombudsmannaskap – att med professionell personal vägleda och stötta människor att tillgodogöra sig sina rättigheter. På så sätt skapas långsiktig förändring och ansvaret för människors väl och ve läggs där de hör hemma: på de myndigheter som är utsedda att tillgodogöra människors rättigheter.

Barn har rätt till en stabil och trygg tillvaro. Att utvecklas, växa och leka. Därför jobbar vi med att kombinera rådgivning och läxhjälp med roliga aktiviteter och utflykter i sommar. På så sätt sänks också tröskeln för den som behöver hjälp. Att fråga efter en matkasse eller nya skor kan kännas jobbigt. I ett socialt sammanhang där gemenskapen och aktiviteten står i fokus kan det bli lättare att också be om stöd.

På en utflykt hinns mycket med: 

  • Pizzafest eller grillmiddag
  • Fotboll och kubb
  • Stöttande samtal med föräldrar medan barnen leker
  • Tidsbokning för juridisk rådgivning
  • Uppföljning av tidigare insatser
  • Skratt, lek och gemenskap
  • Vänskap som spirar och nya kontakter som kan vara ett stöd för framtiden

Varje sommar ordnar vi också ett familjeläger för några av de familjer som kommit till oss under året. Lägret innebär en semester som många av dessa familjer annars inte har möjlighet att ta. En resa från staden till landet, en naturupplevelse och en stunds vila.

På lägret brukar vi bland annat: 

  • Äta gott
  • Bada
  • Ordna aktiviteter i samarbete med idrottsklubbar
  • Ordna egen bio med popcorn
  • Grilla på stranden eller i skogen
  • Sova länge och slippa tänka på allt praktiskt
  • Leka, leka, leka!

Sommarläger: ”Vi kallar det vår resa till Hawaii”

/i , /av

Karins dotter har autism. Skolgången har varit kantad av problem, och som ensamstående mamma med ont om pengar har Karin haft svårt att få livet att gå ihop. Pandemin har drabbat den lilla familjen hårt, men minnet av förra sommarens läger är ett ljus i mörkret.

– Vi var ganska isolerade redan innan pandemin, eftersom vi inte har så mycket pengar. Nu har det blivit värre. Min dotter klarar inte sina aktiviteter på egen hand, jag måste vara med och stötta henne, men det fick jag inte på grund av corona. Det blir ensamt för oss båda, och svårt för mig att hålla henne sysselsatt.

Karin och hennes dotter har fått stöd från Skåne Stadsmissions Unga Forum i flera år. Här kan de träffa andra familjer, umgås och bara vara sig själva. 2020 fick de möjlighet att vara med på sommarens pandemianpassade sommarläger.

Mammans egen bild från lägret.

– Vi kallar det vår resa till Hawaii. Vi var på stranden och personalen hade ordnat så fint. Varje dag hade tydliga planer, det passar barn med neuropsykiatrisk funktionsvariation vilket gjorde att jag verkligen kunde slappna av och bara njuta. En kväll grillade vi banan med chokladkrokant och nutella, det var så mysigt. En annan kväll hade vi till och med en egen bio med popcorn och allt.

Karins ögon lyser när hon berättar om det lilla familjelägret på en kursgård på den skånska landsbygden. Familjerna åkte buss från Malmö och inkvarterades i egna rum, med god möjlighet att hålla avstånd. Vädret var fint och dagarna bjöd på både strandhäng och fysisk aktivitet.

– Så fort jag satte mig på bussen slappnade jag av, säger Karin.

Trots möjligheten att samla kraft under några fina sommardagar har pandemin naturligtvis varit tuff. Både på grund av ökad isolering och att Karins dotter har problem med ångest och oro.

– Vi brukar se på nyheterna varje kväll men fick sluta med det ganska snabbt för min dotter kunde inte sluta tänka på pandemin. Hon blev rädd och orolig. Jag har också varit rädd. Jag är ju helt ensam vuxen i hennes liv och vi har ingen familj nära oss. Det är klart att jag har tänkt på vad som skulle hända om jag blev allvarligt sjuk. Vem skulle ta hand om henne då?

Karin och hennes dotter lever på Karins väldigt begränsade inkomst.

