Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

/i , /av

Vad händer med din ekonomiska situation om du skiljer dig, blir sjuk, får en arbetsskada eller blir uppsagd från jobbet? Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission, ser mer och mer hur socialtjänsterna lägger resurser på att motarbeta utsatta människor snarare än att hjälp dem. Och att i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva deras hjälp.

– Människor måste förstå att den sociala tryggheten har börjat brista i Sverige och att bilden av att den skulle fungera utmärkt inte längre stämmer.

Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission förklarar att hon inte nog kan understryka att detta inte enbart gäller de mest utsatta i samhället.

– Av förklarliga skäl slår detta hårdast mot mest utsatta i samhället men i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp. Det räcker med att det händer någonting som ger dig väsentligt förändrade ekonomiska förutsättningar och så står du själv inför att behöva välfärdens skyddsnät. Står du där och Försäkringskassan t.ex. ifrågasätter din rätt till sjukpenning så kan det gå väldigt fort.

”Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.”

Utsattheten bland människor fortsätter att öka och allt fler kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd i sin kontakt med olika myndigheter.

– Dessvärre ser vi att myndigheterna ofta försvårar handläggningen för den sökande och att handläggningen tar mycket längre tid än tidigare. Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.

I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” som lanseras idag, har forskare från Marie Cederschiöld högskola kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av samhället som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheters bristande förmåga att stötta människor i ekonomisk utsatthet beror på stora brister i handläggning, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Människor bollas ofta mellan myndigheter, handläggningen tar lång tid och utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.

Anledningarna till att människor faller mellan de allt större maskorna i samhällets skyddsnät är många men Sandra ser att några av dessa är okunskap om rättigheter, invecklad handläggning och åtstramade regelverk.

– En av anledningarna är okunskap; att man helt enkelt inte vet vad man har rätt till. Det i kombination med att ansökningarna är tungrodda, tar lång tid och är väldigt byråkratiska gör det oerhört svårt. Man har också dragit in på rättigheter genom att strama åt regelverket vilket innebär att andelen som inte har rätt till hjälp är större.

”Alla människor står i stort sett två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp.”

Hon tystnar en stund och tillägger sedan:

– Något av det värsta som kan hända, till följd av minskat välfärdsstöd i tider av kris, är att människor tappar hoppet. Så länge man tänker att det kan bli bättre är det lättare att hålla ut. Men om man tappar det hoppet… Generellt finns det en tydlig koppling mellan fattigdom och psykisk ohälsa.

I samtal om människor i utsatthet i Sverige idag använder man ofta termen fattigdomsutveckling, men när Sandra hör frasen lyfter hon instinktivt på ögonbrynen.

– Utveckling är när man förbättrar någonting. Fattigdom är ingen utveckling, den är tragisk och efter hundra år av utveckling och ökad trygghet så går vi nu bakåt.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

/i , /av

Vilka blir konsekvenserna av ett samhälle som inte tar sitt ansvar för människor i utsatthet? Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kommenterar Sveriges Stadsmissioners nysläppta Fattigdomsrapporten och svårigheterna att kvalificera in i samhällets olika välfärdssystem.

– Det som förvånar mig är att samhället inte uppmuntrar till mer forskning som visar på konsekvenserna av att inte satsa på barn som lever i stark utsatthet. Detta sätt att leva är förenat med risker och ofta får barnen betydligt sämre förutsättningar senare i livet. Det är en kostsam affär för alla och för samhället.

På andra sidan skärmen sitter Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund. Hon är socionomen som blev forskare på grunden att ”det fanns många systemfel” och att hon, ju mer hon arbetade med dessa, insåg att hon ville arbeta med förändring i stället. Fattigdom, socialpolitik, försörjningsstöd och matfattigdom är hennes huvudområden inom forskningen – ämnen som just nu är högaktuella.

– Det är svårare att kvalificera in i olika välfärds- och trygghetssystem idag. Förr plockade stora system upp människor men gör de inte längre i tillräcklig utsträckning. Det är svårt att söka hjälp och det är svårt att beviljas hjälp och många ser inte ens detta som en möjlig väg framåt då det är administrativt svårt. Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället, menar Anna.

Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt
följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling.

Anna menar på att det saknas förståelse för hur parallella förändringar, så som bostads- och arbetsmarknad, och socialförsäkringssystemet, slår mot utsatta människor. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent generellt sett, de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte hängt med.

– Det är skamfyllt att vara fattig. Om man inte har tillräckligt för att känna sig trygg genomsyrar det allt och den ekonomiska situationen man har påverkar och präglar relationer till andra. Vi vet att många som kommer till Sveriges Stadsmissioner har försörjningsstöd men detta stöd räcker många gånger inte till för att skapa skäliga levnadsvillkor – det är svårt att klara sig på. Skammen är någonting som jag alltid kommer tillbaka till för den är så grundläggande, menar Anna.

Vilka samhälleliga konsekvenser kan det då bli om det visar sig att det är de ideella organisationerna och civilsamhället som står för det yttersta skyddsnätet?

– Detta kan leda till en urholkning av rättigheter, ansvarsförskjutning eller tillbakadragande från det offentliga ansvarstagandet. Risken finns att det inte är lika tydligt att det finns ett kommunalt ansvar, till exempel att alla ska ha rätt till skälig levnadsnivå; det är ett lagstadgat ansvar hos kommunerna som de inte kan lägga på civilsamhället.

Idag, torsdagen 17 oktober, släpps Sveriges Stadsmissioners årliga rapport Fattigdomsrapporten, i år med titeln ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp”. Att fler besöker Sveriges Stadsmissioner är inte konstigt. Siffror från Statistiska Centralbyrån som Sveriges Stadsmissioner granskat visar att fler än 33 000 skåningar, motsvarande antalet passagerare på cirka 66 dubbelkopplade Öresundståg, lever på 8 500 kronor (efter skatt) eller mindre per månad. Det kan jämföras med medianinkomsten i kommunen på 23 1600 kronor.

Sedan 2014 har Sveriges Stadsmissioner bedrivit ett systematiskt kartläggningsarbete i samarbete med Magnus Karlsson, professor på Marie Cederschiöld högskola. Vi har med detta arbete fått en gemensam bild av vårt arbete och bidragit till grundforskningen om fattigdomen i Sverige.

Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara
och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället.

– Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling även om det kräver mycket jobb och resurser. Att ta de kritiska diskussionerna i Fattigdomsrapporten är ett sätt att visa på arbetet man lägger ner och att följa, dokumentera och kvalitetssäkra över tid, säger Anna och tillägger:

– Det är lätt att ha kravretoriken, att människor i utsatthet borde gjort si eller så, jobba hårdare eller inte ens vill försöka men man måste förstå hur omöjligt det är att möta kraven när man inte har stabilitet eller inte är inne på vare sig bostads- eller arbetsmarknad. Speciellt som ensamstående mamma; man ska hitta barnomsorg, skola, flyttar runt… Med kvalitativ forskning kan man förmedla en inblick och skapa förståelse genom att följa livssituationer över längre tid och visa på hur det fungerar, egentligen.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Ta del av Anna Angelins forskning

 

Med frukosten som förändringsverktyg

/i , /av

Var börjar ett hållbart och långsiktigt förändringsarbete när du i mångas ögon står utanför samhället, navigerar vardagen med sviktande hälsa eller står utan både bostad och stöd? På Skåne Stadsmission är ett av svaren komplext men förpackat i ett enkelt litet ord: frukost.

För de människor i vårt samhälle som redan lever på marginalen slår höjda matpriser, ensamhet och kallare väder hårdast. Att förändra sin situation utan att ha fysisk ork till det kan därför innebära oerhörda svårigheter. På Skåne Stadsmission är därför mat ett viktigt verktyg för kontakt och relationsbyggande. En väg in till att börja prata om det som i ett första skede kan kännas övermäktigt. För att orka möta det, eller att ens nå dit, måste det enligt Boris Phefferkorn, platsansvarig på Café David i Malmö, finnas två viktiga komponenter på plats.

