En julhälsning från Trygga boende

/i , , /av

Hej!

Idag satte vi upp vår fina julgran i vårt kollektiv här på Trygga boende. Julstämningen smyger sig på och påminner oss om en annan tid då vi firade en annan slags jul.

Vi på Trygga boende har under våra sju år alltid firat stort. Vår husmor har bakat lussekatter och pepparkakor med de boende. Hon har även varit den mest älskade och tokiga tomte för både stora och små varje år (ni ser tomten på bilden här intill!). Vi har delat ut julklappar, tittat på Kalle anka och ätit julmat tillsammans. Våra boende som inte haft nära och kära i närheten har firat med oss och vi har tillsammans kunnat glädjas åt julen som för många kan vara just en tung och ensam tid.

I år står vi för nya utmaningar. Vår tomte får ha semester och julfirandet ser lite annorlunda ut. Vi kommer fortfarande att ha en stor närvaro, men vi delar ut julklappar vid de boendes dörrar och finns tillgängliga för samtal och stöd via telefon. Vi är noga att berätta att detta görs av omtanke för våra boendes hälsa, för personalens hälsa och för alla våra andra medmänniskors väl.

I år är vi många som firar jul på ett annat sätt än vad vi brukar av omtanke för andra, det blir en julklapp från oss alla till varandra.

Vi från Trygga boende önskar er alla en trygg och varm jul.

P.S Här kan du se en film från vårt julfirande 2018!

Här hittar du en julhälsning från Unga Forum

Här hittar du en julhälsning från Café David

Kommentar till hemlöshetskartläggningen 2020

/i , /av

En gång om året räknar socialtjänsten antalet personer och antalet hushåll som för tillfället är hemlösa i Malmö. I år visar statistiken en fortsatt minskning, sedan toppnoteringen 2018. Skåne Stadsmission befarar att den positiva trenden ser bättre ut på pappret än i verkligheten.  

Vi ser flera anledningar till oro:

  • RISK FÖR MÖRKERTAL. Vi har mött människor som uppger att de nekats möjlighet, eller blivit avrådda från att göra en ansökan om stöd från socialtjänsten med hänvisning till att de räknas som ”strukturellt hemlösa” och därmed ändå kan förvänta sig avslag. Att avråda någon från att ansöka om stöd innebär i praktiken att människor förnekas rätten till prövning och på så sätt även går miste om möjligheten att få ett skriftligt utlåtande samt möjlighet att överklaga till högre instans. Dessa människor finns därmed inte heller med i statistiken vilket delvis kan förklara varför en så stor minskning skett just i kolumnen ”ingen känd individuell problematik” (sid 12 Hemlöshetskartläggningen 2020).
  • KORTSIKTIGA LÖSNINGAR. De nya regler som implementerats för hemlösa barnfamiljer skapar kortsiktighet, dyra lösningar och saknar barnperspektiv. Vissa familjer som tidigare beviljats bistånd i en månad beviljas det nu vecka för vecka vilket innebär att familjerna måste packa ihop sina tillhörigheter och vara redo att flytta varje vecka. Ofta är det vandrarhemslösningar eller kollektiva boenden med delade kök och/eller toalett. Lösningen är både dyr och skapar psykisk ohälsa hos såväl vuxna som barn. Vi möter familjer som hittat lägenhet på egen hand, men fått avslag med hänvisning till att hyran är något högre än standard, ofta på grund av den svåra bostadssituationen i Malmö. Istället får familjerna veckovis kostnadsersättning för kortsiktigt boende som är sämre för familjen och blir dyrare för kommunen i längden.
  • AVSAKNAD AV BARNPERSPEKTIV. Vi har flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är ett ansvar som inget barn ska behöva ta och en utsatthet gentemot omgivningen som inte är rimlig. Det är heller inte ett rimligt ansvar att lägga på de drabbades klasskompisar och vänner. Vi möter också tonåringar som istället för att fokusera på sina studier och sin framtid sitter framför skoldatorn och söker boende på blocket för familjens räkning. Det är ovärdigt ett land där Barnkonventionen är lag!
  • VÄRMESTUGA ERSÄTTER INTE BOSTAD. Möjligheten till tak över huvudet och sängplats i ett akut skede har försämrats. Vår utgångspunkt är att det krävs långsiktiga och trygga lösningar, Bostad först, men i dagens läge krävs också värdiga lösningar på kort sikt. Kommunen har minskat antalet platser på härbärgen men också infört strängare bedömning för vem som har rätt till dessa platser. Idag är dessa platser inte ens alltid fullbelagda vilket skulle kunna vara positivt, men istället har vi vintertid många människor på värmestugan, en kortsiktig lösning som dessutom bara finns att tillgå under några månader. Här ser vi att kommunen mer och mer skiljer på ”folk och folk”, det görs en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet.
  • ALLA RÄKNAS INTE. Vi ser att hemlöshetsbegreppet, så som Malmö stad och andra myndigheter använder sig av det, inte omfattar alla människor som befinner sig i hemlöshet. Även om kommunen formellt sett bara ansvarar för de människor som är skrivna här, behöver vi fråga oss vilket samhälle vi vill leva i? Malmö stad går mer och mer mot en människosyn där man gör skillnad på folk och folk. Det gäller till exempel papperslösa och EU-medborgare – människor som de facto vistas här och är en del av stadsbilden, en del av vårt närsamhälle. Vill vi se på och avsäga oss ansvaret för människor i nöd för att de inte ”tillhör kommunen”?
  • UTSATT GRUPP DRABBAS. Vi ser också att hemlösheten och utsattheten ökar i en redan utsatt grupp: ensamkommande unga som lever i det limbo som den nya gymnasielagen och den bristfälliga asylhanteringen sedan 2015 innebär. Vi ser droger, kriminalitet, prostitution och känner stor oro för den här utvecklingen, nu när den treåriga satsning om 120 miljoner kronor till civilsamhället tar slut, utan att varken regering eller lokala makthavare verkar ha en plan för hur dessa unga ska ta sig vidare i livet.
  • EJ JÄMFÖRBAR STATISTIK. Slutligen ser vi att Malmö stad liksom tidigare väljer en snävare definition av hemlöshet än Socialstyrelsen vilket gör att kommunens statistik blir svårare att jämföra med nationella kartläggningar. Vi önskar att Malmö stad under en övergångsperiod gör parallella mätningar enligt båda definitioner för att så småningom övergå till den nationella.

