Julen är en tuff tid för många

”Jag tror att många mammor som är ensamma som jag knappt äter någonting innan jul bara för att kunna ge sina barn en fin upplevelse.”

Det säger en ensamstående mamma om sin situation. Hon är en av många människor som varje vecka behöver hämta en matkasse hos oss – förra året delade vi ut nästan 5 000 matkassar.

Det är svårt att tänka sig att det finns familjer i Skåne som inte har tillräckligt med mat, men vi möter dem varje dag. På Skåne Stadsmission delar vi ut mat till barnfamiljer och unga varje vecka. I kassarna finns sådant som mjölk, fisk, kött, pasta, blöjor och tvål.

Snart är det jul igen, en svår tid för många som lever i fattigdom. Coronasmittan har gjort läget ännu allvarligare. Pandemin påverkar alla delar av samhället, och kommer att göra det för en lång tid framöver. Ökad arbetslöshet, fattigdom och därmed fler familjer som riskerar att förlora sin bostad och stå utan hem och försörjning. Vi ser redan konsekvenserna av detta.

Vid jul blir skillnaderna mellan de som har och de som inte har tydligare än någonsin. Därför arbetar vi för att ge fler människor en god jul. I år blir det en speciell jul för alla, och vårt mål är att kunna bistå så många som möjligt, på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Men vi klarar det inte ensamma, därför hoppas vi att du vill bidra!

Din gåva är viktigare än någonsin!

 

 

Risk för mörkertal i hemlöshetsstatistiken

Hemlösheten i Malmö ser ut att fortsätta sjunka, enligt den kartläggning som Malmö stad släppt idag. Men Skåne Stadsmission befarar att ett mörkertal göms bakom den positiva statistiken.

– Varje människa eller familj som går från hemlöshet till att ha ett eget hem är en vinst, både för den enskilda personen, familjen, och för samhället i stort. Men eftersom vi vet att Malmö stad började följa andra riktlinjer i samma veva som statistiken började förbättras befarar vi att det ser bättre ut på pappret än i verkligheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

I en granskning av arbetsmarknads- och socialnämnden som stadskontoret tagit fram delas stadsmissionens farhågor: ”En skärpning av villkoren för vilka som är berättigade till vissa stöd minskar antalet hemlösa på pappret, men innebär inte nödvändigtvis att situationen blir bättre för Malmöborna.”  (sid 63.)

– Det är mycket viktigt att hemlöshetskartläggningen inte blir ett sätt att sopa problem i Malmö under mattan, säger Lena Wetterskog Sjöstedt och berättar att stadsmissionens personal mött familjer som stått rådlösa efter att ha blivit avrådda från att göra en ansökan om bistånd med hänvisning till att de som strukturellt hemlösa ändå inte kan få hjälp med bostad.

– Vi ser ju i kartläggningen att det är just kolumnen för så kallat strukturellt hemlösa som minskar. Strukturell hemlöshet handlar om att bostadsbrist och/eller fattigdom är den enda orsaken till att du saknar ett hem. Du har ingen social problematik i övrigt, som beroende eller psykisk ohälsa. Att nekas prövning är väldigt allvarligt, både för att det låter orimligt att socialtjänsten utan prövning kan bestämma sig för om en familj har social problematik eller ej och för att du alltid har rätt till prövning. Utan ett formellt beslut kan du inte överklaga, men ytterligare en konsekvens är ju att du faktiskt inte hamnar i kommunens statistik över hemlösa. Du blir en del av ett mörkertal, trots att du försökt få hjälp att hitta bostad, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Brist på barnperspektiv

Utöver risken att alla hemlösa personer i Malmö faktiskt inte finns med i statistiken ser Skåne Stadsmission att de lösningar som strukturellt hemlösa barnfamiljer erbjuds ofta är kortsiktiga.

– När kommunen med hänvisning till ny rättspraxis enbart ger barnfamiljer stöd vecka för vecka skapar man en osäker situation för både föräldrar och barn. Att ha täta träffar med sin kontaktperson på socialtjänsten är bra, men det behöver inte utesluta en boendelösning där barn och föräldrar kan känna sig trygga medan de letar efter något permanent. Kortsiktiga lösningar är också ofta dyrare för kommunen, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission oroas över en brist på barnperspektiv, vilket rimmar illa med barnkonventionen som sedan 1 januari är lag i Sverige. Alltför ofta har personalen sett exempel på barn i tonåren som tvingas axla en för tung börda.