– Jag finner mig i situationen, jag har ju inget annat val. Nu när min dotter går i en specialklass har livet verkligen förändrats. Jag behöver inte sitta och stirra på telefonen och vara beredd på att rycka ut. Jag tar mina små turer i Malmö, går upp till Möllevångstorget för att handla grönsaker och till Norra Grängesbergsgatan för att handla kött. Som förälder utan pengar måste man vara kreativ. Vi brukar laga all mat tillsammans hemma och hon har faktiskt blivit riktigt duktig.

Sommarlovet är inget som den lilla familjen längtar efter.

– Vi brukar gå ner till handikappbadet på kvällen och bada, men vi har aldrig möjlighet att resa någonstans eller göra något extra, så lägret i fjol var en helt underbar upplevelse för oss båda. Jag blir alltid orolig inför sommarlovet, ännu mer nu när min dotter inte har fritids längre. Vad ska vi hitta på i tio veckor?

En av vårens och sommarens höjdpunkter är familjeträffarna på Unga Forum. Under pandemin har de varit inställda när vädret varit för kallt och regnigt för att träffas ute. Men sedan början av maj är träffarna i gång igen i liten skala.

– Personalen på Unga forum är helt fantastisk. Alla är lika välkomna, det finns inget vi och dem. Vi behöver inte dölja något, vi är välkomna precis som vi är. Jag känner mig trygg där. Trots att alla vi som kommer dit har helt olika livssituationer och barn i olika åldrar, så har vi ett starkt band till varandra.

Här kan du bidra till sommarens aktiviteter för barnfamiljer.

Karin heter egentligen något annat.

Matkassarna kommer med så mycket mer

/i , , , /av

Att kunna hämta en matkasse hos Skåne Stadsmission betyder oerhört mycket för de barnfamiljer och unga som vi träffar. Masoud Zaher som arbetat med matkasseutdelningen i flera år, ser hur viktiga de välfyllda kassarna är.

– Allt som finns i kassen: mat, hygienartiklar, blöjor, det hjälper jättemycket och behövs verkligen, säger han.

Medlemmarna har ingen eller en mycket låg inkomst, och därför är maten livsnödvändig. Men maten är inte allt.

Masoud ser till att varje familj får vad de behöver i kassen. Finns det små barn ska kassen innehålla blöjor. Foto: Apelöga

– Det bästa med matkasseutdelningen är att vi också kan ge familjerna stöd med annat de behöver. Många kommer med myndighetspapper som de behöver hjälp att tolka, eller med frågor om hur de ska lösa sin situation. Då kan vi direkt boka in dem på möte med våra socionomer eller jurister, så att de kan få den hjälp de behöver.

De medlemmar som helt saknar inkomst är beroende av matkassen, men för dem som har en liten men inte tillräcklig inkomst innebär matkassen att de kan lägga undan några kronor och på så sätt ha råd med annat som familjen behöver. Det kan vara kläder till barnen eller att spara till oförutsedda utgifter.

Pandemin har gjort att Skåne Stadsmissionen behövt hjälp av volontärer för att se till att även den som är i riskgrupp eller blir sjuk kan få sin kasse.

– Häromdagen ringde en mamma som har tre små barn. Hon var sjuk och behövde isolera sig, men behövde verkligen mat och blöjor. Då kunde våra fina volontärer köra ut kassen till henne.

Det är unga under 25 år och familjer med barn under 18 år som kan bli medlemmar i matkasseutdelningen på Skåne Stadsmission, och hämta en kasse i veckan. Behovet är, tyvärr, större än stadsmissionens kapacitet.

Ismail registrerar mat och packar en matkasse. Foto: Eva Emmelin

– Det finns fler som behöver en kasse än vad vi har möjlighet att dela ut till just nu, det märks inte minst nu i Corona när många som kommer till oss säger att andra organisationer har stängt på grund av pandemin, säger Masoud.

Goda nyheter i migrationsärenden

/i , /av

Migrationsverket prövar nu flera ungdomars ansökningar om förlängt uppehållstillstånd på nytt. Detta efter att bland andra Skåne Stadsmissions jurist överklagat tveksamma beslut.

