Boka besök när veterinären besöker Café David i Malmö

/i , , , , /av

Boka besök hos vår veterinär som har mottagning på Mötesplats Café David i Malmö den 7 december mellan 10.00 – 14.00. Kom med din pälskling och gör en hälsokontroll, få hjälp med kloklippning eller mindre åkommor inför jul. Helt kostnadsfritt, såklart.

Boka tid hos veterinären

Boka tid genom personalen på Café David på Malmgatan 14 eller ring 040-664 22 52.
Uppge gärna vilken typ vårdinsats som du tror kan behövas.

OBS: Veterinären tar endast emot bokade besök.

Skåne Stadsmission Unga Forum söker juristpraktikant till våren 2025

/i , , , , , /av

Till våren 2025 söker vi en juristpraktikant som har studerat termin 6 på juristprogrammet och har ett genuint intresse för samhällsfrågor. Som praktikant hos oss kommer du att arbeta tillsammans med våra två jurister som arbetar huvudsakligen med migrations- och socialrätt. Du kommer att bistå juristerna i deras processföring vid myndigheter och domstolar, rättsutredning, rådgivning till deltagare och bevakning av rättsutvecklingen inom migrations- och socialrätt. Under praktiken kommer du att tilldelas en handledare och det finns utrymme att anpassa dina uppgifter efter dina särskilda kunskaper och intressen.

📌 Läs mer och ansök: https://emp.jobylon.com/jobs/260802-skane-stadsmission-skane-stadsmission-unga-forum-soker-en-juristpraktikant-till-varen-2025/

Kvalifikationer

Vi söker dig som har studerat termin 6 på juristprogrammet och har ett genuint intresse för samhällsfrågor. Vi ser gärna att du har engagerat dig i rättighetsfrågor genom studier, arbete eller ideellt engagemang. Då migrationsrätt är centralt i vårt arbete är det viktigt att du har ett intresse för dessa frågor och det är en fördel om du har kunskaper inom rättsområdet. Vi ser även gärna att du har erfarenhet av att möta personer i utsatthet.

Praktiken är oavlönad och på heltid under 18-20 veckor med start tidigast den 27 januari 2025. Vi arbetar huvudsakligen från kontoret och har trevliga lokaler på Malmgatan 1 i Malmö. Om du har frågor om praktikplatsen är du välkommen att kontakta Yvette du Plessis-Sjöblom på 076 647 15 36.

Välkommen med din ansökan senast den 24 november via vår annons på Jobylon.
Ansökan ska bestå av ditt CV (max en sida) och korta svar på följande frågor (max 300 ord totalt):

  • På vilket sätt har du engagerat dig i rättighetsfrågor?
  • Har du kunskaper inom migrationsrätt? Beskriv i så fall din erfarenhet.
  • På vilket sätt har du erfarenhet av att möta personer i utsatthet?

Skåne Stadsmission är en politiskt och religiöst obunden organisation med verksamheter runt om i Skåne. Vi erbjuder professionellt stöd, både akut och långsiktigt, till människor som lever i utsatta livssituationer. Målet är att förebygga utanförskap och stärka individers makt över sitt eget liv. Vi gör ingen skillnad på människor och till oss är alla välkomna.

Mötesplats Unga Forum är en verksamhet i Malmö som vänder sig till barnfamiljer och unga under 30 år som befinner sig i någon form av social utsatthet. Vi är ett team av socialarbetare och jurister som erbjuder stöd i olika livssituationer.

Fattigdomsrapporten 2024: läs och ladda ner

/i , /av

I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 med titeln ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” har forskare kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av kommunerna som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheternas bristande förmåga att stötta människor i utsatthet beror på stora brister i handläggningen, tillgängligheten, bemötandet och kommunikationen. Utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället. 