– Vi har sett flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är en mycket jobbig situation för både det drabbade barnet och för kompisarna som får frågan. Det är inget ansvar barn ska behöva ta, säger Liv Palm, enhetschef för Skåne Stadsmissions verksamhet Unga Forum.

Se alla hemlösa!

– Det är också viktigt att understryka att kartläggningen inte har med alla som lever i hemlöshet i Malmö, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission uppmanar Malmö stad att ta ett större grepp om hemlösheten, och inte blunda för de människor som idag inte räknas i hemlöshetsstatistik som människor i papperslöshet och EU-medborgare.

– Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilken stad vi vill vara. Tyvärr ser vi att det även när det gäller akut nödstöd har börjat göras en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet med hänvisning till att de inte är kommunens ansvar, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Mer att läsa om hemlöshet:

Här kan du läsa fler kommentarer till Malmö Stads hemlöshetskartläggning 2020.

Här kan du läsa om kartläggningen på Malmö stads hemsida.

Hela kartläggningen som pdf här: Hemlöshetskartläggning Malmö 2020

Så här jobbar Skåne Stadsmission med hemlöshet.

Med anledning av skärpta restriktioner

Med anledning av Folkhälsomyndighetens skärpta råd för att bromsa smittspridningen i Skåne ökar Skåne Stadsmission sina insatser för att på ett ansvarsfullt sätt kunna fortsätta hålla våra mötesplatser öppna för människor i utsatthet. 

Under gårdagen gick Region Skåne i samråd med Folkhälsomyndigheten ut och skärpte råden kring hur spridningen av det nya coronaviruset ska begränsas i Skåne. Läs mer om detta här. 

På Skåne Stadsmission ser vi hur de mest utsatta drabbas hårt när samhället behöver stänga. Därför gör vi vad vi kan för att fortsätta hålla våra öppna mötesplatser öppna för dem som behöver det mest. Besökare som har en trygg plats att vara på uppmanas att stanna hemma, men personal finns på plats för dem som behöver akut stöd, hjälp, mat och kläder.

Vi begränsar antalet besökare och ser till att hålla avstånd, delar ut matpaket och bokar möten istället för drop in. Våra sjuksköterskor och kuratorer kan ge stöd, och vi informerar deltagarna om de skärpta råden för att på så sätt öka förutsättningarna för våra besökare att hålla sig friska. Här kan du läsa mer om våra verksamheter och hur vi hanterar coronapandemin.

Vill du stötta vårt arbete i en svår tid? Klicka här!

Sveriges Stadsmissioner: Vi ser en ökad fattigdom i pandemins spår

När katastrofer drabbar jordklotet är det oftast de redan utsatta som drabbas värst. Så är det även i Sverige och när Covid-19-pandemin drog in över landet såg Stadsmissionerna omedelbara konsekvenser hos de människor vi möter. Vi ser barnfamiljer som inte hade råd att sätta mat på bordet, vi ser en stor oro och ensamhet bland äldre, människor som förlorar sin inkomst och ökat våld i hemmet. Det finns en reell fattigdom i Sverige och vi ser den varje dag.  

Idag, på Internationella Fattigdomsdagen, släpper Sveriges Stadsmissioner vår årliga Fattigdomsrapport. Fattigdomsrapporten 2020 handlar om pandemins konsekvenser och vad som händer med de redan utsatta när ett helt samhälle drabbas av ett virus och en pandemi. Rapporten baseras på ett samarbete mellan Sveriges Stadsmissioner och professor Magnus Karlsson vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

– Det är människor som redan lever i utsatthet som drabbas värst i en samhällskris. Därför behöver vi hela tiden se över vår verksamhet och ställa om när vi märker att behoven förändras. Det är viktigt att våra deltagare får grundläggande behov som mat och kläder uppfyllda, samtidigt som vi naturligtvis vill minimera risken för smitta i samhället, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

På bara några veckor gick vi från normal vardag till en värld i kaos. Rekommendationer att hålla avstånd, tvätta händerna ofta och hålla dig hemma om du är sjuk är svåra, om inte omöjliga, att följa för den som lever i hemlöshet eller med psykisk ohälsa.

Många äldre som kommer till oss för att få dagens lagade mål mat vågade inte längre gå ut på grund av rädsla för att bli smittade. I hushåll med försörjningsstöd ansträngdes ekonomin långt över det möjliga när skolungdomarna skickades hem. Ungdomar som normalt kunde äta sig mätta i skolan.

