Ingen värmestuga för vuxna denna vinter

/i , /av

Det blir ingen Värmestuga för vuxna i hemlöshet i Malmö denna vinter. Lokalen som är aktuell kommer inte att hinna bli klar till mars som planerat, vilket innebär att enbart en värmestuga för unga (18-25 år) kan öppnas denna säsong.

Vi, de fyra organisationer* som genom ett IOP-avtal med Malmö stad driver värmestugorna, har arbetat sedan maj 2021 med att hitta lokaler till verksamheten. På grund av svårigheten att hitta fastighetsägare som är villiga att hyra ut en lämplig lokal, och sedan en bygglovsprocess som blev mer långdragen än vi förutsett, kommer den tilltänkta lokalen till Värmestuga Vuxen inte att bli klar i tid. Detta innebär även att Skåne Stadsmissions verksamhet för EU-migranter i utsatthet, Crossroads, kommer att få fortsätta husera i tillfälliga lokaler ytterligare en tid. Detta eftersom planen är att Crossroads och Värmestuga Vuxen ska drivas i samma lokaler.

Planen är att snarast öppna Värmestuga Ung, med 25 platser, till åldersgruppen 18-25 år. Fler detaljer om detta kommer. Detta innebär att vår insats blir betydligt mindre än planerat och än vad vi har organiserat tidigare vintrar. Det är djupt beklagligt för de människor som lever i akut hemlöshet att det blivit så här. Samtliga inblandade organisationer fortsätter också att stötta vuxna i akut hemlöshet med insatser dagtid i sina ordinarie verksamheter.

Vi ser att många drabbas av att det saknas värmestugor och får så gott som dagligen frågor från deltagare i våra olika organisationers ordinarie verksamheter om när Värmestugorna ska öppna. Vi som civilsamhälleorganisationer har ofta lägre trösklar och möter människor med lågt förtroende för det offentliga, som hellre vänder sig till oss. Detta är ytterligare en anledning till att vår samverkan är så viktigt!

 ”I natt var det OK, det blåste men det var i alla fall torrt.”,
berättar en 60-årig besökare idag på en av Skåne Stadsmissions öppna verksamheter.

Att inte kunna gå till en värmestuga påverkar såväl fysisk som psykisk hälsa, och skapar en ännu större utsatthet för människor som redan hade det svårt. Vi träffar dagligen människor som saknar tak över huvudet. De spenderar natten under broar, i trapphus eller portuppgångar, på busshållplatser eller tågstationer.

”Var ska jag ta vägen nu? Det finns ingen värmestuga heller?
Ska jag sova på gatan igen? Det är vinter.”
svarade en annan besökare (50 år) i januari när hen fick besked att vinterhärbärget där hen spenderade tidigare nätter var nu full.

*Fryshuset, Röda Korset Malmökretsen, Skåne Stadsmission & Svenska Kyrkan Malmö

 

Frågor och svar:

Vad är ett IOP?
Ett idéburet offentligt partnerskap är en möjlighet för kommuner och regioner att komplettera den offentliga välfärden med hjälp av idéburen sektor. Avtalet är just ett partnerskap där myndigheter och organisationer samarbetar för att ge medborgarna bästa möjliga service. Genom IOP-avtal kan kommuner erbjuda sina invånare möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda av andra än myndighetspersoner och på så sätt nå människor som de annars har svårt att nå ut till.

Samarbetet kring värmestugorna sätter individernas behov i centrum. Genom att samarbeta kan vi gemensamt skapa en bättre helhetslösning där våra olika kompetenser samverkar för att bistå människor med det stöd de behöver. Värmestugorna handlar inte bara om att människor inte ska frysa ihjäl under kalla vinternätter. I och med att alla inblandade organisationer på olika sätt arbetar med mer långsiktigt stöd till människor i utsatthet kan värmestugan bli en första kontakt som leder till att en person får hjälp med hela sin situation.

Mer information om IOP: https://www.upphandlingsmyndigheten.se/statsstod/riktade-vagledningar/hur-kan-kommuner-finansiera-eller-anskaffa-skyddat-boende/ideburet-offentligt-partnerskap-iop/

Hur kom IOP-avtalet om Värmestugor till?
Vintern 2015–2016 började kulturhuset Kontrapunkt och Svenska kyrkan att driva tillfälliga insatser för värme och tak över huvudet för flyktingar och andra behövande i Malmö under vintermånaderna. Följande vinter anslöt Svenska Röda Korset Malmökretsen och inför vintern 2018-2019 även Skåne Stadsmission och Fryshuset med finansiellt stöd från Svenska Röda Korset centralorganisation och Malmö stad, vilket gjorde det möjligt att driva två värmestugor, en för vuxna och en för unga vuxna. Under våren och sommaren 2019 bjöd vi i de ideella organisationerna in tjänstepersoner och förtroendevalda i Malmö Stad, samt fastighetsägare i staden, till dialog gällande hemlöshetsproblematiken. Målet var att säkerställa en långsiktig lösning för kommande år vilket resulterade i ett tvåårigt idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Malmö stad genom arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Det innebär att parterna gemensamt driver verksamheten. IOP-överenskommelsen har sedan starten utvecklats och förlängts ytterligare två år.