Att fler besöker Stadsmissionen är inte konstigt. Siffror från Statistiska Centralbyrån som Sveriges Stadsmissioner granskat visar att fler än 33 000 skåningar, motsvarande antalet passagerare på cirka 66 dubbelkopplade Öresundståg, lever på 8 500 kronor (efter skatt) eller mindre per månad. Det kan jämföras med medianinkomsten i kommunen på 23 1600 kronor. Försörjningsstödet räcker idag inte för de utsatta att leva på. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent generellt sett, de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte hängt med.

Stadsmissionen i alla tio regioner, från Malmö i söder till Umeå i norr, berättar om att allt fler människor kommer till Stadsmissionen för hjälp med mat och annat basbehov. Majoriteten som kommer har försörjningsstöd som inte räcker till. Många som kommer får ingen hjälp alls av samhället, trots att de har rätt till det. I vår undersökning tillsammans med forskare vid Marie Cederschiöld högskola, kan vi också se att matinsatserna ökat över tid och idag utgör 66 procent av våra insatser i öppna sociala verksamheter. Matfattigdomen i Sverige ökar. När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom.

– Det yttersta svenska skyddsnätet har idag stora brister som behöver åtgärdas, för att inte svika människor i utsatta livssituationer. Därför behöver riksnormen för försörjningsstöd höjas och säkras så att den följer med i den allmänna standardutvecklingen. Kommunernas socialtjänst behöver samordna sina insatser med Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen på den hjälpsökandes uppdrag. Genom rätt hjälp i tid minskar både lidandet för människor i utsatta livssituationer och samhällskostnaderna. Dessutom ökar tilliten till vårt svenska välfärdssamhälle – ett samhälle som då finns där för människor i kris, säger Jonas Wihlstrand Generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner

Klicka här för att läsa Fattigdomsrapporten i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

 

Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

/i , /av

När Roger blev av med jobbet blev han också av med boendet som var tillhandahållet av arbetsplatsen. Bostadslös och med en alltför låg pension som knappt täckte vardagen kraschade Rogers liv fullständigt. Han är en av många som fallit mellan stolarna i en verklighet där det blivit allt svårare att kvalificera sig in i samhällets olika välfärdssystem.

I ett litet samhälle söder om Kristianstad bor Roger i sin etta. Han lever pensionärsliv sedan tre år tillbaka. Har du nu en skönmålad bild av vad det innebär att leva pensionärsliv kan det redan nu sägas att detta inte är verkligheten för Roger.

Han höjer koppen med svart kaffe och tittar ut genom fönstret i den lilla lägenheten.

– Det svåraste med vardagen är att få det gå ihop. Man är van att ha tvättmedel, och hygienartiklar – och sedan har man det inte längre. Jag kan inte ens betala för ett busskort och utan det är jag låst. Det tar tid att vänja sig vid den känslan.

Han tittar ner i mattan och tillägger med ett leende:

– Men kan inte få allt man vill ha.

För nästan tre år sedan kraschade allt för Roger. När han blev av med jobbet på lagret blev han samtidigt av med boendet som var tillhandahållet av arbetsplatsen. Efter att ha arbetat i 55 år blev den allmänna pension han hade börjat plocka ut när han var 61 år en livlina, men långt ifrån tillräckligt. När han förlorade boendet hamnade Roger på en boendebas (ett motivationsboende som hjälper människor att hitta tillbaka till ett värdigt liv) och gick in i olika vuxenbehandlingar, handledningar och motivationsgrupper.

”Man pendlar hela tiden mellan hopp och förtvivlan.
Det finns inga skyddsnät längre.”

– Man satte mig i alla möjliga möten men jag blev kvar på boendebasen. Efter det slussades jag till en lägenhet i ett hus där det bara bodde missbrukare och schizofrena. Det var det värsta jag varit med om. Jag jobbade i trädgården och klippte gräs för att avreagera mig. Jag var där ett år. Paniken var att få hamna på ett härbärge. Den ständiga paniken.

Det var nu, i en period som han själv beskriver som sin lägsta, som han fick kontakt med Veronica Börjlind, Kurator på Skåne Stadsmission i Kristianstad.