– Vi använder oss av mat som verktyg för kontakt. Här kan man som deltagare ta sin tid och utifrån behov närma sig det som känns svårt. Det är unikt. Det är genom tilliten och kontakten vi kan skapa en väg mot förändring.

På Skåne Stadsmission är frukosten inte enbart ett mål mat. Den är en grundläggande och ovärderlig möjliggörare som serveras varje dag, året om. Förutom att vara näringsriktig med gröt, smörgåsar, ägg och kaffe öppnar den även upp för möjligheten att ta en dusch och få rena kläder. Förutom detta kan man som deltagare komma i kontakt med sjuksköterska och socionom, få stöd och samtal med personalen och tillgång till ett tryggt sammanhang inne i värmen.

– Frukosten är en början på en ny dag med nya möjligheter till ork att ta sig an sin situation. Och en chans för oss att hjälpa till, säger Boris.

Skänk en frukost

Läs mer om Mötesplats Café David

Ensam mamma: ”Stadsmissionen är en livlina för mig”

/i , , , /av

Det var tufft redan innan pandemin. Melanies son mådde inte bra, och ofta hade de svårt att få pengarna att räcka till hyra, mat och kläder. Nu är det nästan omöjligt.

– När räkningarna är betalda finns det bara en liten summa kvar på kontot. Med det klarar jag absolut inte hela månaden. Maten och pengarna är ofta slut omkring den nionde. Då är det långt kvar till nästa utbetalning. Läkarbesök, mediciner, och så vidare, det går inte, säger hon.

Melanie är ensamstående och har kommit till Skåne Stadsmission då och då under de senaste tio åren, när det varit extra svårt.

När hon tänker på mat som hon brukade köpa men inte längre har råd med kommer ångesten smygande.

– Att inte ha tillräckligt med mat till sitt barn är en hemsk känsla. Att inte kunna välja bra och nyttig mat känns också jobbigt. Brist på vitaminer är inte bra för någon människa. Det ger mig sådan ångest. Ångest över att inte kunna göra något i mitt liv. Bara överleva och överleva. Kämpa och kämpa, dag ut och dag in.

Att leta begagnat tar tid

Som sjukpensionär har hon sämre och bättre perioder. När sonens skolgång fungerat bra och hon haft mindre värk har hon kunnat lägga tid på att jaga extrapriser och leta kläder på second hand.

– Men det tar hela dagen. Och ju äldre sonen blir desto svårare blir det att hitta kläder som funkar för honom. Han vill ju inte sticka ut. Han är redan ensam, har inte så många kompisar. Då vill man vara som alla andra.

Att ta sig runt kan vara en utmaning.

– Bussbiljetter är ganska dyra faktiskt. För den som kan cykla eller promenera, som fortfarande är frisk, kan spara in på buss genom att cykla. Går man med en rullator eller kryckor så blir det väldigt svårt att ta sig till olika affärer för att köpa det som finns på rea just då. Melanie vittnar om att de kraftiga prisökningarna i år gör livet mycket svårt. Hon oroar sig ständigt för oförutsedda utgifter.

”En oas”

Hon beskriver samvaron på Skåne Stadsmissions Unga Forum som en oas.

– Det är en chans att få andas ut. Känna att detta kommer gå bra. Det betyder jättemycket för alla oss föräldrar och barn. Jag hoppas att alla som skänker pengar till Stadsmissionen verkligen förstår hur mycket det betyder, säger hon.

Hon minns fortfarande den första gången hon och sonen var på julfest på Skåne Stadsmission. Hon minns maten, gemenskapen och julklapparna de fick med sig hem.

– Min son byggde lego hela natten sedan. Det var så fint att se. Han pratade länge om tomten som kom på besök, om personalen och lekarna.

Även om livet är riktigt jobbigt just nu känner Melanie en trygghet i att veta att Stadsmissionen finns.