Oklarheterna kring den så kallade gymnasielagen är många, och Skåne Stadsmission har vid flera tillfällen lyft fram de orimliga och ibland omöjliga krav som ställs på ungdomar som redan lever i en utsatt situation. Att klara studier och sedan krav på en varaktig anställning utan stöd till basbehov som boende och mat är bara en del – dessutom har det varit väldigt svårt för ungdomarna att få klara besked om vilka utbildningar som varit godkända, något som även myndigheter och skolor haft svårt att reda ut.

– Vi har lagt mycket kraft på att reda ut oklarheter i lagtexten, och sedan arbetat intensivt med att stötta såväl skolor som myndighetsrepresentanter men framförallt ungdomarna själva i att förstå denna snåriga lag, säger Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission och en av de personer som är mest insatta i lagen.

Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission. Foto: Mikael Jägerskog

Efter att ha beviljats uppehållstillstånd i 13 månader enligt den så kallade nya gymnasielagen var det många ungdomar som fick avslag när de sedan ansökte om förlängt uppehållstillstånd. Inte sällan var det för att ungdomarna inte studerade på ”rätt” utbildning.

– Detta var något som vi tidigare varnat om. Kunskapsbristen om vilka utbildningar som ger rätt till förlängning har varit utbredd hos viktiga aktörer. Dessutom har förutsättningar för många ungdomar – oaktat egna prestationer – gjort det nästintill omöjligt att hinna påbörja en sådan utbildning innan ansökan om förlängning.

Anders berättar att han därför sedan våren 2020 försökt få Migrationsverket att pröva nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för ungdomar som fått ett slutgiltigt avslag på sina ansökningar, men därefter lyckats komma in på ”rätt” typ av utbildning. Migrationsverket har inte velat pröva dessa ansökningar med motiveringen att det inte är möjligt när ungdomarna har gällande utvisningsbeslut. Istället har ansökningarna behandlats som så kallade verkställighetshinder, vilket gjort att besluten inte kunnat överklagas.

Nu har dock Migrationsöverdomstolen avgjort ett vägledande mål i vilket det konstaterades att Migrationsverket inte kan avvisa en ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för att den kommit in efter att tidigare uppehållstillstånd löpt ut. Detta avgörande har även fått betydelse för frågan om en ny ansökan om förlängning enligt gymnasielagen.

– Migrationsöverdomstolens förtydligande har lett till att Migrationsverket nu tagit emot och prövar flera nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd som jag hjälpt ungdomar att skicka till Migrationsverket. Detta är väldigt goda nyheter eftersom det innebär att ungdomar som beviljades uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen men sen fick ett slutgiltigt avslag på sin förlängningsansökan kan få en ansökan om förlängning prövad på nytt om de nu studerar på en utbildning som ger rätt till förlängt uppehållstillstånd, säger Anders Roos.

Skåne Stadsmission värnar sina deltagares integritet. Därför har personerna på bilden inget med texten att göra. Bilden i topp är tagen av Apelöga bildbyrå.

Oroande signaler om boendebistånd i Malmö – Barn och vuxna drabbas

/i , , , /av

Skåne Stadsmission känner stor oro över hur de skärpta riktlinjerna för boendebistånd drabbar såväl barn som vuxna, och har med anledning av rapporten från SSR skickat en kompletterande skrivelse till politikerna för att berätta om vad vi ser.

I slutet av januari slog personal på socialtjänsten, via fackförbundet Akademikerförbundet SSR, larm om vad de anser är negativa konsekvenser av stadens nya skärpta riktlinjer för boendebistånd. Detta är något som Skåne Stadsmission vittnat om tidigare, så sent som i höstas i samband med att hemlöshetskartläggningen med statistik över antalet hemlösa i Malmö presenterades.

Vi vill att förvaltningsledningen och politikerna i nämnden ska ha hela bilden klar för sig och har därför nedan samlat aktuella exempel som vi ser i våra olika verksamheter, såväl i vår rådgivning för barnfamiljer och unga som i vårt stödboende, i vår frukostservering och på värmestugan som vi driver med andra organisationer i samarbete med Malmö stad.