– Det var tack vare Veronica som jag fick kontakt med Bostad Först och lyckades få denna lägenhet. Det kändes såklart kanon. Det enda var att det blev en fördubbling av hyran vilket kraschade ekonomin totalt. Jag har bara 2 500 kronor kvar att leva på i månaden när hyran är betald.

Det är ingen osedvanligt dyr lägenhet som Roger bor i, men pensionen räcker helt enkelt inte till. I dagsläget går han enbart via Pensionsmyndigheten och inte via Försäkringskassan. När pengarna inte räcker till har han fått rådet att sjukskriva sig men det ser han inte som någon lösning.

– Sjukskriva mig? För vad? Jag är ju inte sjuk. Nej, då är det bättre att kämpa på. Jag har haft otur som föddes 1958, men hade allt fungerat hade det inte varat några problem.

Nu har han bott ett år i den nya bostaden och dessa tolv månader har för med sig både tacksamhet och många jobbiga känslor.

– Jag är tacksam över att jag har tak över huvudet. Tacksam på ena hållet och vacklar på andra. Klientelet som bor här har det betydligt bättre så man sätter på en mask inför grannar, barn och hon i kassan på Ica.

Roger tystnar och ställer ner kaffekoppen.

– Jag känner att jag behöver leva upp till en illusion att allting är okej. Det är så det känns.

På kvällen har han svårt att sova, tankarna snurrar, ovissheten gnager och rädslan för vad andra ska tycka smyger sig på. Roger vill inte störa grannarna och smörjer noga gångjärnen i dörrarna så att ingen ska märka när han går in och ut om natten.

”Man sätter på en mask inför grannar, barn och hon i kassan på Ica.
Jag känner att jag behöver leva upp till en illusion att allting är okej.”

– Man pendlar hela tiden mellan hopp och förtvivlan. Det finns inga skyddsnät längre. Jag vandrar som en zombie om natten och funderar på vad som är värt vad. I november fyller jag 66 år och då kan jag ansöka om bostadstillägg. Men det är inte säkert att de beviljar mig det.

Till personer i liknande sits som honom hänvisar han till hoppet och kämpaglöden.

– Det är bara att hålla ut och bita ihop. Man lever på hoppet att det blir bättre. Hoppet är där men man kan också trösta sig med att om det kraschar, då kraschar det. Då får man ta det därifrån och bestämma vad man ska göra.

______________________________________________________________

Roger är bara en av många människor i liknande situationer; med pensioner, försörjningsstöd eller olika ersättningar som inte räcker att leva på och ärenden som fastnar mellan stolarna. I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 har forskare kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av kommunerna som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheternas bristande förmåga att stötta människor i utsatthet beror på stora brister i handläggningen, tillgängligheten, bemötandet och kommunikationen. Utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.

_______________________________________________________________

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

/i , /av

Vad händer med din ekonomiska situation om du skiljer dig, blir sjuk, får en arbetsskada eller blir uppsagd från jobbet? Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission, ser mer och mer hur socialtjänsterna lägger resurser på att motarbeta utsatta människor snarare än att hjälp dem. Och att i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva deras hjälp.

– Människor måste förstå att den sociala tryggheten har börjat brista i Sverige och att bilden av att den skulle fungera utmärkt inte längre stämmer.

Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission förklarar att hon inte nog kan understryka att detta inte enbart gäller de mest utsatta i samhället.

– Av förklarliga skäl slår detta hårdast mot mest utsatta i samhället men i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp. Det räcker med att det händer någonting som ger dig väsentligt förändrade ekonomiska förutsättningar och så står du själv inför att behöva välfärdens skyddsnät. Står du där och Försäkringskassan t.ex. ifrågasätter din rätt till sjukpenning så kan det gå väldigt fort.

”Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.”

Utsattheten bland människor fortsätter att öka och allt fler kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd i sin kontakt med olika myndigheter.