– Vårt viktigaste uppdrag är att finnas där för dom som behöver oss allra mest. Istället för att stänga ner växlade vi upp våra verksamheter genom att organisera om, rekrytera fler volontärer, sätta upp nya riktlinjer och mobilisera för en ny vardag”, säger Tomas Lindroos, ordförande i Sveriges Stadsmissioner.

Stadsmissionerna runtom i landet hjälper till med myndighetskontakter, har digitala eller på andra sätt distanserade medmänskliga stödsamtal, informerar om pandemin, flyttar ut aktiviteter utomhus för att minska smittspridning och kör ut matkassar till besökare men också för oss nya personer som aldrig har behövt be civilsamhället om stöd innan.

Utsattheten har alltid funnits där. Pandemin har gjort den ännu mer synlig och tydlig.

– Sveriges Stadsmissioner vill med årets Fattigdomsrapporten synliggöra den fattigdom och utsatthet som blev ännu mer uppenbar i och med pandemin. En fattigdom som ofta ligger bortom den offentliga statistik som på det stora hela säger att Sverige är bland de bästa länderna i världen vad gäller generell välfärd”, säger Lotta Säfström, talesperson fattigdom Sveriges Stadsmissioner och direktor Göteborgs Stadsmission.

Om Sveriges Stadsmissioner:

Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och fattigdom i Sverige, och består av de regionala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation.

 

Bad, sport och nya vänner på familjeläger

”Så fort jag satte mig på bussen slappnade jag av. Det är så skönt att få maten serverad, att inte behöva tänka på det för en gång skull”
Karin, ensamstående mamma till Leila, 10 år.

Det är lägerkänsla från första stund. ”Var ska vi sova?”, ”Vad blir det för mat?” och inte minst ”Finns det badstrand?”. Barn, föräldrar och personal utforskar lägergården tillsammans.

Att få komma bort från stan, bada, leka och testa på olika sporter betyder mycket för barnen och föräldrarna vi träffar. I år anpassade vi familjelägret efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer, med mer utrymme och massor av handtvätt.

Vissa av familjerna har träffats tidigare, på någon av våra familjeträffar, där barn och deras föräldrar fikar och leker tillsammans, varannan vecka. Andra är främlingar för varandra, men finner snart gemenskapen som uppstår när många människor delar boende och gör sammansvetsande aktiviteter under några dagar.

– Jag har träffat en ny kompis, utbrister Sarah, 7 år, tar jämngamla Medina i handen och springer skrattande mot gungorna där bröderna Aziz och Muhammed redan leker.

IFK Kristianstad lärde ut handbollsregler och ordnade bollekar under familjelägret.

Barnens föräldrar har satt sig på bänkarna vid lekplatsen och tittar glatt på hur nya kontakter knyts. Samtalet mellan de vuxna börjar lite trevande men är snart igång. Några saknar gemensamt språk, men det vägs upp av gester, leenden och så småningom skratt när aktiviteterna drar igång. Som ett tryggt nav finns personalen från Skåne Stadsmission, som alla familjer känner sedan tidigare och både kan skoja och prata allvar med.

På Skåne Stadsmission ser vi tydligt hur utsattheten hos barnfamiljer ökar under skollov. När rutinerna försvinner, tillsammans med möjligheten att äta ett lagat mål mat varje dag och ha ett socialt sammanhang, mår många barn och föräldrar dåligt. Därför är det viktigt att vi står stadigt och fortsätter att stötta på alla sätt vi kan. Under sommarlägret har vi möjlighet att bygga djupare relationer och skapa ytterligare trygghet för barn och vuxna. Samtidigt får familjerna en chans att umgås i lugn och ro, utan vardagens stress och bekymmer.

Bad, strandlek och grillmiddag vid havet var några av aktiviteterna på årets familjeläger.

Maria tittar leende på hur dottern vadar i strandkanten. Som förälder till ett barn med särskilda behov, dottern har en neuropsykiatrisk diagnos, är det ofta svårt att få vardagen att gå ihop som ensamstående. Det krävs mycket kraft för att se till att Leilas skolgång och sociala aktiviteter fungerar, kraft som Maria inte alltid kan uppbringa.

– Det känns så skönt att vara här och bara ha det fint tillsammans, säger hon.