Malmö stads pressmeddelande om detta IOP: https://www.mynewsdesk.com/se/malmo/pressreleases/nya-samarbeten-om-vinterhaerbaerge-vaermestugor-och-crossroads-klara-3151503

Vem ansvarar för människor i hemlöshet?
Kommunen ansvarar enligt socialtjänstlagen för alla som vistas inom dess gränser. Idéburna organisationer kan inte sägas ha ansvar för människor i hemlöshet, däremot kan organisationer själva ta på sig att bedriva verksamheter som underlättar livet för människor som har det svårt. Genom att ingå ett partnerskap vill organisationerna bakom värmestugorna hjälpa Malmö stad att ta sitt ansvar för människor i utsatthet och hemlöshet. Inom ramarna för IOP om värmestugor ansvarar vi för att utföra arbetet med värmestugorna enligt partnerskapets premisser.

Varför är det så svårt att hitta lokal?
Lokalfrågan har varit ett bekymmer varje år, och var en av anledningarna till att de första dialogmötena kom till. En svårighet är att värmestugorna inte är öppna året runt, vilket gör att det krävs ett kort avtal – något få fastighetsägare är intresserade av. Det finns även särskilda krav på lokaler med nattöppen verksamhet av detta slag, och det finns såväl personalens som besökarnas säkerhet att ta hänsyn till. Vi har också upplevt att många fastighetsägare är tveksamma till att hyra ut till vår typ av verksamhet och att fördomar mot målgruppen florerar i samhället vilket gör det svårare för oss att få till ett avtal. När vi har hittat lokaler har dessa krävt anpassning för att möta till exempel brandskyddskrav, något som kan vara både kostsamt och en långdragen process. Den lokal vi nu har avtal om att hyra behöver anpassas på flera punkter, och då bygglovet ännu inte är utfärdat har vi inte kunnat gå igång med de ombyggnationer som krävs.

 

 

 

Hemlös 2021: Kommunernas arbete mot hemlöshet spretar

/i , , /av

Det ska inte spela någon roll var du bor – alla som lever i hemlöshet behöver stöd! Idag släpper Sveriges Stadsmissioner hemlöshetsrapporten Hemlös 2021. I rapporten granskas kommunernas arbete för att minska och förebygga hemlöshet. Resultatet visar på stora skillnader och på ett tydligt behov av ökat statligt ansvarstagande.

– Den bistra verkligheten är att det är helt avgörande vilken kommun du lever i för att få rätt stöd. Så ska det inte vara i Sverige. Möjligheten att få stöd ska vara likvärdig, säger Åsa Paborn, talesperson i hemlöshetsfrågor för Sveriges Stadsmissioner.

I rapporten presenteras fyra områden där regering och riksdag kan göra skillnad – om den politiska viljan finns:

📣 Skapa en nationell strategi mot hemlöshet. Ge kommunerna tydliga riktlinjer för ett framgångsrikt arbete.
📣 Inför Bostad Först som modell i hela landet.
📣 Sänk trösklarna till en bostad för fler. Ändra regler för vilka krav som ställs på en bostadssökande.
📣 Ta den strukturella hemlösheten på allvar. Ge kommuner, byggbolag och organisationer i civilsamhället förutsättningar att tillsammans möta behoven av socialt hållbara bostäder.

Läs rapporten här

Malmö stads hemlöshetskartläggning ger en falsk bild

/i , , /av

Det som under flera år har presenterats som en kartläggning av hur många hemlösa det finns i Malmö är numera en irrelevant ögonblicksbild. Skåne Stadsmission vill understryka att kartläggningen som Malmö stad presenterar bara visar hur många människor i hemlöshet som socialtjänsten arbetar med, inte hur många som finns i kommunen.

– Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar en stor del av de många människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Hemlöshet på samma nivå

Under måndagen presenterade Malmö stad sin årliga hemlöshetskartläggning. Kartläggningen visar att antalet vuxna i hemlöshet ligger på samma nivå som förra året och att antalet barn minskat något. Det handlar om 1115 vuxna och 355 barn som enligt statistiken lever i hemlöshet. Nytt för i år är att Malmö stad för första gången använder samma definition av hemlöshet som Socialstyrelsen, vilket gör att det i år tillkommer nästan 800 vuxna och 300 barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt (totalt blir det alltså 1895 vuxna och 635 barn).

– Att antalet hemlösa i kartläggningen sjunkit sedan Malmö stad 2019 stramade åt sin vägledning för vilka som ska få stöd med boende i kommunen visar egentligen inte att det finns färre hemlösa, bara att kommunen ger färre människor stöd. Som politiker tycker jag man borde vara nyfiken på vad som hänt med människorna som inte längre finns med. Hur har alla barn som försvunnit ur statistiken det nu, säger Sandra Grahn.

Bra med nationell jämförelse

Skåne Stadsmission ser positivt på att Malmö uppdaterat sin definition, vilket underlättar en nationell jämförelse.

– Det är något vi i Sveriges Stadsmissioner efterfrågat. Men att Malmö nu även presenterar kommunala boendelösningar, förändrar inte att strukturellt hemlösa inte syns i statistiken, säger Sandra Grahn.

Strukturellt hemlösa är en stor grupp som saknar ett tryggt boende, oftast av ekonomiska skäl till skillnad från sociala orsaker. I den här kategorin finns många barnfamiljer.