”Som civilsamhällesaktör i Malmö känner vi ansvar för att konstruktivt bidra till att människor som lever i utsatthet får den hjälp och det stöd som de har rätt till, och som varje människa bör kunna förvänta sig i ett välfärdssamhälle som Sverige. Det handlar om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans.
Vi vet att hemlöshet är en komplex fråga där lösningen ofta kräver flera olika insatser. Men ska vi få en långsiktig hållbar utveckling och en stad där inget barn lever i hemlöshet, så krävs det att många samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skåne Stadsmission, med lång och gedigen erfarenhet av att möta människor som lever i utanförskap, vet att det går att hitta kloka lösningar för den som vill – och vi gör det gärna tillsammans med Malmö stad. Vi tror att politikerna i nämnden är eniga med oss om att det som vi och många andra vittnar om i detta ärende inte är värdigt det Malmö vi vill leva och verka i.”

Så skriver Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission, i skrivelsen till nämnden.

Här kommer ett antal aktuella exempel, avidentifierade och ibland något modifierade av integritetsskäl, för att tydliggöra den verklighet Skåne Stadsmission möter idag:

• En person blir av olika omständigheter i livet av med sitt boende. Personen saknar socialt kontaktnät och har ingen att bo hos tillfälligt. Eftersom personen inte anses ha någon social problematik kategoriseras hen som strukturellt hemlös och anses därför själv kunna lösa sin situation. Då inga andra alternativ finns hamnar personen till slut på värmestugan. I samtal med personal konstaterar personen att det ”kanske hjälper att börja missbruka” för att hamna i kategorin socialt hemlösa och därmed ha annan rätt till hjälp.

• Ung kvinna med ett barn där mamman har upplevt våld, som barnet bevittnat, beviljas stödboende i vårt boende. Barnet är aktuellt hos barn och familj och mamman har ett stort stödbehov i att strukturera upp vardag och tillvaron för henne och barnet. Hotbilden minskar och familjen bedöms då som strukturellt hemlös. Mamman får en vecka på sig att flytta. Vart hon och dottern ska hamna får hon reda på tre dagar innan flytt. Nu får de bistånd för boende en vecka i taget. Kvinnan får från socialtjänsten reda på att om hon missar att lämna information om de lägenheter hon söker varje vecka så hamnar hon och dottern på gatan. De placeras i en liten etta utan stöd från personal i ett stökigt hus där det bor många med beroendeproblematik. Efter flytten ringer kvinnan nästan dagligen till personal på vårt stödboende och uttrycker att de känner sig otrygga.

• Ung person utan familj, med psykiatrisk diagnos, saknar ordnad ersättning/ekonomiskt bistånd men får avslag på boende och bor runt där hen bäst kan, vilket utöver sjukdom skapar stress, oro och svårighet att få ordning på rutiner och livet.

• Person som beviljats bistånd under två och ett halvt års tid fick i december 2020 besked om uppsägningsbeslut, på grund av ny bedömning av hens situation. Det som tidigare bedömts som social hemlöshet bedömdes nu som strukturell. Hen fick veta att hen skulle flytta ut veckan därpå. Personen befinner sig nu i akut hemlöshet och söker boende natt för natt. För att få möjlighet att bli beviljad en akutlösning för natten behöver hen visa kontoutdrag och en lista på sökta boende varje dag för socialsekreteraren. Hen har ett läkarintyg som styrker hens psykiska sårbarhet med upprepade depressioner, ångest och livsleda. Läkaren bedömer hens psykiska ohälsa som kronisk vilket bland annat ger sig i uttryck i en nedsatt koncentrationsförmåga, motivationssvårigheter samt en kraftig nedsatt initiativförmåga. Men socialtjänsten har – vi vet inte hur och uppfattar inte att någon med medicinsk kunskap deltagit i beslutet – plötsligt svängt om och avgjort att personen inte är socialt hemlös. Hen står långt fram i kön på Boplats syd, med ytterligare några månaders bistånd hade hen kanske kunnat flytta vidare på egen hand. I stället har hens mående försämrats på grund av ökad stress och den tiden som hen hade kunnat lägga på att söka boende måste hen nu lägga på att ordna tak över huvudet för natten.

• Ung tjej som nyligen tagit sig ur en våldsam relation och som lever med psykisk ohälsa får bistånd en vecka i taget, vilket skapar stress och ett försämrat mående vilket försvårar hennes möjligheter att återhämta sig och få ordning på sitt liv.

