Anna är 75 år och hemlös
” När man lever ensam, så känner man en större ensamhet under högtider. Man blir väldigt ledsen. Café David är som min familj. De kallar mig vid mitt namn varje dag och det gör mig så glad. ”
Det här berättar Anna, 75 år och hemlös. Vi pratar en stund och jag förstår att hon har ett långt och händelserikt liv bakom sig. Anna har arbetat som läkare. Hon har uppfostrat två barn, varav ett gick bort. Hon var i Berlin när muren föll. Anna är full av berättelser som människor ofta är när de har fått leva ett långt liv.
Anna har också bott på gatan. Hennes kropp är märkt av livet och hon går långsamt och har ont i ett ben. Hon har sovit på centralstationen i Malmö, på stationerna i Hässleholm och Höör och på färjeterminalen i Trelleborg. Kommunen har ordnat olika boenden för Anna. Men till slut fungerade ingenting och det här är enda gången hon visar sig ledsen under vårt samtal, tårarna bryter igenom.
” Den 24 april i år klockan 10 på kvällen ringde jag hit. Jag hade ingenstans att ta vägen och fick komma hit och sova ”, berättar Anna.
” Alla här har varit så snälla mot mig. Kuratorn, sjuksköterskorna, personalen och de andra som kommer hit. Det är fantastiskt. Det är nästan aldrig bråk här som man kanske kan tro. Vi är rädda om varandra. ”
När jag kommer till Café David sitter hon och läser tidningen. Hon berättar att det är hennes sätt att koppla av, att komma på andra tankar. I handen bär hon en plastpåse med en bok och en tidning.
Och ikväll ska hon och några till från Café David få gå på genrep av Hans och Greta på Malmö Opera. Anna älskar klassisk musik och favoriterna är Brahms, Mendelssohn och Bach. ” Men Bach är svår ”, tillägger hon, ” man måste förstå honom längst in själen. ”
Malmös kyrkor erbjuder ofta konserter utan inträde och Anna har koll på alla. Hon tycker att St Pauli kyrka är Malmös vackraste kyrka, mycket vackrare än Lunds domkyrka. Hon spelade piano som liten, men inte nu längre.
Vi återkommer till julen som Anna ska fira på Café David som hon gjort några gånger förr. Hon beskriver hur personalen möblerar om inför julafton och dukar upp långbord med och ljus och röda dukar.
” Personalen gör sig fina med tomteluvor och bjuder på fantastiskt god mat. Vi firar jul i tre dagar, precis som alla andra.”
De flesta av oss drömmer om samma saker inför jul. En stund i värme och gemenskap med andra. God mat och musik.
*Anna heter egentligen något annat.
Möt Lasse – vår volontär i Kristianstad
Varför har du valt att vara volontär på Café David?
Jag har alltid jobbat med människor inom olika yrkesområden, bl.a. jobbade jag många år som fritidsledare och fritidspedagog inom omsorgen med förståndshandikappade. Jag har jobbat som fritidsledare inom kyrkan samt som volontär inom Göinge Handikapp. Jag jobbade även lite som volontär på Härbärget i Kristianstad för ca 20 år sedan.
Nu hade jag lite tid över i väntan på ett nytt jobb, så jag kontaktade Sara och ställde frågan om det fanns utrymme och behov för en volontär, och det fanns det. Tycker att detta jobbet är väldigt intressant och givande, man får mycket tillbaka i form av tacksamhet också har ju alla en intressant livshistoria att berätta om.
Sen är det väldigt bra arbetskamrater, tror inte att många jobbar här för pengarnas skull, utan för man har mycket empati och brinner för att göra en insats för dessa utsatta människor.
Hur länge har du varit volontär och hur ofta är du volontär hos oss?
Jag började i somras på Café David där jag varit 2 halva dagar i veckan. I höstas ville jag pröva på Nattjouren för att få en inblick i den verksamheten, samma där, 2 dagar i veckan 20-24.00. (Sen sov alla gott, och för en del så kom John Blund redan efter kvällsmaten) Nu är jag åter på Café David.
Vad är det bästa med att vara volontär?