– Att leva i en osäker boendesituation är oerhört stressande, inte minst för barn och deras föräldrar. Vi träffar familjer som inte vet från vecka till vecka var de ska bo. Det är likvärdigt med att var hemlös. Att ständigt oroa sig och ständigt vara på väg till något. Att som barn gå hem från skolan på fredagen och inte veta om du måste flytta under helgen skapar en oerhörd stress, säger Sandra Grahn.

”Måste inte ligga på lägstanivå”

Skåne Stadsmission menar att politikerna gömmer sig bakom vad de kallar ”rättspraxis” genom att hänvisa till domar som avgör lägstanivån för stöd till människor i utsatthet.

– Men politiker kan alltid besluta om mer stöd än så. Det finns inget som säger att man måste lägga sig på lägstanivån, utan det handlar om vilket stöd som politikerna vill att människor ska få. Sedan är det inte självklart att det är just socialtjänsten som ska ansvara för den så kallade strukturella hemlösheten – om socialtjänsten inte längre ska ha ansvaret måste politikerna se till att frågan hanteras av någon annan kommunal instans, eftersom kommunen har det yttersta ansvaret för alla människor som vistas i kommunen.

Vad menar Skåne Stadsmission att kommunen borde göra?

– Dels handlar det så klart om att se till att det byggs fler bostäder som människor har råd med. Dels handlar det om att se över de strukturer som gör att människor hamnar i osäkra boendesituationer. Vem har tillgång till bostadsmarknaden? Hur ser möjligheterna att jobba och tjäna tillräckligt med pengar ut, säger Sandra Grahn och tillägger att även människor som inte bedöms ha omfattande sociala problem kan behöva stöd för att klara ett boende.

– Genom att stötta människor så att de klarar av att behålla sin bostad skapar vi tryggare uppväxtförhållanden för barn och förebygger social hemlöshet, det vill säga hemlöshet som beror på sociala problem som psykisk ohälsa och missbruk. Vi ser idag många barn som far illa på grund av föräldrarnas pressade situation. Vi träffar barnfamiljer som saknar grundläggande saker som mat och kläder, och som inte klarar sin vardag, samtidigt som de ständigt lever i stress över att klara sin boendesituation.

Staten måste ta helhetsgrepp

Skåne Stadsmission menar att frågan om hemlöshet måste upp på nationell nivå.

– Här behöver finnas gemensamma riktlinjer för hur vi löser hemlöshetsproblemet och kommunerna måste få statligt stöd för att kunna ge alla sina invånare vad de har rätt till: ett varaktigt boende, ett eget hem. Men problemet med den strukturella hemlösheten behöver hanteras lokalt, fram till att en nationell strategi är på plats. Vi kan inte acceptera att barn och vuxna ska behöva leva i hemlöshet i Skåne i dag.

 

Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer en fast bostad

/i , , /av

Bostadsfrågan har blivit akut i Sverige. Bostadsmarknaden präglas av ojämlikhet och många faller utanför. Det vill vi ändra på. Tillsammans med forskaren Martin Grander vid Malmö universitet, Rädda Barnen och AFRY har vi tagit fram modellen ”Barns bostad först” för att motverka hemlöshet för barnfamiljer. En modell som Malmö stad nu vill titta närmare på. 

Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet och allt fler familjer drabbas. I Sverige har vi länge varit vana vid att se sociala problem som en orsak till hemlöshet. Det vi nu i allt större utsträckning ser är att människor utan annan problematik än en svag ekonomi drabbas av hemlöshet och att själva hemlösheten i sig leder till sociala problem som till exempel psykisk ohälsa.

Konsekvenserna är allvarliga: att inte ha ett stadigvarande hem begränsar barns möjlighet att klara av skolan, ha en meningsfull fritid, skapa relationer och upprätthålla rutiner för mat, lek och vila. En dålig start i livet minskar möjligheterna till god hälsa och arbete i vuxen ålder. Bostadskrisen i Sverige står i vägen för tillväxt och riskerar att cementera en negativ utveckling för individer, familjer och samhället.

Samarbete mellan en rad aktörer
Projektet Barns bostad först är ett samarbete mellan Malmö universitet, Skåne Stadsmission, Rädda Barnen och AFRY. Dessutom har Malmö stad, Göteborg stad, privata och kommunala fastighetsägare, Kronofogdemyndigheten och Länsstyrelsen medverkat i projektet.

– Jag tycker Barns bostad först är ett väldigt bra exempel på hur forskning kan göra skillnad i praktiken, genom samverkan med aktörer som har praktisk och empirisk kunskap om fältet, säger Martin Grander, som är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

– Vi studerar, analyserar, delar kunskap och opinionsbildar och vill med vår forskning arbeta för en mer jämlik och socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige, säger Martin Grander,

”Behövs forskning om metoder och tillvägagångssätt som ger effekt”
Lena Wetterskog Sjöstedt är direktor på Skåne Stadsmission. Organisationen möter barnfamiljer som flyttar mellan tillfälliga boenden, människor som desperat söker tak över huvudet och människor som försöker få stöd och hjälp utan att lyckas hamna rätt i systemen.