Hemlöshetskartläggning Malmö 2020

 

 

Lions i Malmö sponsrar frukost

/i , /av

Trots att de i rådande läge inte kan vara på plats fortsätter Lions i Malmö att stötta Skåne Stadsmissions Café David.

Under vecka 20 bidrar Lions med pengar till morgonens frukostar och besökarna möts av bilden av deras glada leenden när de får sitt kaffe.

Vi är väldigt glada att Lions under så lång tid ställt upp för oss, och ser fram emot när de kan vara på plats igen, när risken för coronasmitta är över, säger Matilda Jägerdén, enhetschef på Café David.

 

Så kan du hjälpa oss i Coronatider

/i , /av

Vi är många som går runt med känslan av otillräcklighet. ”Vad kan jag göra?” ”Hur kan jag hjälpa?”. Vi får frågan från många håll och det ger oss hopp och styrka. Här har vi satt ihop några tips på konkreta saker som vi behöver, och som du – om du har möjlighet – gärna får hjälpa oss med!

  1. Vi behöver pengar, så krasst är det.
    Pengar gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda bland annat:
    * Frukost och lunch till människor i fattigdom och hemlöshet.
    * Matkassar till barnfamiljer och ungdomar.
    * Dusch och ombyte av kläder.
    * Personal som lyssnar och möjlighet att träffa sjuksköterska och kurator.
    * Nattjour i Kristianstad och Värmestugor i Malmö för dem som behöver tak över huvudet.

    Du kan ge en gåva här: http://skanestadsmission.se/kraftsamling/ swisha till 900 3252 eller sätta in på gåvobankgiro 900-3252. Vi har 90-konto och följer GIVA Sveriges riktlinjer för ansvarsfull insamling. Om du inte själv har möjlighet att ge får du gärna dela en uppmaning till andra!
    Här kan du skapa en insamling på Facebook:  https://www.facebook.com/fund/skanestadsmission/