– Dessvärre ser vi att myndigheterna ofta försvårar handläggningen för den sökande och att handläggningen tar mycket längre tid än tidigare. Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.

I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” som lanseras idag, har forskare från Marie Cederschiöld högskola kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av samhället som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheters bristande förmåga att stötta människor i ekonomisk utsatthet beror på stora brister i handläggning, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Människor bollas ofta mellan myndigheter, handläggningen tar lång tid och utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.

Anledningarna till att människor faller mellan de allt större maskorna i samhällets skyddsnät är många men Sandra ser att några av dessa är okunskap om rättigheter, invecklad handläggning och åtstramade regelverk.

– En av anledningarna är okunskap; att man helt enkelt inte vet vad man har rätt till. Det i kombination med att ansökningarna är tungrodda, tar lång tid och är väldigt byråkratiska gör det oerhört svårt. Man har också dragit in på rättigheter genom att strama åt regelverket vilket innebär att andelen som inte har rätt till hjälp är större.

”Alla människor står i stort sett två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp.”

Hon tystnar en stund och tillägger sedan:

– Något av det värsta som kan hända, till följd av minskat välfärdsstöd i tider av kris, är att människor tappar hoppet. Så länge man tänker att det kan bli bättre är det lättare att hålla ut. Men om man tappar det hoppet… Generellt finns det en tydlig koppling mellan fattigdom och psykisk ohälsa.

I samtal om människor i utsatthet i Sverige idag använder man ofta termen fattigdomsutveckling, men när Sandra hör frasen lyfter hon instinktivt på ögonbrynen.

– Utveckling är när man förbättrar någonting. Fattigdom är ingen utveckling, den är tragisk och efter hundra år av utveckling och ökad trygghet så går vi nu bakåt.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

/i , /av

Vilka blir konsekvenserna av ett samhälle som inte tar sitt ansvar för människor i utsatthet? Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kommenterar Sveriges Stadsmissioners nysläppta Fattigdomsrapporten och svårigheterna att kvalificera in i samhällets olika välfärdssystem.

– Det som förvånar mig är att samhället inte uppmuntrar till mer forskning som visar på konsekvenserna av att inte satsa på barn som lever i stark utsatthet. Detta sätt att leva är förenat med risker och ofta får barnen betydligt sämre förutsättningar senare i livet. Det är en kostsam affär för alla och för samhället.

På andra sidan skärmen sitter Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund. Hon är socionomen som blev forskare på grunden att ”det fanns många systemfel” och att hon, ju mer hon arbetade med dessa, insåg att hon ville arbeta med förändring i stället. Fattigdom, socialpolitik, försörjningsstöd och matfattigdom är hennes huvudområden inom forskningen – ämnen som just nu är högaktuella.

– Det är svårare att kvalificera in i olika välfärds- och trygghetssystem idag. Förr plockade stora system upp människor men gör de inte längre i tillräcklig utsträckning. Det är svårt att söka hjälp och det är svårt att beviljas hjälp och många ser inte ens detta som en möjlig väg framåt då det är administrativt svårt. Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället, menar Anna.

Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt
följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling.

Anna menar på att det saknas förståelse för hur parallella förändringar, så som bostads- och arbetsmarknad, och socialförsäkringssystemet, slår mot utsatta människor. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent generellt sett, de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte hängt med.

– Det är skamfyllt att vara fattig. Om man inte har tillräckligt för att känna sig trygg genomsyrar det allt och den ekonomiska situationen man har påverkar och präglar relationer till andra. Vi vet att många som kommer till Sveriges Stadsmissioner har försörjningsstöd men detta stöd räcker många gånger inte till för att skapa skäliga levnadsvillkor – det är svårt att klara sig på. Skammen är någonting som jag alltid kommer tillbaka till för den är så grundläggande, menar Anna.

Vilka samhälleliga konsekvenser kan det då bli om det visar sig att det är de ideella organisationerna och civilsamhället som står för det yttersta skyddsnätet?