– Mål 17 i Agenda 2030 är en nyckel för en hållbar utveckling i Malmö, Skåne, Sverige och världen. Vi ser samverkan mellan samhällets olika parter – idéburen verksamhet, näringsliv, offentlig sektor, politik och akademi – som enda framkomliga väg. Vi arbetar för ett samhälle där människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter och utnyttja sin egenmakt. Därför behövs forskning kring vilka metoder och tillvägagångssätt som faktiskt ger den effekten och därför behöver dessa områden ständigt beforskas, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Ny modell färdig att använda
Projektet Barns bostad först slutredovisades till Vinnova i augusti 2020 med förslag på lösningar både på kort och lång sikt. På kort sikt föreslogs att alla barnfamiljer i hemlöshet skulle garanteras en bostad från dag ett och under tre månader med individuellt anpassat stöd med målet att familjerna efter tre månader har en långsiktigt hållbar boendelösning. På lång sikt föreslogs en socialt hållbar bostadspolitik med ett politiskt ramverk som ser bostaden som en social rättighet.

Barns bostad först bygger på den beprövade modellen Bostad först, och går ut på att ge förtur till hemlösa barnfamiljer. Genom ett förstahandskontrakt samt individuellt anpassat stöd och kontakt med berörda sociala parter, ska hemlösa barnfamiljer få en fast bostad och ett tryggare liv.

– Modellen är färdig att implementeras inom ramen för svensk lagstiftning, givet att finansiering finns, säger Martin Grander.

– Inom områdena bostadsutveckling och socialt arbete vid Malmö universitet finns modiga forskare som ifrågasätter systemen och olika förhållningssätt. Det behövs för att vi ska komma vidare med alla barns rätt till en bostad. Därför känns det extra roligt att gå in i detta tillsammans, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Malmö stad vill titta närmare på modellen
Nu har arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö stad beslutat att titta närmare på modellen för att motverka hemlöshet bland barnfamiljer.

– Vi vill få olika intressenter och samhällsaktörer att prova modellen. För satsningen behövs förstahandskontrakt hos en fastighetsägare som godkänner försörjningsstöd som inkomst. Och så behöver vi hitta finansiering för våra stödinsatser för eget boende, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Genom Barns bostad först kan Malmö stad nu visa att man är beredd att göra en social investering för nästa generation, tillägger hon.

Om Skåne Stadsmission startar en verksamhet enligt Barns bostad först kan Malmö stads roll i projektet exempelvis vara att i samarbete med aktörerna erbjuda arbetsmarknadsinsatser till deltagande familjer.

Oroande signaler om boendebistånd i Malmö – Barn och vuxna drabbas

/i , , , /av

Skåne Stadsmission känner stor oro över hur de skärpta riktlinjerna för boendebistånd drabbar såväl barn som vuxna, och har med anledning av rapporten från SSR skickat en kompletterande skrivelse till politikerna för att berätta om vad vi ser.

I slutet av januari slog personal på socialtjänsten, via fackförbundet Akademikerförbundet SSR, larm om vad de anser är negativa konsekvenser av stadens nya skärpta riktlinjer för boendebistånd. Detta är något som Skåne Stadsmission vittnat om tidigare, så sent som i höstas i samband med att hemlöshetskartläggningen med statistik över antalet hemlösa i Malmö presenterades.

Vi vill att förvaltningsledningen och politikerna i nämnden ska ha hela bilden klar för sig och har därför nedan samlat aktuella exempel som vi ser i våra olika verksamheter, såväl i vår rådgivning för barnfamiljer och unga som i vårt stödboende, i vår frukostservering och på värmestugan som vi driver med andra organisationer i samarbete med Malmö stad.

”Som civilsamhällesaktör i Malmö känner vi ansvar för att konstruktivt bidra till att människor som lever i utsatthet får den hjälp och det stöd som de har rätt till, och som varje människa bör kunna förvänta sig i ett välfärdssamhälle som Sverige. Det handlar om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans.
Vi vet att hemlöshet är en komplex fråga där lösningen ofta kräver flera olika insatser. Men ska vi få en långsiktig hållbar utveckling och en stad där inget barn lever i hemlöshet, så krävs det att många samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skåne Stadsmission, med lång och gedigen erfarenhet av att möta människor som lever i utanförskap, vet att det går att hitta kloka lösningar för den som vill – och vi gör det gärna tillsammans med Malmö stad. Vi tror att politikerna i nämnden är eniga med oss om att det som vi och många andra vittnar om i detta ärende inte är värdigt det Malmö vi vill leva och verka i.”

Så skriver Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission, i skrivelsen till nämnden.

Här kommer ett antal aktuella exempel, avidentifierade och ibland något modifierade av integritetsskäl, för att tydliggöra den verklighet Skåne Stadsmission möter idag:

• En person blir av olika omständigheter i livet av med sitt boende. Personen saknar socialt kontaktnät och har ingen att bo hos tillfälligt. Eftersom personen inte anses ha någon social problematik kategoriseras hen som strukturellt hemlös och anses därför själv kunna lösa sin situation. Då inga andra alternativ finns hamnar personen till slut på värmestugan. I samtal med personal konstaterar personen att det ”kanske hjälper att börja missbruka” för att hamna i kategorin socialt hemlösa och därmed ha annan rätt till hjälp.