Tacksamheten vi får från deltagarna för att vi finns, både i ord och ibland som fysisk närhet med klapp o kram, och ibland bara ett léende, det värmer.
Nu har jag ju inte varit här så länge, men några har ju faktiskt varit ”rena” en längre tid, fått eget boende och någon skall ut i jobb. Det ger mig kickar.
Vad gör du när du volontärar?
Hjälper till där behov finns, fixar med frukost, spelar spel, följer med på handboll, hockey mm, och mycket samtal.
På Nattjouren så brukade jag fixa någon enklare efterrätt, och även om jag är dålig på att kocka så blev det förhoppningsvis uppskattat av de flesta.
Något speciellt minne du vill dela med dig av som volontär?
Såg på foton när vi skulle göra ett kollage att några kolleger varit på Vanås slott på konstutställning med våra klienter,
där fanns ett önsketräd där man kunde hänga upp en önskebrev, och där en av våra hängt upp o skrivit:
JAG VILL BLI NYKTER!
Tror att alla har samma önskan, och med vår hjälp och stöd så kanske några klarar det.
Om du skulle få ge en gåva till våra deltagare på Café David – vad hade det varit och varför?
Om en kram är en gåva så skulle jag vilja ge det till alla, det betyder mer än vi tror.
Tack till Lasse och alla andra volontärer som gör skillnad varje dag, året runt i vår verksamhet!
Allt fler hemlösa familjer i Sverige
Antalet hemlösa i Sverige ökar. Nya grupper människor som tidigare inte riskerade att hamna i hemlöshet drabbas och situationen är oroande. Byggtakten är lägre än befolkningsutvecklingen och det byggs för få billiga bostäder. Det slår hårt mot nya grupper i samhället.
Allt fler människor i Sverige saknar bostad. Bostadsmarknaden har blivit så tuff att nya samhällsgrupper nu hamnar i hemlöshet. Det handlar om grupper där inte psykisk ohälsa och beroendeproblematik är huvudorsaken till hemlöshet, utan där orsaken snarare är låga inkomster.
För några veckor sedan presenterades Malmö Stads årliga kartläggning över hemlösheten i staden. Antalet barn och vuxna som lever i hemlöshet har ökat till nya rekordnivåer med 887 barn och 1740 vuxna. Det motsvarar en ökning med ca 30% i jämförelse med förra året. Lägg därtill att Malmö är den stad i Sverige med högst barnfattigdom. Vart tredje barn lever i fattigdom i Malmö, enligt Rädda Barnen.
Strukturellt hemlös
69 % av de vuxna hemlösa tillhör gruppen strukturellt hemlösa. Det är hemlösa personer som behöver en bostad, men för övrigt inte har behov av några sociala insatser. Den gemensamma nämnaren är att man inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden och därför inte kan lösa sitt boende själv. I Malmö är det människor i åldersgruppen 25–39 år som saknar de ekonomiska förutsättningar, kontakter och/eller nätverk för att konkurrera på arbets – och bostadsmarknaden, som utgör den största gruppen av hemlösa, s.k. strukturellt hemlösa. Gruppen har ökat sedan 2009.
De flesta barn i hemlösa familjer, 98 % , hör till gruppen strukturellt hemlösa. Barnen där hör alltså till välfungerande familjer utan andra sociala problem. De är hemlösa på grund av fattigdom.
Att vara barn och leva i hemlöshet betyder sällan eller aldrig att man bor på gatan. I stället bor barnen med sin familj på tillfälliga boenden, som vandrarhem eller hotell. Det är trångbott och opersonligt och det finns oftast inte möjlighet att i lugn och ro kunna göra sina läxor. Man vet ofta inte hur länge man får stanna där man tillfälligt bor. Det här påverkar givetvis det psykosociala måendet hos de här barnen.
Klyftorna i samhället ökar och redan utsatta grupper ställs mot varandra. Detta medför att behovet att kategorisera människor ökar. I dag erbjuder samhället olika former av stöd och hjälp utifrån vilken kategori du som människa räknas in i. Är du strukturellt hemlös? Är du hemlös och lider av psykisk ohälsa? Är du missbrukare? Är du och dina barn papperslösa? Vilken kategori du bedöms att tillhöra avgör sedan om du får någon hjälp och i så fall hur mycket.