– Detta kan leda till en urholkning av rättigheter, ansvarsförskjutning eller tillbakadragande från det offentliga ansvarstagandet. Risken finns att det inte är lika tydligt att det finns ett kommunalt ansvar, till exempel att alla ska ha rätt till skälig levnadsnivå; det är ett lagstadgat ansvar hos kommunerna som de inte kan lägga på civilsamhället.

Idag, torsdagen 17 oktober, släpps Sveriges Stadsmissioners årliga rapport Fattigdomsrapporten, i år med titeln ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp”. Att fler besöker Sveriges Stadsmissioner är inte konstigt. Siffror från Statistiska Centralbyrån som Sveriges Stadsmissioner granskat visar att fler än 33 000 skåningar, motsvarande antalet passagerare på cirka 66 dubbelkopplade Öresundståg, lever på 8 500 kronor (efter skatt) eller mindre per månad. Det kan jämföras med medianinkomsten i kommunen på 23 1600 kronor.

Sedan 2014 har Sveriges Stadsmissioner bedrivit ett systematiskt kartläggningsarbete i samarbete med Magnus Karlsson, professor på Marie Cederschiöld högskola. Vi har med detta arbete fått en gemensam bild av vårt arbete och bidragit till grundforskningen om fattigdomen i Sverige.

Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara
och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället.

– Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling även om det kräver mycket jobb och resurser. Att ta de kritiska diskussionerna i Fattigdomsrapporten är ett sätt att visa på arbetet man lägger ner och att följa, dokumentera och kvalitetssäkra över tid, säger Anna och tillägger:

– Det är lätt att ha kravretoriken, att människor i utsatthet borde gjort si eller så, jobba hårdare eller inte ens vill försöka men man måste förstå hur omöjligt det är att möta kraven när man inte har stabilitet eller inte är inne på vare sig bostads- eller arbetsmarknad. Speciellt som ensamstående mamma; man ska hitta barnomsorg, skola, flyttar runt… Med kvalitativ forskning kan man förmedla en inblick och skapa förståelse genom att följa livssituationer över längre tid och visa på hur det fungerar, egentligen.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Ta del av Anna Angelins forskning

 

Med frukosten som förändringsverktyg

/i , /av

Var börjar ett hållbart och långsiktigt förändringsarbete när du i mångas ögon står utanför samhället, navigerar vardagen med sviktande hälsa eller står utan både bostad och stöd? På Skåne Stadsmission är ett av svaren komplext men förpackat i ett enkelt litet ord: frukost.

För de människor i vårt samhälle som redan lever på marginalen slår höjda matpriser, ensamhet och kallare väder hårdast. Att förändra sin situation utan att ha fysisk ork till det kan därför innebära oerhörda svårigheter. På Skåne Stadsmission är därför mat ett viktigt verktyg för kontakt och relationsbyggande. En väg in till att börja prata om det som i ett första skede kan kännas övermäktigt. För att orka möta det, eller att ens nå dit, måste det enligt Boris Phefferkorn, platsansvarig på Café David i Malmö, finnas två viktiga komponenter på plats.

– Vi använder oss av mat som verktyg för kontakt. Här kan man som deltagare ta sin tid och utifrån behov närma sig det som känns svårt. Det är unikt. Det är genom tilliten och kontakten vi kan skapa en väg mot förändring.

På Skåne Stadsmission är frukosten inte enbart ett mål mat. Den är en grundläggande och ovärderlig möjliggörare som serveras varje dag, året om. Förutom att vara näringsriktig med gröt, smörgåsar, ägg och kaffe öppnar den även upp för möjligheten att ta en dusch och få rena kläder. Förutom detta kan man som deltagare komma i kontakt med sjuksköterska och socionom, få stöd och samtal med personalen och tillgång till ett tryggt sammanhang inne i värmen.

– Frukosten är en början på en ny dag med nya möjligheter till ork att ta sig an sin situation. Och en chans för oss att hjälpa till, säger Boris.