• En person som varit hemlös under en längre tid och lider av beroendeproblematik får avslag på sin ansökan om bistånd till boende därför att hen inte lyckades komplettera ansökan på grund av svårigheter att ta in information. Personen har svårt att boka in ett nytt möte eftersom pengarna på telefonen är slut. Istället för att få hjälp att komplettera ansökan lämnas personen, utan uppföljning, på gatan.

• Ung mamma med litet barn, tidigare hotbild som i nuläget inte bedöms akut. Blir av med sitt boende via socialtjänsten vilket skapar stor stress hos en redan pressad mamma som vidare skapar oro och stress hos barnet. Barnperspektivet saknas helt.

• Ung suicidal person blir nekad boende av socialtjänsten och vågar inte lägga in sig på psykakut, av rädsla för att bli utskriven och hamna på gatan.

• En person saknar boende och är svårt sjuk. Personen hamnar för en tid på sjukhus för akut vård. När vårdbehovet inte längre klassas som akut skrivs personen ut med anvisningar om livsviktig eftervård. Då personen inte har ett hem att skrivas ut till skrivs den helt enkelt ut på gatan. Personen misslyckas med att sköta sin eftervård eftersom det är svårt att göra det utan bostad. Personen missar också ny kallelse till sjukhus för uppföljning då den inte har en adress och därmed inte kan ta emot post och telefonen är trasig och hen har inte råd med en ny. Personens hälsoläge förvärras och efter nästa besök på akuten skickas personen i sjuktransport till värmestugan. När värmestugan stänger på morgonen sitter personen på en bänk i stan med sår som behöver läggas om och recept på mediciner som behöver hämtas ut och väntar på kvällen då värmestugan öppnar igen.

• Ung mamma med två små barn. Mamman har en hotbild mot sig och ett av barnen vägrar lämna mamman ensam, barnet mår mycket dåligt, är innesluten i sig själv och har svårt att komma till skolan. Efter några månader i vårt stödboende börjar barnet gå i skolan igen. Mamman mår bättre och hotbilden har av flera anledningar minskat. Familjen får bistånd till boende var tredje månad tills boendehandläggaren beslutar att kvinnan inte längre tillhör målgruppen socialt hemlösa. Familjen flyttas till ett tillfälligt boende via socialtjänsten där hon får förnyat bistånd per vecka. Sist vi pratade hade hon flyttat två gånger till inom Malmö stad och barnet hade börjat försvinna in i sig själv igen. Att socialsekreteraren ringer en gång i veckan och frågar om vilka bostäder hon sökt ser hon inte som någon hjälp. Hon upplever att ingen lyssnar på henne eller tar hennes oro för barnen på allvar.

Allmänna kommentarer från personal i våra verksamheter:
“Uppdelningen i socialt och strukturellt hemlösa skapar en problematik då den senare kategorin hemlösa anses kunna lösa sin situation själva då de varken har beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Då arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är tuffa att ta sig in på riskerar strukturellt hemlösa att falla mellan stolarna. Hemlöshet är ändå hemlöshet oavsett hur vi kategoriserar den. I vårt möte med dessa människor hör vi ofta uppgiva kommentarer som: det kanske är bäst att jag börjar missbruka så att jag kan få hjälp.”

“Vi möter många unga utan vuxennätverk och som lever i social utsatthet men som inte ingår i socialtjänstens restriktiva kriterier och därför inte får hjälp av socialtjänsten. Dessa personer har därför inte tillgång till ett tryggt och långvarigt boende utan bor runt där de bäst kan. Detta skapar oro och stress vilket omöjliggör att få ordning på andra delar i livet som till exempel skola och försörjning, rutiner och mående, vilket ofta leder till uppgivenhet och nedstämdhet och en misstro till myndigheter. Hemlösheten sätter livet på “paus” och skapar en ännu större utsatthet hos dessa ungdomar som kan få förödande konsekvenser.”