• Ung kvinna med ett barn där mamman har upplevt våld, som barnet bevittnat, beviljas stödboende i vårt boende. Barnet är aktuellt hos barn och familj och mamman har ett stort stödbehov i att strukturera upp vardag och tillvaron för henne och barnet. Hotbilden minskar och familjen bedöms då som strukturellt hemlös. Mamman får en vecka på sig att flytta. Vart hon och dottern ska hamna får hon reda på tre dagar innan flytt. Nu får de bistånd för boende en vecka i taget. Kvinnan får från socialtjänsten reda på att om hon missar att lämna information om de lägenheter hon söker varje vecka så hamnar hon och dottern på gatan. De placeras i en liten etta utan stöd från personal i ett stökigt hus där det bor många med beroendeproblematik. Efter flytten ringer kvinnan nästan dagligen till personal på vårt stödboende och uttrycker att de känner sig otrygga.

• Ung person utan familj, med psykiatrisk diagnos, saknar ordnad ersättning/ekonomiskt bistånd men får avslag på boende och bor runt där hen bäst kan, vilket utöver sjukdom skapar stress, oro och svårighet att få ordning på rutiner och livet.

• Person som beviljats bistånd under två och ett halvt års tid fick i december 2020 besked om uppsägningsbeslut, på grund av ny bedömning av hens situation. Det som tidigare bedömts som social hemlöshet bedömdes nu som strukturell. Hen fick veta att hen skulle flytta ut veckan därpå. Personen befinner sig nu i akut hemlöshet och söker boende natt för natt. För att få möjlighet att bli beviljad en akutlösning för natten behöver hen visa kontoutdrag och en lista på sökta boende varje dag för socialsekreteraren. Hen har ett läkarintyg som styrker hens psykiska sårbarhet med upprepade depressioner, ångest och livsleda. Läkaren bedömer hens psykiska ohälsa som kronisk vilket bland annat ger sig i uttryck i en nedsatt koncentrationsförmåga, motivationssvårigheter samt en kraftig nedsatt initiativförmåga. Men socialtjänsten har – vi vet inte hur och uppfattar inte att någon med medicinsk kunskap deltagit i beslutet – plötsligt svängt om och avgjort att personen inte är socialt hemlös. Hen står långt fram i kön på Boplats syd, med ytterligare några månaders bistånd hade hen kanske kunnat flytta vidare på egen hand. I stället har hens mående försämrats på grund av ökad stress och den tiden som hen hade kunnat lägga på att söka boende måste hen nu lägga på att ordna tak över huvudet för natten.

• Ung tjej som nyligen tagit sig ur en våldsam relation och som lever med psykisk ohälsa får bistånd en vecka i taget, vilket skapar stress och ett försämrat mående vilket försvårar hennes möjligheter att återhämta sig och få ordning på sitt liv.

• En person som varit hemlös under en längre tid och lider av beroendeproblematik får avslag på sin ansökan om bistånd till boende därför att hen inte lyckades komplettera ansökan på grund av svårigheter att ta in information. Personen har svårt att boka in ett nytt möte eftersom pengarna på telefonen är slut. Istället för att få hjälp att komplettera ansökan lämnas personen, utan uppföljning, på gatan.

• Ung mamma med litet barn, tidigare hotbild som i nuläget inte bedöms akut. Blir av med sitt boende via socialtjänsten vilket skapar stor stress hos en redan pressad mamma som vidare skapar oro och stress hos barnet. Barnperspektivet saknas helt.

• Ung suicidal person blir nekad boende av socialtjänsten och vågar inte lägga in sig på psykakut, av rädsla för att bli utskriven och hamna på gatan.

• En person saknar boende och är svårt sjuk. Personen hamnar för en tid på sjukhus för akut vård. När vårdbehovet inte längre klassas som akut skrivs personen ut med anvisningar om livsviktig eftervård. Då personen inte har ett hem att skrivas ut till skrivs den helt enkelt ut på gatan. Personen misslyckas med att sköta sin eftervård eftersom det är svårt att göra det utan bostad. Personen missar också ny kallelse till sjukhus för uppföljning då den inte har en adress och därmed inte kan ta emot post och telefonen är trasig och hen har inte råd med en ny. Personens hälsoläge förvärras och efter nästa besök på akuten skickas personen i sjuktransport till värmestugan. När värmestugan stänger på morgonen sitter personen på en bänk i stan med sår som behöver läggas om och recept på mediciner som behöver hämtas ut och väntar på kvällen då värmestugan öppnar igen.

• Ung mamma med två små barn. Mamman har en hotbild mot sig och ett av barnen vägrar lämna mamman ensam, barnet mår mycket dåligt, är innesluten i sig själv och har svårt att komma till skolan. Efter några månader i vårt stödboende börjar barnet gå i skolan igen. Mamman mår bättre och hotbilden har av flera anledningar minskat. Familjen får bistånd till boende var tredje månad tills boendehandläggaren beslutar att kvinnan inte längre tillhör målgruppen socialt hemlösa. Familjen flyttas till ett tillfälligt boende via socialtjänsten där hon får förnyat bistånd per vecka. Sist vi pratade hade hon flyttat två gånger till inom Malmö stad och barnet hade börjat försvinna in i sig själv igen. Att socialsekreteraren ringer en gång i veckan och frågar om vilka bostäder hon sökt ser hon inte som någon hjälp. Hon upplever att ingen lyssnar på henne eller tar hennes oro för barnen på allvar.