Skänk en frukost

Läs mer om Mötesplats Café David

Ensam mamma: ”Stadsmissionen är en livlina för mig”

/i , , , /av

Det var tufft redan innan pandemin. Melanies son mådde inte bra, och ofta hade de svårt att få pengarna att räcka till hyra, mat och kläder. Nu är det nästan omöjligt.

– När räkningarna är betalda finns det bara en liten summa kvar på kontot. Med det klarar jag absolut inte hela månaden. Maten och pengarna är ofta slut omkring den nionde. Då är det långt kvar till nästa utbetalning. Läkarbesök, mediciner, och så vidare, det går inte, säger hon.

Melanie är ensamstående och har kommit till Skåne Stadsmission då och då under de senaste tio åren, när det varit extra svårt.

När hon tänker på mat som hon brukade köpa men inte längre har råd med kommer ångesten smygande.

– Att inte ha tillräckligt med mat till sitt barn är en hemsk känsla. Att inte kunna välja bra och nyttig mat känns också jobbigt. Brist på vitaminer är inte bra för någon människa. Det ger mig sådan ångest. Ångest över att inte kunna göra något i mitt liv. Bara överleva och överleva. Kämpa och kämpa, dag ut och dag in.

Att leta begagnat tar tid

Som sjukpensionär har hon sämre och bättre perioder. När sonens skolgång fungerat bra och hon haft mindre värk har hon kunnat lägga tid på att jaga extrapriser och leta kläder på second hand.

– Men det tar hela dagen. Och ju äldre sonen blir desto svårare blir det att hitta kläder som funkar för honom. Han vill ju inte sticka ut. Han är redan ensam, har inte så många kompisar. Då vill man vara som alla andra.

Att ta sig runt kan vara en utmaning.

– Bussbiljetter är ganska dyra faktiskt. För den som kan cykla eller promenera, som fortfarande är frisk, kan spara in på buss genom att cykla. Går man med en rullator eller kryckor så blir det väldigt svårt att ta sig till olika affärer för att köpa det som finns på rea just då. Melanie vittnar om att de kraftiga prisökningarna i år gör livet mycket svårt. Hon oroar sig ständigt för oförutsedda utgifter.

”En oas”

Hon beskriver samvaron på Skåne Stadsmissions Unga Forum som en oas.

– Det är en chans att få andas ut. Känna att detta kommer gå bra. Det betyder jättemycket för alla oss föräldrar och barn. Jag hoppas att alla som skänker pengar till Stadsmissionen verkligen förstår hur mycket det betyder, säger hon.

Hon minns fortfarande den första gången hon och sonen var på julfest på Skåne Stadsmission. Hon minns maten, gemenskapen och julklapparna de fick med sig hem.

– Min son byggde lego hela natten sedan. Det var så fint att se. Han pratade länge om tomten som kom på besök, om personalen och lekarna.

Även om livet är riktigt jobbigt just nu känner Melanie en trygghet i att veta att Stadsmissionen finns.

– Är man ledsen och orolig finns alltid ett gott hjärta på Unga Forum, en underbar och medmänsklig personal som finns för oss alla föräldrar och barn. Det betyder allt. Utan er vore inte detta möjligt, vi föräldrar och barn skulle aldrig klara denna mardröm, nu när allt är så dyrt. Nu när det är så väldigt oroliga tider. Att veta att man inte är ensam i en krissituation betyder också allt. Stadsmissionen är en livlina för mig. Ni kan vara avgörande i en människas liv när allting känns mörkt och svårt.

STÖTTA BARNFAMILJER I JUL – BIDRA HÄR

Oscar Zia sjunger Stilla Natt

/i , , /av

Det finns barn i Skåne som går hungriga i jul. Inflationen drabbar familjer i utsatthet hårt. Det står i fokus i Skåne Stadsmissions julkampanj 2022, med stämningsfull sång av Oscar Zia.