  2. Vi behöver volontärer! Vi behöver hjälp i flera av våra verksamheter och efterlyser ideella krafter som inte ingår i någon riskgrupp. Uppdragen består bland annat av:
    * Frukostservering till människor i fattigdom och hemlöshet.
    * Läxhjälp till ungdomar.
    * Stöd och hjälp nattetid till personer som söker tak över huvudet på värmestugorna.Anmäl intresse för volontärarbete till volontar@skanestadsmission.se, ange gärna vilken typ av uppdrag du kan åta dig och när under dygnet du är tillgänglig. Glöm inte att ange telefonnummer.
  3. Vi behöver kläder och saker. Det som lämnas in till går gåvoinlämning kommer till nytta. Antingen delas det ut till människor som behöver eller så kan de säljas i våra second hand-butiker. Intäkterna från försäljningen bidrar till vårt arbete! Lämna in på Grönegatan 36 i Malmö. Läs mer här: https://www.skanestadsmission.se/ge-stod/skank-klader/
  4. Stödhandla i våra butiker! Vår gåvoinlämning och våra butiker är del av våra sociala företag som bidrar till ett hållbarare samhälle och till att människor som står långt från arbetsmarknaden får möjlighet till arbetsträning. Här hittar du information om våra butiker: https://www.skanestadsmission.se/verksamhet/secondhand/

 

Skulden tvingar henne att tigga

/i /av

Ana är en av de många kvinnor som försörjer sig genom att tigga på Malmös gator. I förra veckan födde hon en liten pojke, på en förlossningsavdelning i Skåne. Han föddes i vecka 32 och väger 1,7 kilo. Pojken mår under omständigheterna bra, men det är sämre med hans mamma.

Att den lille föddes för tidigt berodde sannolikt på den enorma press som Ana och hennes familj lever under. Vi vill berätta deras historia, så att ni förstår vilka öden som kan ligga bakom att människor kommer till Sverige för att i desperation försöka hitta försörjning.

För två år sedan tvingades Ana låna en stor summa pengar av en bekant. Hon behövde pengarna för att kunna betala behandlingen för sin äldsta dotter, då i tonåren, som hade en tumör i bröstet. I efterhand har mannen som lånade ut pengarna, utöver den ursprungliga summan krävt det dubbla beloppet i ränta.

Att betala tillbaka är tufft, ja omöjligt. Familjen behöver mat, pengar för att betala el och vatten, sjukvårdsavgifter och medicin. Paret har flera barn sedan tidigare som bor tillsammans med Anas föräldrar i Rumänien.

Att tigga ihop så mycket att det räcker för det nödvändigaste och dessutom betala av en stor skuld går inte, och mannen som lånade ut pengarna har tröttnat. Det är förståeligt så klart, men i förra veckan gjorde han något fruktansvärt. En natt kom han, onykter, till Anas föräldrahem i Rumänien. Han drog barnen, däribland en fyraårig flicka, ur deras sängar och kastade ut dem i kylan. Han misshandlade Anas far och hotade familjen. Trots att polisen tog hand om honom var han snart fri igen, och han har sagt till familjen att han kommer att fortsätta jaga dem tills han får sina pengar.

Det var när Ana fick nyheterna om vad som hänt som värkarna satte igång och vattnet gick. Graviditeten var redan komplicerad, Ana hade högt blodtryck. Pojken, som vårdas på neonatal, verkar ha ärvt den styrka vi som känner Ana har sett under en lång tid. Tyvärr håller hon själv på att ge upp. Personalen på BB vittnar om att hon vägrar äta, hon bara oroar sig för barnen hemma i Rumänien. Hennes fyraåring lider av panikattacker sedan överfallet förra veckan. Hon får panik av att höra mansröster och vågar inte ens prata med sin pappa i telefon.

Anas situation är förskräcklig. Vi ger henne det stöd och de råd vi kan, men sannolikheten är stor att hon snart måste ut på gatorna och tigga igen.

Anas historia är en av många tragiska öden vi möter i arbetet med utsatta EU-migranter, och vi hoppas att du som orkat läsa denna långa text har fått lite större förståelse för hur livet kan vara för den som sitter och tigger på gatorna här i Malmö.

Ana heter egentligen något annat.

Fuktig kyla ger muskelvärk

/i /av

Vintern 2020 går i grått. Den råkalla luften tar sig in överallt, den fuktiga kylan får kroppen att spjärna emot.

– Många som kommer hit lider av muskelvärk för att de sitter och spänner sig, så som man gör när det är kallt, säger Siiri Hedlund, sjuksköterska på Skåne Stadsmission.

Att vara konstant fuktig på grund av regnet som aldrig verkar upphöra ökar risken att bli nedkyld och sjuk. Då är det mycket värt att få komma in på någon av Skåne Stadsmissions mötesplatser, dricka en rykande kopp kaffe, ta en dusch och byta till torra, varma kläder.