“Vi har gett ett konkret exempel från vår verksamhet ovan, men vi ser många fler. Jag anser att bedömningarna i många fall vi får kännedom om ofta är rättsosäkra och godtyckliga.”
“Jag träffar regelbundet barnfamiljer som beviljas boende veckovis eller som flyttar runt mellan olika boendelösningar, vilket innebär att dessa familjer som redan befinner sig i en påfrestande situation utsätts för ännu mer negativ stress. Jag ser hur detta påverkar övrig hälsa negativt och leder till större samhällskostnader på sikt. Jag ser också hur detta påverkar barnens skolgång, psykosociala hälsa och utveckling negativt. Jag träffar föräldrar som kämpar för att möta sina barns behov av trygghet när samhället vänder dem ryggen.”

“Jag träffar bara föräldrar som vill lösa sin situation själva, men som inte har möjlighet att göra det utifrån den situation de befinner sig i. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet och arbeta för att frigöra enskildas egna resurser. I realiteten möter jag föräldrar som ständigt får det stöd de har rätt till villkorat. Socialt arbete kan inte göras kortsiktigt eftersom det vilar på en annan logik än ekonomiska premisser, och det är därför nödvändigt att Malmö stad ser till de behov som de facto finns istället för de behov staden väljer att se. Det är inget barns bästa att få en barndom där ens förälders behov av hjälp och stöd ifrågasätts eller villkoras av myndigheter. Det krävs handlingsutrymme för att socialtjänsten ska kunna stärka föräldrars möjlighet till egenmakt över sina liv, och Malmö stad måste agera för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Ett hem är ett barns grund för trygghet, hälsa, utveckling och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Det är inget krav som ska behöva ställas, utan en rättighet alla barn har.”

“En snårig byråkrati med många fallgropar och låg tolerans för misstag gör att det är svårt för många att över huvud taget komma in i processen, att alls lämna in en ansökan om bistånd. På värmestugan kommer vi i kontakt med personer som tillhör gruppen socialt hemlösa men fått avslag på sin ansökan om hjälp med boende eller ekonomiskt bistånd därför att de inte lyckats komplettera sin ansökan. Om du har svårt att föra dig på myndighetssvenska, om du på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa (eller en kombination av båda) har svårt att ta till dig information eller hålla dig till tidsramar löper du stor risk att misslyckas och därmed falla utanför systemet. Hjälpen ska finnas till för de mest utsatta men ändå är processen för svår och otillgänglig för många som behöver den som mest.”

“Vi ser hur människor som kämpar för att bli fria från sin beroendeproblematik hänvisas till platser där droger förekommer. Om de nekar denna hjälp med anledning att de är rädda att falla tillbaka i beroendeproblematik om de tvingas vistas i sådana miljöer anser man att de inte samarbetar. Valet står då mellan risken att återgå till droger eller ett nyktert liv på gatan. Eller värmestugan, så länge som den håller öppet. Sedan blir det kallt.”

”Vi ser att barnfamiljer som kommer till oss på grund av att de har ett stödbehov snabbt flyttas från den sociala gruppen, med rätt till bistånd, till den strukturella gruppen och i och med det placeras på ej barnanpassade boenden. Vi ser gång på gång att barnets bästa inte tas i beaktande när det gäller rätten till ett tryggt hem.”

”Uppdelningen där man sätter hemlösa mot varandra är otroligt problematisk. Hur kan man avgöra vilken grupp en person tillhör? De som bor hos oss har ofta ett fortsatt stödbehov även om dom mår bättre efter en tid i boendet. Psykisk ohälsa tex, är ju inte konstant. Detsamma med hotbild. Den kan ju förändras över tid. Tidigare hade vi möjlighet att arbeta fullt ut med de boende och när de flyttade ut från oss så var det ofta till ett eget boende. Nu har vi precis hunnit börja skrapa på ytan när en flytt planeras.”

”Som jurist reagerar jag ofta på att socialtjänsten i beslut om bistånd för boende inte utgår från en bedömning av människors individuella behov. Behov definieras istället schablonmässigt utifrån tillhörighet till vissa grupper som Malmö stad anser ha särskilda svårigheter. Jag ser också att barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning beaktats utifrån en adekvat barnkonsekvensanalys av förhållanden i enskilda ärenden.”

Barnet på bilden har inget med texten att göra. 