– Jag ser fram emot att åka hem till Skåne och fira jul med familjen. Det finns en känsla av frid på julen som jag tycker mycket om. Då känns det extra hemskt att tänka på att det finns barn som inte får uppleva det. Som inte får känna det där julpirret, säger Oscar Zia.

Hans schema är späckat. Mello har gjort Holmeja-pågen folklig och när vi pratar på telefon är han på gymmet i Stockholm, dit han flyttat. Att ta sig tid att åka ner till Malmö och spela in en jullåt var inget svårt beslut.
– Det känns fint att få sjunga in sin egen version av en sång man sjungit i tid och otid, på skolavslutningar och i luciatåg. Och fint att göra det för en organisation som gör så mycket bra för människor i utsatthet. Oscar Johansson som arrangerat och producerat låten är en person jag har stor respekt för och gillar att jobba med, så det kändes också kul, säger han.

Stilla Natt

Oscar Zia och Oscar Johansson i studion i Malmö. Foto: Roger Nellsjö

Malmöbaserade musikern Oscar Johansson står bakom flera av Skåne Stadsmissions jullåtar. Hans version av julklassikern Stilla Natt med Oscar Zias sång – på skånska så klart – ramar in en kampanjfilm om att inte få fira en jul i överflöd.

Temat i år är mer aktuellt än någonsin: hunger och fattigdom. För vi känner ju alla av de höga matpriserna. Och värst är det för barn i utsatta familjer.
– Julen är ju egentligen bara materiell galenskap, en tradition som vi har hittat på. Vi har bestämt att julen ska förknippas med mat och julklappar, och då blir det så himla konkret att alla inte har det så fett, säger Zia.

I år är fjärde året i rad som julens kampanjfilm frontas av en känd musiker med koppling till Skåne. Oscar Zia har sällskap av Nina Persson (Hej tomtegubbar), Johan Karlsson/Familjen (Nu är det jul igen) och Magnus Tingsek (Mössens julafton).
– Det är verkligen en fin lista att läggas till, säger han.

Ge en gåva!

”Ibland hoppar jag över middagen för att barnen ska få äta”

/i , , /av

”Vi har inte råd med någonting just nu, jag vet inte hur det ska gå. Ibland hoppar jag över middagen för att barnen ska få äta, jag säger att jag äter senare.”

Anna är sjukpensionär och bor ensam med sina två barn. När matpriserna började stiga blev familjens situation ohållbar. Anna sparar in på allt som går men det räcker ändå inte. Det är svårt att tänka sig att barn går hungriga i Skåne, men vi ser det nästan varje dag.

”Att inte kunna ge mat till sina barn är den värsta känsla jag vet.”

Matpriserna har ökat med 14 procent i år och många människor har inte råd med det mest nödvändiga. Många hör av sig till oss och behöver akut hjälp med mat och kläder. Vi oroar oss för denna vinter. De som redan hade det tufft har det nu ännu värre och fler tvingas vända sig till oss för att få hjälp. Att leva i fattigdom påverkar barns hälsa negativt. Den ständiga oron skapar både en fysisk och en psykisk stress.

Vi ser:

  • Mat- och elpriserna stiger
  • Kostnaderna för mat har ökat med över 14 procent i år
  • Nästan 50 000 Malmöbor lever i fattigdom och saknar pengar till det mest nödvändiga
  • De som redan levde på marginalen har inte fått ökade inkomster

Vad gör Skåne Stadsmission för barnfamiljer i fattigdom?

Arbetet måste ske både på kort och lång sikt.

Några exempel på vad vi gör:

  • Julfest med god mat, lekar och julklappar
  • Inför jul delar vi ut julklappar och presentkort att handla mat för
  • Matkasseutdelning till barnfamiljer varje vecka
  • En trygg plats för gemensam matlagning och familjeaktiviteter
  • Klädutdelning
  • Rådgivning från våra socionomer och jurister

 

De höjda matpriserna får katastrofala följder för många i vår närhet. Din gåva kan rädda deras jul!