– Är man ledsen och orolig finns alltid ett gott hjärta på Unga Forum, en underbar och medmänsklig personal som finns för oss alla föräldrar och barn. Det betyder allt. Utan er vore inte detta möjligt, vi föräldrar och barn skulle aldrig klara denna mardröm, nu när allt är så dyrt. Nu när det är så väldigt oroliga tider. Att veta att man inte är ensam i en krissituation betyder också allt. Stadsmissionen är en livlina för mig. Ni kan vara avgörande i en människas liv när allting känns mörkt och svårt.

STÖTTA BARNFAMILJER I JUL – BIDRA HÄR

Oscar Zia sjunger Stilla Natt

/i , , /av

Det finns barn i Skåne som går hungriga i jul. Inflationen drabbar familjer i utsatthet hårt. Det står i fokus i Skåne Stadsmissions julkampanj 2022, med stämningsfull sång av Oscar Zia.

– Jag ser fram emot att åka hem till Skåne och fira jul med familjen. Det finns en känsla av frid på julen som jag tycker mycket om. Då känns det extra hemskt att tänka på att det finns barn som inte får uppleva det. Som inte får känna det där julpirret, säger Oscar Zia.

Hans schema är späckat. Mello har gjort Holmeja-pågen folklig och när vi pratar på telefon är han på gymmet i Stockholm, dit han flyttat. Att ta sig tid att åka ner till Malmö och spela in en jullåt var inget svårt beslut.
– Det känns fint att få sjunga in sin egen version av en sång man sjungit i tid och otid, på skolavslutningar och i luciatåg. Och fint att göra det för en organisation som gör så mycket bra för människor i utsatthet. Oscar Johansson som arrangerat och producerat låten är en person jag har stor respekt för och gillar att jobba med, så det kändes också kul, säger han.

Stilla Natt

Oscar Zia och Oscar Johansson i studion i Malmö. Foto: Roger Nellsjö

Malmöbaserade musikern Oscar Johansson står bakom flera av Skåne Stadsmissions jullåtar. Hans version av julklassikern Stilla Natt med Oscar Zias sång – på skånska så klart – ramar in en kampanjfilm om att inte få fira en jul i överflöd.

Temat i år är mer aktuellt än någonsin: hunger och fattigdom. För vi känner ju alla av de höga matpriserna. Och värst är det för barn i utsatta familjer.
– Julen är ju egentligen bara materiell galenskap, en tradition som vi har hittat på. Vi har bestämt att julen ska förknippas med mat och julklappar, och då blir det så himla konkret att alla inte har det så fett, säger Zia.

I år är fjärde året i rad som julens kampanjfilm frontas av en känd musiker med koppling till Skåne. Oscar Zia har sällskap av Nina Persson (Hej tomtegubbar), Johan Karlsson/Familjen (Nu är det jul igen) och Magnus Tingsek (Mössens julafton).
– Det är verkligen en fin lista att läggas till, säger han.

Ge en gåva!

”Ibland hoppar jag över middagen för att barnen ska få äta”

/i , , /av

”Vi har inte råd med någonting just nu, jag vet inte hur det ska gå. Ibland hoppar jag över middagen för att barnen ska få äta, jag säger att jag äter senare.”

Anna är sjukpensionär och bor ensam med sina två barn. När matpriserna började stiga blev familjens situation ohållbar. Anna sparar in på allt som går men det räcker ändå inte. Det är svårt att tänka sig att barn går hungriga i Skåne, men vi ser det nästan varje dag.

”Att inte kunna ge mat till sina barn är den värsta känsla jag vet.”

Matpriserna har ökat med 14 procent i år och många människor har inte råd med det mest nödvändiga. Många hör av sig till oss och behöver akut hjälp med mat och kläder. Vi oroar oss för denna vinter. De som redan hade det tufft har det nu ännu värre och fler tvingas vända sig till oss för att få hjälp. Att leva i fattigdom påverkar barns hälsa negativt. Den ständiga oron skapar både en fysisk och en psykisk stress.