Skåne Stadsmissions arbete utgår ifrån motsatt utgångspunkt – att varje människa är unik, har ett namn och aldrig kan reduceras till en kategori. Det handlar om människosyn.
Det konstateras i Stockholms Stadsmissions nyligen publicerade Hemlöshetsrapport 2016 att det i dag ställs höga krav på den som vill ha ett eget boende. Stora grupper av människor har inte tillräckligt höga inkomster eller en prickfri ekonomisk historia för ett hyreskontrakt och kan heller inte köpa en bostad. De är helt utestängda från dagens bostadsmarknad.
Vem är hemlös?
Det är nog många som föreställer sig en hemlös som en man som bor ensam på gatan. Så ser inte hemlöshet ut i dagens samhälle. De flesta människor får tillfällig hjälp. Som vi tidigare nämnt så bor de flesta hemlösa barn i ett tillfälligt boende som vandrarhem eller hotell. De har tak över huvudet men ingen plats att kalla hemma.
Socialstyrelsen är den myndighet som tar fram statistik om hemlöshet i Sverige. Det finns fyra situationer då en person räknas som hemlös:
Situation 1
En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare.
Situation 2
En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/HVB-hem/SIS-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.
Situation 3
En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler.
Situation 4
En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden.
Vill du bidra till vårt arbete med utsatta människor i Skåne? Köp en gåva i vår gåvoshop.
Vill du läsa mer om vårt arbete för hemlösa barn och vuxna? Läs om våra verksamheter i Skåne.
Snart är det jul – men inte för alla.
Alla får inte fira jul. Många barn i vår närhet tvingas leva i en helt annan verklighet. I Malmö finns 887 hemlösa barn. De kommer förmodligen att tillbringa julen på ett tillfälligt boende i ett mindre rum med hela sin familj. Det är anonyma rum där det inte finns plats för varken julgran eller julbord. Det är familjer där det helt saknas pengar till julklappar.
Fler och fler människor söker sig till oss för att få stöd och hjälp. Vi träffar många – fattiga barn, hemlösa, nyanlända familjer, fattiga pensionärer och andra ensamma och utsatta människor. Vi stänger aldrig dörren.Vi har öppet alla dagar, året runt. Så även på julafton.
I år ska vi fira jul i större skala än någonsin. Att få vara med betyder mycket. Vi bjuder på mat, värme och gemenskap.
Alla barn får en julklapp. Vi kommer också ha aktiviteter under december månad och fira advent, lucia och klä vår gran.
Aldrig slår utanförskap och ensamhet så hårt som nu under julen.
Tillsammans kan vi se till att alla får fira jul!
Isak är 16 år och hemlös
Det finns 887 hemlösa barn i Malmö. Den 3 oktober 2016 genomförde Malmö stad en kartläggning av hemlösa. Isak 16 år är en del av den statistiken. Men hur kan ett barn bli hemlöst? Hur kan det se ut rent konkret för ett barn som tvingas leva i hemlöshet?
När Isaks mamma och styvpappa skiljer sig får mamman inte ta över hyreskontraktet. Hon ligger efter med hyran och har en del betalningsanmärkningar. Allt känns upp och ner för Isak. Han vet inte vem han ska prata med. Han fortsätter att gå till skolan. Det känns skönt att vara där, allt han behöver finns där, inte minst mat och kompisar.
Efter några veckor ordnar socialförvaltningen ett rum i ett kollektiv. I detta rum är det tänkt att Isak och mamman skall bo. De delar ett enda rum och får tillgång till en toalett och kök – som de delar med flera andra familjer. Isak skäms naturligtvis inför sina kompisar. De undrar var han har tagit vägen, han har inte synts till på gården på länge. Kollektivet ligger en bit bort från deras tidigare boendeområde. Isak måste nu ta bussen en timme innan skolan börjar för att kunna hinna i tid.
Rummet de fått är så litet att Isak fått lämna kvar några av sina saker i lägenheten. De har ingenstans att ställa undan hans saker. Magasinering är för dyrt. Han är rädd att någon ska sno hans spel. Kollektivet funkar inte så bra. En familj har en liten bebis som skriker om nätterna vilket gör att det blir svårt att sova för Isak.