Varje dag kommer ungefär 200 personer till oss på Café David eller Crossroads för att äta frukost. Över en kopp kaffe och en näringsrik och mättande frukost, kan de berätta för vår personal vad de behöver hjälp med, och få möjlighet att träffa kurator, sjuksköterska, läkare eller tandläkare. 

Flera gånger i veckan har vi också öppna träffar för ungdomar och familjer. Här finns möjlighet att glömma vardagens bekymmer, äta sig mätt för en gångs skull, göra läxorna i lugn och ro, leka och prata med andra i liknande situation. Över ett mål mat kan många av livets svårigheter diskuteras, och vi har både jurister och socionomer på plats.  

Maria sover i en bil

/i , /av

Maria är 24 år och sover i en bil på en parkering.

Hon och hennes man går alltid upp tidigt och plockar undan alla tecken på att de sovit där. De vill väcka så lite uppmärksamhet som möjligt. Rädslan för att polis eller parkeringsvakter ska upptäcka att de sover i bilen är ständigt närvarande. På kvällarna går de ”hem” till bilen först när mörkret infaller och gör i ordning för natten.

Foto Åsa Sjöström

Maria har kommit till Malmö med sin man för att försöka tjäna pengar så att det kan åka hem och skapa sig ett liv med sin femåriga dotter. Medan de tigger småslantar i Malmö bor dottern med sin gammelmormor i Rumänien. Detta, att föräldrar söker sig utomlands för sin försörjning och lämnar sina barn hos mor- och farföräldrar, är så vanligt förekommande att man i Rumänien använder begreppet “Migrationens barn” om de barn som blir kvar. Det finns studier som visar att det rör sig om så många som 350 000 barn.

Marias dag börjar ofta på Crossroads, där Skåne Stadsmission bjuder på frukost. Här finns också möjlighet att duscha och byta kläder, prata lite och kanske träffa sjuksköterskan om det behövs. Hälsan är en ständig oro. Att sitta ute i alla väder tär på kroppen, liksom bristen på bra och näringsriktig mat. Från Crossroads tar sig Maria till en av de stora matbutikerna i stan. Där slår hon sig ner utanför med sin skylt och sin kopp.

När hon och maken först kom till Sverige var det, som för så många andra i liknande situation, i tron att de skulle kunna hitta ett jobb och tjäna pengar. Istället sitter hon här, medan maken är på sitt håll. På kvällen möts de vid bilen igen. Snart åker de hem några veckor för att träffa sin dotter, men sedan bär det av till Sverige igen. Till Sverige och de kyliga nätterna på parkeringen.

Maria heter egentligen något annat. Texten kommer ur rapporten Unga i Hemlöshet i Skåne

Dags för mingel? Din fest kan glädja fler!

/i , /av

När Ola och Karin bjöd in till fest uppmanade de sina gäster att strunta i gå-bort-gåvorna och istället skänka ett bidrag till Skåne Stadsmission. Responsen från vännerna var fantastisk, totalt fick paret in över 14 000 kronor.

Pengarna som paret samlade in går till vårt arbete med människor i utsatta livssituationer. 
”Gästerna tyckte det kändes bra att vara med och bidra till något meningsfullt och vi vet att bidragen används på bästa sätt” säger Ola Sellert och hans sambo Karin Stiernblad lägger till: 
”Vi har själva tak över huvudet och allt vi behöver av prylar och annat till både vardag och fest. Det är viktigt att stanna upp och reflektera över att alla av olika orsaker inte är lika lyckligt lottade som vi.” 

Ska du bjuda på mingel eller fest? Skapa en insamling på Facebook eller sätt upp lappar med vårt swishnummer 900 3252 i lokalen – så blir det en lyckad fest för ännu fler! 

Hur mår ett barn i hemlöshet?

/i , , , /av

Vad innebär det för ett barn att inte ha en trygg plats att kalla hemma?
– Ett barn i hemlöshet kan ha svårt att behålla kontakten med kompisarna, och saknar ofta trygghet och föräldrar som orkar med, säger Tove Minicz, socionom på Skåne Stadsmission.