Vi ser:

  • Mat- och elpriserna stiger
  • Kostnaderna för mat har ökat med över 14 procent i år
  • Nästan 50 000 Malmöbor lever i fattigdom och saknar pengar till det mest nödvändiga
  • De som redan levde på marginalen har inte fått ökade inkomster

Vad gör Skåne Stadsmission för barnfamiljer i fattigdom?

Arbetet måste ske både på kort och lång sikt.

Några exempel på vad vi gör:

  • Julfest med god mat, lekar och julklappar
  • Inför jul delar vi ut julklappar och presentkort att handla mat för
  • Matkasseutdelning till barnfamiljer varje vecka
  • En trygg plats för gemensam matlagning och familjeaktiviteter
  • Klädutdelning
  • Rådgivning från våra socionomer och jurister

 

De höjda matpriserna får katastrofala följder för många i vår närhet. Din gåva kan rädda deras jul!

 

 

Vi möter barn som har det svårt

/i , , /av

När familjer kontaktar oss för att få hjälp med julklappar, visar det sig ofta att de har svårt att få ihop pengar till det mest nödvändiga, som mat och kläder. När matpriserna stiger vänder sig fler till oss för att de inte har tillräckligt att äta och vi befarar att behoven bara kommer att öka.

Att växa upp i fattigdom har långsiktiga konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Att ge barn bättre förutsättningar har positiva effekter både på de enskilda barnen och på samhället i stort.

Vad är fattigdom?

• Att inte ha råd med mat
• Att inte ha råd med kläder
• Att ständigt oroas över framtiden
• Att känna skam över att inte kunna ge sina barn
sådant som andra får

Vad gör Skåne Stadsmission för barnfamiljer?

• Akut stöd med mat och kläder
• Läxhjälp och utflykter
• Rådgivning och hjälp med myndighetskontakter
• Långsiktigt stöd från våra socionomer, jurister
och sjuksköterskor

Ge en gåva!

Fattigdomen ökar – ny rapport idag

/i , /av

Sverige upplever den högsta inflationstakten på flera decennier och konsekvenserna för de människor som redan lever i utsatthet är förödande. Skåne Stadsmission ser en fattigdom som bara ökar och vi saknar svar på hur det nya styret ska möta dessa utmaningar. Kan invånarna lita på att det finns ett skyddsnät som fångar upp oss när vi behöver det som mest? Eller är välfärden inte längre för alla?

Idag, på den internationella fattigdomsdagen, släpper Sveriges Stadsmissioner sin åttonde Fattigdomsrapport. I unikt framtagen statistik från SCB toppar flera kommuner i Skåne den föga hedervärda listan. Malmö är den kommun i Sverige där allra flest människor lever i ekonomisk utsatthet. 14,4 procent av Malmöborna – nästan 50 000 personer – levde år 2020 med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. De saknar helt enkelt pengar till det nödvändigaste. I Helsingborg handlar det om 9,7 procent och i Kristianstad 8,4. Siffran för hela riket är 6,9 procent. Idag är antalet människor i fattigdom sannolikt högre på grund av den skyhöga inflationen samtidigt som försörjningsstödet släpar efter och inte har höjts tillräckligt för att täcka ökade kostnader. Vi befinner oss i ett extremt allvarligt läge.

Vi uppmärksammar frågan med en debattartikel i Sydsvenskan idag.

 

Läs rapporten här!

Läs mer på Sveriges Stadsmissioners hemsida

Ett år med matmissionen

/i , , , /av

Den sjunde oktober är det på dagen ett år sedan vi slog upp portarna till Matmissionen i Malmö, och vi firade våra härliga medarbetare med tårta.

– Det känns helt overkligt att det redan gått ett år. Vi har lärt oss mycket under året och jobbar envist vidare med att göra Matmissionen ännu bättre för alla medlemmar, och så småningom kunna öppna fler butiker för att fler ska få nytta av oss, säger butiksansvarig Maria Kratz Larsen.