En morgon när mamma och Isak bott i kollektivet under tre veckor står det plötsligt ett antal flyttlådor utanför dörren. Socialsekreteraren säger att de måste packa och flytta nästa dag. På det nya stället får de ett lite större rum. De delar fortfarande kök och badrum med andra. Någon tar deras mat i kylskåpet där varje familj har fått en hylla. En dag när Isak kommer hem har mamma satt upp gardiner så att det ska kännas lite mysigt. Men socialsekreteraren säger att de inte ska bo in sig för mycket, de ska ändå flytta snart.
När? Undrar Isak. Och var? Allt de får veta är att det kommer ta lång tid innan de får en egen lägenhet. Så egentligen bor de ingenstans. Isak som är 16 år bor ingenstans. Han börjar få svårt att behålla maten när han äter. Han är orolig dygnet runt.
Men han fortsätter att gå till skolan. Det går bra för honom i skolan. Han älskar engelska och kemi och lärarna säger att han är duktig. Ibland stannar han kvar på eftermiddagen och gör läxorna i korridoren för han har inget skrivbord hemma. Det är aldrig lugnt i kollektivet. Alla barn springer runt, några bråkar och Isak har svårt att få lugn och ro.
De ska hinna med ett kollektiv till innan de en dag får flytta in i en etta. Det är samma sak den här gången. En dag står det bara ett par flyttlådor utanför dörren. Men nu ska de inte bo i ett kollektiv längre, utan i en egen lägenhet på 41 kvm. De får en egen ingång, egen toalett och ett eget kylskåp. Mamma hänger upp sina gardiner igen. Men Isak kan inte slappna av. Han oroar sig att det snart ska stå flyttlådor utanför dörren igen. Och en socialsekreterare med sina papper.
Sen en tid tillbaka har Isak kontakt med Unga forum. Han brukar gå dit och prata en stund med en socialarbetare en gång i veckan.
När Unga Forum tar kontakt med socialförvaltningen som ansvarar för Isak och hans mamma får de veta att de kan stanna i ettan de nu bor i tills de hittar en permanent lösning. Det har ingen talat om för Isak eller hans mamma.
Det här är ett av 887 exempel på hur hemlöshet kan se ut för ett barn. Det här sker i Malmö, idag. Det som samtliga barn har gemensamt i det här är att ingen av dem själva har valt sin situation, ingen av dem har heller själv försatt sig i den här omöjliga situationen. De får däremot vara med och ta ansvar för konsekvenserna.
*Isak heter egentligen något annat.
Fakta:
Malmö stad genomför årligen en kartläggning av hemlösa. Den 3 oktober 2016 levde 887 barn i hemlöshet.
Definition av hemlöshet i kartläggningen:
”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.
Det centrala är att personen löst boendefrågan på mycket kort sikt eller inte alls.”
Den större andelen hemlösa barn är hemlösa på grund av strukturella orsaker, som fattigdom och brist på nätverk, inte på grund av sociala problem som missbruk.
En vardag i ständig väntan
Maria är 37 år. Hon har fem barn med sin före detta man.
Sedan en tid tillbaka bor hon ensam med sina barn. Familjen bor i en tvårumslägenhet som hyrs ut i andra hand via socialtjänsten. Vid separationen blev Maria av med sitt hyreskontrakt. Det är ganska vanligt att det är mannen som står på hyreskontraktet. Det gör att kvinnan måste leta bostad på nytt vid en separation.
När de flyttade in i sin tvårumslägenhet upptäckte de snart ohyra. Sängarna och soffan som de köpt för det extra bidrag de beviljades fick slängas. Det innebär att familjen nu sover på madrasser på golvet. ”Djuren finns i väggarna, så de kommer tillbaka”, berättar Maria.
Det här är nu familjens hem. Fast ändå inte. Här ska fem barn växa upp så länge, ett slags evig väntan. Familjen vet nämligen inte hur länge de får stanna kvar i lägenheten. Här ska barnen känna sig trygga, göra läxor och ta hem vänner. Men barnen tar naturligtvis aldrig hem kompisar. De skäms för hur det ser ut. De skäms för att det varken finns sängar eller ens ett eget rum där man kan få vara ifred en stund med en kompis.