Till stadsmissionens Unga Forum kommer ofta familjer som bor i tillfälliga boenden, långt från barnens skola eller förskola. Barnen rycks bort från sitt sammanhang, hamnar långt från vännerna och får svårt att hålla igång sina fritidsaktiviteter. De har sällan en lugn plats att göra läxorna på och deras skoldagar blir ofta långa på grund av att skolvägen blir lång. Många av dem tar också ett stort ansvar hemma. Osäkerheten och oron tär på föräldrarna, som får allt svårare att orka med.

Många mår dåligt

– Vad skapar vi för framtid om samhället inte kan ge barn trygghet? Tidigare har många barnfamiljer kunnat få stöd i form av boendeinsatser med ett långsiktigt perspektiv, i några månader i taget. I Malmö möter vi nu många som bara får stöd vecka för vecka. Vi ser redan nu att detta får konsekvenser för barnen. Föräldrarna har svårt att klara av jobb eller studier. Människor vars största problem tidigare varit att de saknar bostad, hamnar snabbt i en social hemlöshet, de mår dåligt och det drabbar deras barn, säger Tove Minicz.

”Till slut har man ingen kvar”

Hon hör föräldrar berätta att de fått veta från socialtjänsten att de ska lösa boende hos släkt och vänner.

– Men det går ganska snabbt att uttömma sitt nätverk. Till slut har man ingen kvar att be om hjälp. Man tar bort förutsättningarna för barnen att få en förutsägbar och trygg miljö att utvecklas och växa upp i, även när livet vänts upp och ner för att föräldrarna fått problem av någon anledning. Om vi som samhälle inte hjälps åt att se till att barn har det bra, skapar vi nya problem. Ingen tjänar på att föräldrar går på knäna.

Vill du ge en gåva till vårt arbete med barn i hemlöshet? Klicka här!

”Jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss”

/i , , , /av

Samira och hennes två barn har ingenstans att bo. Släktingarna de bott hos har inte plats för dem längre, så nu är läget akut. Till råga på allt är Samira gravid.
– Jag försöker att inte visa barnen hur orolig jag är, men jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss.

När hon vänder sig till socialtjänsten får Samira besked om att nya regler gäller och hon nu måste söka nödboende en gång i veckan. Tankarna virvlar i hennes huvud.

– Hur ska jag klara att söka bostad när jag snart ska föda barn? Hur ska det gå för de äldre barnen, kan de gå kvar på sin förskola och sin skola med sina kompisar?

Ingen förklarar för Samira varför hon måste träffa sin socialsekreterare varje vecka för att söka nytt nödboende. Hon placeras i en lägenhet med små rum, utan några garderober att få undan kläder och annat. Ständigt oroar hon sig för barnen. För att de inte ska ryckas upp helt ur sin vardag tar hon bussen genom hela staden till den förskola och den skola där barnen knutit an till personal och kompisar.

– Varje vecka frågar socialtjänsten om jag har ordnat en lägenhet. De vill att jag ska söka boende i andra städer, men jag är helt ensam med barnen, jag behöver ha min familj nära.

Ett barn måste byta skola
När det är dags för Samira att föda sitt tredje barn får hon dispens. Veckan då bebisen föds räcker det att hon har telefonmöte med socialen. Men så snart hon är hemma igen måste hon ta med spädbarnet till socialtjänsten för att söka om sitt boende. Hennes ena barn tvingas byta skola, till en som är närmare. Samira ser hur ledset barnet är över detta. Hon skulle så gärna vilja att hennes äldsta fick gå kvar med sina vänner. Få behålla åtminstone den tryggheten.

Plötsligt händer något positivt. Samira har varit noga med att betala sin avgift till Boplats Syd, hur tufft hon än har haft det ekonomiskt. En dag får hon erbjudande om en lägenhet i närheten av familj och vänner. Hon får ett förstahandskontrakt! Området anses inte som det bästa, men för Samira är det underbart att kunna andas ut.

– Nu vet vi att vi får vara här. Det är vårt, mitt och barnens. Vi är hemma och behöver inte be om hjälp varje vecka.

Samira planerar för framtiden. Allt känns lättare nu, när hon slipper oroa sig.

– Nu vågar jag tro att det kan bli bra. Jag vill utbilda mig och börja jobba. Tjäna pengar och försörja mig och mina barn.

 

Samira heter egentligen något annat. Några detaljer i hennes historia har ändrats för att värna hennes integritet. Barnen på bilden har ingenting med texten att göra. 

Vill du ge barn i Skåne en ljusare jul? Ge din julklapp här!