Under det här året har vi:

  • Registrerat 4 000 medlemmar
  • Sålt över 700 000 produkter
  • Bidragit till att 403 505 kilo mat har kunnat komma till nytta för människor i behov istället för att bli matsvinn

Matmissionen är en en social matbutik som gör gott både för människa och miljö. Hos oss bidrar du till minskat matsvinn och som medlem får du handla mat till mycket låga priser. Butikskonceptet har tagits fram av Stockholms Stadsmission tillsammans med Axfood, och går ut på att mat som annars skulle ha gått till spillo tas tillvara och säljs i en social butik där medlemmar får handla varor till en tredjedel eller mindre av vanligt butikspris. I butikerna finns möjlighet för människor som står långt från arbetsmarknaden att arbetsträna. Du kan läsa mer om Matmissionen här.

Intresset för att bli medlem i Matmissionen Skåne är högt och i september fick vi tillfälligt stänga antagningen av nya medlemmar för att försäkra oss om att de medlemmar vi redan har får möjlighet att handla och att maten räcker.

– De stigande matpriserna drabbar många, och vi märker att behovet i Malmö är stort. Därför arbetar vi parallellt med att utöka öppettiderna och utbudet i vår befintliga butik och med att kunna öppna ytterligare en, säger Alireza Mobasheri, områdeschef sociala företag, Skåne Stadsmission.

Maten blir dyrare – fler kommer till oss för att äta frukost

/i , , /av

Den senaste månaden har allt fler kommit till oss för att äta frukost. Matpriserna har ökat med tio procent och det slår hårdast mot de som redan levde på marginalen.

Personalen på Café David berättar att många nya ansikten dykt upp bland besökarna den senaste tiden.

– Sedan några veckor har vi mött flera äldre par som kommer enbart för frukost. De kommer in och hämtar frukost, sätter sig tillsammans och äter och går sedan härifrån. De pratar inte med någon, ber inte om hjälp. Jag har förstått det som att de inte behöver något mer än mat. Man undrar ju hur de har det, säger Lotta som jobbat på Skåne Stadsmission i många år.

Till Café David är alla välkomna. Här frågar ingen efter din bakgrund eller vad du kommer ifrån. Den enda fråga du behöver svara på är vad du vill ha till frukost. Macka med ägg eller ost, gröt eller fil, kaffe eller te? Personalen finns till hands för den som vill prata, be om ett par nya skor eller kanske få träffa sjuksköterskan.

Gunilla är en återkommande gäst på Café David. Hennes man var sjuk länge. Till slut kunde hon inte arbeta, att ta hand om honom tog all tid.

– När han dog hade jag bara skulder kvar. Inga pengar. När jag inte kunde betala hyran blev jag vräkt, berättar hon.

Genom socialtjänsten fick Gunilla så småningom en liten lägenhet, men hon har det väldigt knapert ekonomiskt. När mat- och energipriserna började stiga blev livet ännu tuffare.

– Jag vet inte hur jag ska ha råd med elen. Jag köper mest mat som inte behöver lagas så att jag inte ska behöva sätta i gång spisen. Igår hittade jag rödbetssallad på extrapris, så då blev det min middag.

Frukosten och den sociala samvaron på Café David är livsviktig för Gunilla.
– Jag hade inte klarat mig om jag inte kunde komma hit för att äta och träffa folk.

Bilden av hemlöshet och utsatthet är ofta ganska stereotyp, och personalen får ofta frågor om vilka som egentligen behöver Skåne Stadsmissions hjälp.

– Många som börjar jobba här på blir förvånade över bredden av människor. Man har en bild av hur hemlöshet ser ut, man ser en alkoholiserad gubbe på en bänk. Men hit kommer så många olika människor, säger Boris som är platsansvarig på Café David i Malmö.

* Gunilla heter egentligen något annat. Alla berättelser om enskilda personer är avidentifierade av respekt för besökarnas integritet. Personerna på bilderna har inget med texten att göra. 

Skänk en frukost: 60 kronor!

Läs mer om Café David