Viktigt avgörande för ungdomar med uppehållstillstånd för gymnasiestudier

/i , /av

I dagarna avgjorde Migrationsöverdomstolen ett principiellt mycket viktigt fall, som kommer att betyda mycket för ungdomar med uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Skåne Stadsmissions jurist Anders Roos, som specialiserat sig på lagen, var ombud i ärendet.

– Att Migrationsöverdomstolen gick på vår linje är väldigt viktigt för många ungdomar som lever i en oerhört svår situation. Beslutet blir vägledande för framtiden, säger Anders Roos.

Sedan våren 2018 har han, genom sitt arbete på Skåne Stadsmissions Unga Forum, arbetat mycket med allt som rör den så kallade gymnasielagen.
– Jag har givit rådgivning direkt till ungdomar och kostnadsfritt agerat ombud i ett stort antal enskilda ärenden. En del av mitt arbete har också gått ut på att bevaka rättsläget och tillvarata ungdomarna som omfattas av gymnasielagens rättigheter exempelvis genom strukturell påverkan, informationsinsatser och myndighetskontakt, berättar han.

Våren 2020 såg Anders att Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd i ett mål som rörde en viktig fråga som det varit oklarheter kring sedan bestämmelsen infördes 2018. Frågan var om det skulle vara möjligt att studera på sammanhållna yrkesutbildningar i kombination med svenska på grundskolenivå. Regeringen hade vid införandet av lagen sagt i förarbetena att det skulle vara möjligt och Migrationsverket delade initialt den bedömningen. Under tiden ändrade dock Migrationsverket inställning i frågan och även vissa migrationsdomstolar, vilket ledde till att ungdomar fick avslag för just sådana studier. Samtidigt har de inte kunnat komma in på heltidsstudier på andra utbildningar utan grundläggande språkbehörighet.
– Det blir ett olyckligt ”moment 22” och är som så mycket annat i den här lagen en effekt av att lagstiftaren, alltså politikerna, hastade igenom nya gymnasielagen istället för att ge ungdomar rimliga förutsättningar att skapa sig ett liv i Sverige.

Anders Roos, jurist Unga Forum. Foto: Mikael Jägerskog

När Anders Roos läste om målet i Migrationsöverdomstolen blev han nyfiken. När han fick reda på att ungdomen drev sin egen överklagan och inte hade ett juridiskt ombud kontaktade han ungdomen och erbjöd sin hjälp.
– Jag skrev ett brev och berättade om Unga Forums verksamhet och vad jag kunde hjälpa till med. Ungdomen hörde av sig till mig och jag blev ombud i ärendet.

Och i dagarna kom alltså domen: Migrationsdomstolen håller med om att det saknas stöd för att kräva att den sammanhållna yrkesutbildningen måste bedrivas på gymnasial nivå på heltid för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsöverdomstolen bedömer därför att även kurser på grundläggande nivå som syftar till att utlänningen kan tillgodogöra sig utbildningen, till exempel grundläggande svenska som andraspråk, kan ingå i en sådan utbildning.

Vad innebär detta?
– För den enskilda ungdomen innebär det att han får uppehållstillstånd för att slutföra sina studier, samt i ytterligare sex månader då han behöver få en fast anställning för att få stanna kvar i Sverige. Men det viktiga är att detta är vad som kallas en ”prejudicerande dom”, vilket innebär att Migrationsverket måste följa beslutet i alla liknande ärenden i framtiden. Därför är det en stor lättnad att beslutet blev som det blev, säger Anders Roos.

Om domstolen avslagit överklagandet hade det istället fått förödande konsekvenser för många ungdomar med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Samtidigt återstår frågan om vad som ska hända med de som redan fått avslag för studier på sådana utbildningar av Migrationsverket och domstolarna.
Han är glad att Migrationsöverdomstolen kom till den här slutsatsen, och berättar att ungdomen som han företrätt känner en tillfällig lättnad, efter mer en ett års väntan på ett slutgiltigt svar på sin förlängningsansökan.
– Men nu återstår det fortfarande för honom, precis som för så många andra, att efter sin utbildning hitta ett arbete som uppfyller de villkoren som lagen kräver för att han ska få stanna i Sverige. Och som situationen är nu, men ökad ungdomsarbetslöshet på grund av rådande pandemi, är det naturligtvis en extra svår situation, säger Anders Roos.