Allmänna kommentarer från personal i våra verksamheter:
“Uppdelningen i socialt och strukturellt hemlösa skapar en problematik då den senare kategorin hemlösa anses kunna lösa sin situation själva då de varken har beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Då arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är tuffa att ta sig in på riskerar strukturellt hemlösa att falla mellan stolarna. Hemlöshet är ändå hemlöshet oavsett hur vi kategoriserar den. I vårt möte med dessa människor hör vi ofta uppgiva kommentarer som: det kanske är bäst att jag börjar missbruka så att jag kan få hjälp.”

“Vi möter många unga utan vuxennätverk och som lever i social utsatthet men som inte ingår i socialtjänstens restriktiva kriterier och därför inte får hjälp av socialtjänsten. Dessa personer har därför inte tillgång till ett tryggt och långvarigt boende utan bor runt där de bäst kan. Detta skapar oro och stress vilket omöjliggör att få ordning på andra delar i livet som till exempel skola och försörjning, rutiner och mående, vilket ofta leder till uppgivenhet och nedstämdhet och en misstro till myndigheter. Hemlösheten sätter livet på “paus” och skapar en ännu större utsatthet hos dessa ungdomar som kan få förödande konsekvenser.”

“Vi har gett ett konkret exempel från vår verksamhet ovan, men vi ser många fler. Jag anser att bedömningarna i många fall vi får kännedom om ofta är rättsosäkra och godtyckliga.”
“Jag träffar regelbundet barnfamiljer som beviljas boende veckovis eller som flyttar runt mellan olika boendelösningar, vilket innebär att dessa familjer som redan befinner sig i en påfrestande situation utsätts för ännu mer negativ stress. Jag ser hur detta påverkar övrig hälsa negativt och leder till större samhällskostnader på sikt. Jag ser också hur detta påverkar barnens skolgång, psykosociala hälsa och utveckling negativt. Jag träffar föräldrar som kämpar för att möta sina barns behov av trygghet när samhället vänder dem ryggen.”

“Jag träffar bara föräldrar som vill lösa sin situation själva, men som inte har möjlighet att göra det utifrån den situation de befinner sig i. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet och arbeta för att frigöra enskildas egna resurser. I realiteten möter jag föräldrar som ständigt får det stöd de har rätt till villkorat. Socialt arbete kan inte göras kortsiktigt eftersom det vilar på en annan logik än ekonomiska premisser, och det är därför nödvändigt att Malmö stad ser till de behov som de facto finns istället för de behov staden väljer att se. Det är inget barns bästa att få en barndom där ens förälders behov av hjälp och stöd ifrågasätts eller villkoras av myndigheter. Det krävs handlingsutrymme för att socialtjänsten ska kunna stärka föräldrars möjlighet till egenmakt över sina liv, och Malmö stad måste agera för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Ett hem är ett barns grund för trygghet, hälsa, utveckling och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Det är inget krav som ska behöva ställas, utan en rättighet alla barn har.”

“En snårig byråkrati med många fallgropar och låg tolerans för misstag gör att det är svårt för många att över huvud taget komma in i processen, att alls lämna in en ansökan om bistånd. På värmestugan kommer vi i kontakt med personer som tillhör gruppen socialt hemlösa men fått avslag på sin ansökan om hjälp med boende eller ekonomiskt bistånd därför att de inte lyckats komplettera sin ansökan. Om du har svårt att föra dig på myndighetssvenska, om du på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa (eller en kombination av båda) har svårt att ta till dig information eller hålla dig till tidsramar löper du stor risk att misslyckas och därmed falla utanför systemet. Hjälpen ska finnas till för de mest utsatta men ändå är processen för svår och otillgänglig för många som behöver den som mest.”

“Vi ser hur människor som kämpar för att bli fria från sin beroendeproblematik hänvisas till platser där droger förekommer. Om de nekar denna hjälp med anledning att de är rädda att falla tillbaka i beroendeproblematik om de tvingas vistas i sådana miljöer anser man att de inte samarbetar. Valet står då mellan risken att återgå till droger eller ett nyktert liv på gatan. Eller värmestugan, så länge som den håller öppet. Sedan blir det kallt.”

”Vi ser att barnfamiljer som kommer till oss på grund av att de har ett stödbehov snabbt flyttas från den sociala gruppen, med rätt till bistånd, till den strukturella gruppen och i och med det placeras på ej barnanpassade boenden. Vi ser gång på gång att barnets bästa inte tas i beaktande när det gäller rätten till ett tryggt hem.”

”Uppdelningen där man sätter hemlösa mot varandra är otroligt problematisk. Hur kan man avgöra vilken grupp en person tillhör? De som bor hos oss har ofta ett fortsatt stödbehov även om dom mår bättre efter en tid i boendet. Psykisk ohälsa tex, är ju inte konstant. Detsamma med hotbild. Den kan ju förändras över tid. Tidigare hade vi möjlighet att arbeta fullt ut med de boende och när de flyttade ut från oss så var det ofta till ett eget boende. Nu har vi precis hunnit börja skrapa på ytan när en flytt planeras.”