Livet står på paus. Allt är tillfälligt. Ingen vet när det kommer bli bättre. Ingen vet heller om det ens kommer bli bättre. Kön till de större lägenheterna är lång, säger socialsekreteraren. Familjen står i kö för att kunna påbörja det liv som många av oss tar för givet.
Problemen har hopat sig under åren för den här familjen. En del berättelser tyder på att Maria har utsatts för psykisk misshandel av sin tidigare make, barnens pappa. Men hon vill inte riktigt berätta vad som har hänt. Och hon orkar inte anmäla det som hon varit utsatt för. ”Det skulle bara göra allting värre”, säger hon.
Maria har också varit rädd att berätta om hur de har här hemma i tvåan. Tänk om socialen skulle ta hennes barn? Idag gör allt hon kan för att barnen ska få det de behöver. Hon har kontakt med socialtjänsten, Försäkringskassan och skolan. Och hon träffar regelbundet sin kontaktperson på Skåne Stadsmissions Unga Forum som hjälper henne att få ihop allt. Det är inte helt lätt att navigera bland myndigheter och andra instanser. Och det är heller inte lätt att veta vilken hjälp som finns att få.
På Unga Forum är familjen alltid välkommen. De kommer på familjeträffar och de två större flickorna besöker tjejträffar. I sommar har de varit inbjudna till alla utflykter. Det har varit en välbehövlig paus för barnen och mamman. En stund när de kan slappna av lite, få uppleva en stund av hopp och ro. Familjen rör sig framåt. Steg för steg. Bit för bit.
*Maria heter egentligen något annat.
Fakta
65 % av de hemlösa i Malmö, d v s 871 personer, hör till gruppen strukturellt hemlösa. Den gemensamma nämnaren för gruppen är att man inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden och därför inte kan lösa sitt boende själv. Majoriteten av barnfamiljer utan egen bostad hör till den här gruppen. 98 % av de hemlösa barnen hör till familjer utan sociala problem, som ofta i stället kännetecknas av missbruk eller psykiska problem.
Källa: Malmö stad 2015
Morgon på Crossroads i Malmö
Morgon på Crossroads, Skåne Stadsmissions verksamhet för EU-medborgare i Malmö. Dörrarna öppnas vid åtta och kön år lång.” Buna diminimata”, god morgon på Rumänska, hälsas det och folk samlas för en mugg varmt kaffe och några mackor. Det finns möjlighet att få duscha och tvätta sina kläder och kanske få ett par skor eller en varm tröja för den som behöver det. Rummet förmedlar trygghet och värme, personalen småpratar och skojar. Volontären brygger kaffe och brer mackor på löpande band. Många är trötta, man har sovit där det går. Har man en bil har man tur, andra sover i parken eller i ett garage någonstans.
På Crossroads går det att slappna av, att sänka garden lite. Våra gäster vittnar om ett allt hårdare samhällsklimat, många berättar om upprepade trakasserier. Människor som spottar på dem, är aggressiva och hotfulla. Få vågar eller vill anmäla, det kommer ändå inte leda någon vart.
Våra deltagare använder sig av den fria rörligheten som alla EU-medborgare har rätt till. De kommer till Sverige för att få ett bättre liv för sin familj. Kanske låter klyschigt, men så är det. Det är väl något vi alla delar, en önskan om att våra nära och kära ska kunna ha det så bra som möjligt. Många har lämnat barn i hemlandet. Oansvarigt och oförståeligt, tycker vissa. Men det är så fattigdom fungerar. Det är då en människa tvingas göra de där till synes obegripliga valen. Det betyder inte att de är sämre föräldrar eller älskar sina barn mindre än du och jag. Vi ser detta. Vi hör detta. Vi får titta på tummade foton på små pojkar och flickor. Och vi ser avgrunden i deras ögon. Det är så lätt att döma. Att tycka att det är någon annans problem. Att man ska hjälpa i hemländerna. Att man inte ska skaffa så många barn. Att moralisera och tycka utan att faktiskt veta.