En julhälsning från Unga Forum

/i , , /av

Vet ni vad min favoritstund förra julen var? Det var när vi hade besök av tomten, och alla barn och ungdomar fick ta bilder som vi skrev ut. Så många skratt och så många roliga selfies som de fick med sig hem. Och så hade vi clowner på besök! De var så roliga, och kunde trolleri, och alla barnen älskade dem.  

Jag heter Bagher och jag jobbar med barnfamiljer och unga som kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd och hjälp. För mig är julen i Sverige speciell, för det är en högtid som jag inte hade firat innan jag kom hit för snart tio år sedan.  

När jag kom var jag ganska ensam, min familj hade inte kommit från Afghanistan än och jag försökte lära mig hur allt fungerade här. Att fira jul med mina vänner, träffa nya människor och lära mig om svenska jultraditioner var väldigt fint. Därför tycker jag också det är så roligt när vi firar jul på Unga Forum.

Vi brukar samla ungdomarna och äta god mat, dansa, spela musik och bara hänga. Till de unga brukar vi ge presentkort i julklapp, för då kan de välja precis vad de vill och det kan de inte så ofta göra. Många är ensamma, och har svårt att få pengarna att räcka, behöver vuxna att prata med och tid att få umgås med kompisar och prata. Sedan brukar vi ha julfest för familjerna. Barnen får julklappar, leksaker och sådant. Vi brukar ha en stor fest, med mat i massor, lekar, musik och tomte. För många familjer som vi träffar är tiden kring jul extra svår. Att komma hit och få ha roligt, skratta och umgås med andra som lever i liknande situation, brukar vara en väldigt varm och viktig stund.  

I år blir det annorlunda, och så måste det vara, men visst känns det tungt. Jag pratar med många föräldrar som är oroliga nu. De är rädda för att bli sjuka. De bor trångt, lever isolerat och ensamt och är oroliga för hur det ska bli när barnen får jullov. Då får de ingen mat i skolan och de vet att kompisarna firar jul och får en massa presenter. Hos oss kan familjerna hämta julklappar, och mat. Det är i alla fall något. Det andra, att ses och umgås och ha roligt, får vi ta igen när Corona är över! 

Jag har egentligen bara en önskan i år, förutom att pandemin snart ska vara över, och det är att familjerna ändå får det fint i jul. Jag önskar att vi kan hjälpa många med fina julklappar, och att vi kan se till att de kan få med sig god mat att laga hemma. Jag önskar av hela mitt hjärta att de inte ska känna sig utanför och ensamma och jag önskar att alla barn får vara glada på julafton. 

Bagher Koshar, Unga Forum 

Vill du stötta vårt arbete i jul? Klicka här!

Här hittar du en julhälsning från Trygga boende

Här hittar du en julhälsning från Café David

Familjen gör julsång med dubbelt budskap

/i , , , /av

Nu är det jul. Igen. Att göra en av de hurtigaste julsånger som finns i moll var en utmaning för Johan T Karlsson, kanske mest känd som Familjen.

När Johan fick frågan om han ville göra musiken till Skåne Stadsmissions julkampanj såg han det som en spännande utmaning, och ett ändamål han gärna ville stötta.

– Jag tänkte att om man gör en låt som är så hurtig och snabb som ”Nu är det jul igen” långsam och dyster så får den en annan innebörd. Man kan nog kalla texten tvetydig, den får ett dubbelt budskap när man sätter den i detta sammanhang, säger han.

Han har ett litet piano hemma i lägenheten, där han satt och provade sig fram.

– Jag ville hitta kontrasten. Vi tvångsmatas ju med en bild av att allting är så jävla lyckligt på julen. Då blir det extra hemskt och jobbigt när det inte är det, säger han.

Själv älskar han julen och har många varma barndomsminnen från julfirande på landet.

– Min familj hade det inte så fett alltid, men vi hade tak över huvudet och mat på bordet. Och vi firade härliga jular med hela släkten. Barndomens upplevelser präglar verkligen ens förhållande till jul, därför känns det extra tufft att tänka på att det finns barn som inte har tillräckligt att äta, att det finns barn som saknar trygghet, säger han.

Foto: Patricia Reyes/Pressbild