”Som jurist reagerar jag ofta på att socialtjänsten i beslut om bistånd för boende inte utgår från en bedömning av människors individuella behov. Behov definieras istället schablonmässigt utifrån tillhörighet till vissa grupper som Malmö stad anser ha särskilda svårigheter. Jag ser också att barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning beaktats utifrån en adekvat barnkonsekvensanalys av förhållanden i enskilda ärenden.”

Barnet på bilden har inget med texten att göra. 

En julhälsning från Trygga boende

/i , , /av

Hej!

Idag satte vi upp vår fina julgran i vårt kollektiv här på Trygga boende. Julstämningen smyger sig på och påminner oss om en annan tid då vi firade en annan slags jul.

Vi på Trygga boende har under våra sju år alltid firat stort. Vår husmor har bakat lussekatter och pepparkakor med de boende. Hon har även varit den mest älskade och tokiga tomte för både stora och små varje år (ni ser tomten på bilden här intill!). Vi har delat ut julklappar, tittat på Kalle anka och ätit julmat tillsammans. Våra boende som inte haft nära och kära i närheten har firat med oss och vi har tillsammans kunnat glädjas åt julen som för många kan vara just en tung och ensam tid.

I år står vi för nya utmaningar. Vår tomte får ha semester och julfirandet ser lite annorlunda ut. Vi kommer fortfarande att ha en stor närvaro, men vi delar ut julklappar vid de boendes dörrar och finns tillgängliga för samtal och stöd via telefon. Vi är noga att berätta att detta görs av omtanke för våra boendes hälsa, för personalens hälsa och för alla våra andra medmänniskors väl.

I år är vi många som firar jul på ett annat sätt än vad vi brukar av omtanke för andra, det blir en julklapp från oss alla till varandra.

Vi från Trygga boende önskar er alla en trygg och varm jul.

P.S Här kan du se en film från vårt julfirande 2018!

Här hittar du en julhälsning från Unga Forum

Här hittar du en julhälsning från Café David

Sara blev hemlös över en natt

/i , , /av

Sara blev hemlös över en natt, när hennes före detta pojkvän slängde ut henne. Hon stod i trappuppgången i bara underkläder, med sin skrikande dotter innanför den stängda dörren. Livet vändes upp och ner och först idag vågar hon titta framåt igen.

Sara fick stöd av Stadsmissionens kurator, som hjälpte henne att få tillfälligt boende på ett vandrarhem, där hon också kunde jobba lite med att hjälpa till. Efter en tid fick hon hjälp med ett fast boende, i ett mindre samhälle. Hon jobbar timmar på ett vårdboende och drömmer om att få jobb på sjukhus.

I den nya bostaden står ett rum och väntar på dottern, som hon efter ett långt uppehåll får umgås med igen. – Att träffa henne igen efter tre månader betydde allt. Att känna hennes hjärta slå mot mitt och höra henne säga ”mamma”. Sara har haft perioder då hon tänkt att dottern har det bättre utan henne. Hon vet att hon gjort mycket fel, och har haft tankar på självmord och att bara ge upp. Men med stöd och hjälp har hon kunnat landa i att hon måste försöka. För sin dotters skull. – Jag är mamma, och jag måste vara stark. Jag har mitt bagage men nu måste jag lämna det bakom mig, säger hon.

Sara heter egentligen något annat.

Foto: Åsa Sjöström

Hur mår ett barn i hemlöshet?

/i , , , /av

Vad innebär det för ett barn att inte ha en trygg plats att kalla hemma?
– Ett barn i hemlöshet kan ha svårt att behålla kontakten med kompisarna, och saknar ofta trygghet och föräldrar som orkar med, säger Tove Minicz, socionom på Skåne Stadsmission.

Till stadsmissionens Unga Forum kommer ofta familjer som bor i tillfälliga boenden, långt från barnens skola eller förskola. Barnen rycks bort från sitt sammanhang, hamnar långt från vännerna och får svårt att hålla igång sina fritidsaktiviteter. De har sällan en lugn plats att göra läxorna på och deras skoldagar blir ofta långa på grund av att skolvägen blir lång. Många av dem tar också ett stort ansvar hemma. Osäkerheten och oron tär på föräldrarna, som får allt svårare att orka med.

Många mår dåligt

– Vad skapar vi för framtid om samhället inte kan ge barn trygghet? Tidigare har många barnfamiljer kunnat få stöd i form av boendeinsatser med ett långsiktigt perspektiv, i några månader i taget. I Malmö möter vi nu många som bara får stöd vecka för vecka. Vi ser redan nu att detta får konsekvenser för barnen. Föräldrarna har svårt att klara av jobb eller studier. Människor vars största problem tidigare varit att de saknar bostad, hamnar snabbt i en social hemlöshet, de mår dåligt och det drabbar deras barn, säger Tove Minicz.

”Till slut har man ingen kvar”

Hon hör föräldrar berätta att de fått veta från socialtjänsten att de ska lösa boende hos släkt och vänner.

– Men det går ganska snabbt att uttömma sitt nätverk. Till slut har man ingen kvar att be om hjälp. Man tar bort förutsättningarna för barnen att få en förutsägbar och trygg miljö att utvecklas och växa upp i, även när livet vänts upp och ner för att föräldrarna fått problem av någon anledning. Om vi som samhälle inte hjälps åt att se till att barn har det bra, skapar vi nya problem. Ingen tjänar på att föräldrar går på knäna.