På Skåne Stadsmission arbetar vi med alla människor som av olika anledningar behöver vår hjälp varje dag, året om. Oavsett behov, bakgrund, historia och livserfarenhet. Våra professionella insatser, kombinerat med medmänsklig omtanke, och volontärers tid, engagemang och kunskap gör att vi kan erbjuda sammanhang och gemenskap där människor kan utvecklas och bli delaktiga. Det är här vår styrka som organisation ligger.
Som en av våra rumänska deltagare sa till mig häromdagen: ”Jag är jättetacksam för att Crossroads finns. Här får jag inte bara frukost och möjlighet att duscha. Här kan jag kommunicera och prata med folk. Det svåraste för mig här i Sverige är ensamheten, att inte ha någon att prata med på flera dagar. Här kan jag vara mig själv, skoja och lära känna fler människor.”
Crossroads engagerar regelbundet volontärer. Kanske är du intresserad? Verksamheten är öppen varje dag och behöver hjälp med frukostförberedelser och –servering.
Ta kontakt med Sophie Åkerhielm på Crossroads.
Tel 0734-309444 eller sophie.akerhielm@skanestadsmission.se.
Alla barn längtar inte till sommarlovet
Det finns idag omkring 230 000 barn i Sverige som lever i familjer som präglas av svåra ekonomiska
omständigheter *. De här barnens sommarlov blixtrar sällan till på sociala medier. Deras föräldrar lägger sällan upp semesterbilder på Instagram.
Det är 230 000 barn som på flera olika sätt är osynliggjorda.
Men, vad gör det med ett barn att växa upp i ekonomisk fattigdom?
Det är att leva med en känsla av otillräcklighet som också följer en upp i vuxen ålder. Ett annat svar är att ett barn i en familj med sociala och ekonomiska svårigheter lär sig ta ett orimligt ansvar för den situation familjen befinner sig i.
Så här utryckte sig en av våra besökare på Unga Forum: ”Mina gympaskor är trasiga och jag har inte vågat säga det till mamma. Hon blir så orolig då. Det går ändå, bara lite kallare när det regnar.”
Det här är en verklighet för omkring 230 000 barn i Sverige.
Svåra ekonomiska omständigheter? Vad innebär det rent konkret? Man kan säga att det är att vara tvingad till att ge sina barn mindre än det dem behöver. Det kan vara att ge dem middag, men inget mellanmål. Det är att behöva välja mellan en glass eller en biljett till bussen. Det är i det här glappet mellan det som finns och det som behövs som Skåne Stadsmission arbetar, exempelvis genom Unga Forum i Malmö.
Det är i det närmaste orimliga berättelser som vi dagligen får ta del av, det är barn som på olika sätt är lever i vanmakt, i ensamhet. Statistiken säger oss att just
Malmö är en av de mest utsatta städerna i Sverige. Här har vi områden där över sextio procent av barnen räknas som fattiga*.
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Det är ett luddigt begrepp, skälig levnadsstandard, så vad kan det innebära?
Det kan betyda två matkassar till föräldrarna, det kan vara kläder till barnen, en bättre barnvagn. Det kan också vara en utflykt, kuratorssamtal, hjälp i kontakten med sociala myndigheter.
Fattigdomen slår hårt mot barn under sommarlovet.
Det finns kanske mat att äta, men inte tillräckligt. Det finns inga extra pengar för aktiviteter. Det går inte att köpa en kall läsk, än mindre ta bussen ner till stranden. En av våra besökare, en yngre pojke, uttryckte det som att det var enklare att bara stanna hemma, vara inomhus. På det sättet slapp han påminnas om sommaren som fanns utanför lägenheten.
Vi på Skåne Stadsmission finns till hands den här sommaren med. Vi kommer åka på utflykter med barnen vi träffar. Vi kommer se till att äta glass, leka och bada. Alla barn har rätt att vara barn.
*Källa: Rädda barnen Barnfattigdomsrapport 2015
Dina pengar når fram
Skåne Stadsmission har 90-konto och är medlemmar i Giva Sverige.
Gåvobankgiro: 900-3252
Swish: 900 3252