Vill du ge en gåva till vårt arbete med barn i hemlöshet? Klicka här!

”Jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss”

/i , , , /av

Samira och hennes två barn har ingenstans att bo. Släktingarna de bott hos har inte plats för dem längre, så nu är läget akut. Till råga på allt är Samira gravid.
– Jag försöker att inte visa barnen hur orolig jag är, men jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss.

När hon vänder sig till socialtjänsten får Samira besked om att nya regler gäller och hon nu måste söka nödboende en gång i veckan. Tankarna virvlar i hennes huvud.

– Hur ska jag klara att söka bostad när jag snart ska föda barn? Hur ska det gå för de äldre barnen, kan de gå kvar på sin förskola och sin skola med sina kompisar?

Ingen förklarar för Samira varför hon måste träffa sin socialsekreterare varje vecka för att söka nytt nödboende. Hon placeras i en lägenhet med små rum, utan några garderober att få undan kläder och annat. Ständigt oroar hon sig för barnen. För att de inte ska ryckas upp helt ur sin vardag tar hon bussen genom hela staden till den förskola och den skola där barnen knutit an till personal och kompisar.

– Varje vecka frågar socialtjänsten om jag har ordnat en lägenhet. De vill att jag ska söka boende i andra städer, men jag är helt ensam med barnen, jag behöver ha min familj nära.

Ett barn måste byta skola
När det är dags för Samira att föda sitt tredje barn får hon dispens. Veckan då bebisen föds räcker det att hon har telefonmöte med socialen. Men så snart hon är hemma igen måste hon ta med spädbarnet till socialtjänsten för att söka om sitt boende. Hennes ena barn tvingas byta skola, till en som är närmare. Samira ser hur ledset barnet är över detta. Hon skulle så gärna vilja att hennes äldsta fick gå kvar med sina vänner. Få behålla åtminstone den tryggheten.

Plötsligt händer något positivt. Samira har varit noga med att betala sin avgift till Boplats Syd, hur tufft hon än har haft det ekonomiskt. En dag får hon erbjudande om en lägenhet i närheten av familj och vänner. Hon får ett förstahandskontrakt! Området anses inte som det bästa, men för Samira är det underbart att kunna andas ut.

– Nu vet vi att vi får vara här. Det är vårt, mitt och barnens. Vi är hemma och behöver inte be om hjälp varje vecka.

Samira planerar för framtiden. Allt känns lättare nu, när hon slipper oroa sig.

– Nu vågar jag tro att det kan bli bra. Jag vill utbilda mig och börja jobba. Tjäna pengar och försörja mig och mina barn.

 

Samira heter egentligen något annat. Några detaljer i hennes historia har ändrats för att värna hennes integritet. Barnen på bilden har ingenting med texten att göra. 

Vill du ge barn i Skåne en ljusare jul? Ge din julklapp här!

Sociala bostäder krävs mot hemlösheten

/i , , /av

I en aktuell rapport föreslår Stadsmissionen att Sverige inför ett system för sociala bostäder, det som utomlands kallas social housing. Idag lever 33 000 personer i Sverige och nästan 5 500 i Skåne i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens siffror.

– Det är hög tid att den generella bostadspolitik för alla som vi idag har i Sverige kompletteras om vi ska kunna göra något åt hemlösheten på allvar. Vi behöver ta fram särskilda lösningar för de mest ekonomiskt och socialt utsatta hushållen. Det handlar i praktiken om att öronmärka bostäder för människor i dessa grupper, och erbjuda boenden till hyror under marknadspris. En svensk modell för sociala bostäder, med inspiration från våra grannländer som visat att det är en fungerande väg för att minska hemlösheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Stadsmissionens rapport visar också att det finns stora skillnader mellan hur Socialstyrelsen och olika kommuner mäter hemlösheten. Det saknas idag en nationell standard för hur hemlösheten ska definieras, mätas och rapporteras. I Skåne finns ingen gemensam syn på hur hemlöshet ska kartläggas, i de tre kommuner där Stadsmissionen finns skiljer sig förhållningssättet åt: Malmö och Helsingborg definierar hemlöshet olika, medan Kristianstad inte gör någon hemlöshetsräkning. (Läs mer om det här)

– Det finns en stor risk med att mätningarna skiljer sig åt så mycket och att politikerna förleds att tro att problemet är mindre allvarligt än vad det är och därför inte fattar nödvändiga beslut. Det gynnar ingen som befinner sig i hemlöshet. Därför behöver vi en nationell standard för hur hemlösheten mäts och rapporteras, konstaterar Lena Wetterskog Sjöstedt.

Sociala bostäder behöver enligt Stadsmissionen vara en bärande del i en ny nationell strategi mot hemlöshet som även bör innehålla nationell tak över huvudet-garanti, krav på Bostad Först-modellen i alla kommuner, förstärkt bostadsbidrag riktat till alla grupper i social och ekonomisk utsatthet och slopat inkomstkrav för att hyra bostad i kommunala bostadsbolag.

Stockholms Stadsmission ger sedan 2010 ut en årlig rapport om hemlösheten i Sverige. Årets rapport Hemlös 2019 är den nionde och årets tema är Sociala Bostäder. Hela rapporten finns här.