Stort tack till Kungliga Patriotiska Sällskapet och övriga bidrags– och privatgivare som gör våra sommaraktiviteter möjliga, och till Malmö FF och IFK Kristianstad som ordnade uppskattade aktiviteter på vårt familjeläger i sommar! 

Fotnot: Barn och föräldrar som figurerar i artikeln heter egentligen någon annat. 

Lions i Malmö sponsrar frukost

Trots att de i rådande läge inte kan vara på plats fortsätter Lions i Malmö att stötta Skåne Stadsmissions Café David.

Under vecka 20 bidrar Lions med pengar till morgonens frukostar och besökarna möts av bilden av deras glada leenden när de får sitt kaffe.

Vi är väldigt glada att Lions under så lång tid ställt upp för oss, och ser fram emot när de kan vara på plats igen, när risken för coronasmitta är över, säger Matilda Jägerdén, enhetschef på Café David.

 

Nu kör vi hem matkassar

Varje vecka delar vi ut mellan 60 och 90 matkassar till familjer som inte har tillräckligt att äta. Under coronakrisen har vi märkt att färre vågar sig hit för att hämta sin kasse.

– Vår matkasseutdelning vänder sig till ungdomar och barnfamiljer som lever under väldigt knappa förhållanden. De senaste veckorna har vi fått samtal från människor som är i stort behov av mat från oss men som inte kan komma hit och hämta den, berättar Karin Edlund, socionom på Skåne Stadsmission.

Några mår själva dåligt, andra tillhör någon riskgrupp och håller sig isolerade. Därför börjar vi nu, med hjälp av volontärer, att köra hem kassar till medlemmar som vanligtvis hämtar på plats men som nu är i behov av att få kassen hemkörd.

– Det är människor som redan lever i utsatthet som drabbas värst i en samhällskris. Därför behöver vi hela tiden se över vår verksamhet och ställa om när vi märker att behoven förändras. Det är viktigt att våra deltagare får grundläggande behov som mat och kläder uppfyllda, samtidigt som vi naturligtvis vill minimera risken för smitta i samhället, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Läs mer om matkassen här!

Vi behöver mer mat att dela ut! Särskilt stort är behovet av kyckling, mejeriprodukter och kaffe. Bidra gärna genom att swisha till 900 32 52 eller om du är grossist/handlare och vill skänka råvaror eller hjälpa till på annat sätt mejla till foretagssamarbeten@skanestadsmission.se. Tack!

”Jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss”

Samira och hennes två barn har ingenstans att bo. Släktingarna de bott hos har inte plats för dem längre, så nu är läget akut. Till råga på allt är Samira gravid.
– Jag försöker att inte visa barnen hur orolig jag är, men jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss.

När hon vänder sig till socialtjänsten får Samira besked om att nya regler gäller och hon nu måste söka nödboende en gång i veckan. Tankarna virvlar i hennes huvud.

– Hur ska jag klara att söka bostad när jag snart ska föda barn? Hur ska det gå för de äldre barnen, kan de gå kvar på sin förskola och sin skola med sina kompisar?

Ingen förklarar för Samira varför hon måste träffa sin socialsekreterare varje vecka för att söka nytt nödboende. Hon placeras i en lägenhet med små rum, utan några garderober att få undan kläder och annat. Ständigt oroar hon sig för barnen. För att de inte ska ryckas upp helt ur sin vardag tar hon bussen genom hela staden till den förskola och den skola där barnen knutit an till personal och kompisar.

– Varje vecka frågar socialtjänsten om jag har ordnat en lägenhet. De vill att jag ska söka boende i andra städer, men jag är helt ensam med barnen, jag behöver ha min familj nära.

Ett barn måste byta skola
När det är dags för Samira att föda sitt tredje barn får hon dispens. Veckan då bebisen föds räcker det att hon har telefonmöte med socialen. Men så snart hon är hemma igen måste hon ta med spädbarnet till socialtjänsten för att söka om sitt boende. Hennes ena barn tvingas byta skola, till en som är närmare. Samira ser hur ledset barnet är över detta. Hon skulle så gärna vilja att hennes äldsta fick gå kvar med sina vänner. Få behålla åtminstone den tryggheten.

Plötsligt händer något positivt. Samira har varit noga med att betala sin avgift till Boplats Syd, hur tufft hon än har haft det ekonomiskt. En dag får hon erbjudande om en lägenhet i närheten av familj och vänner. Hon får ett förstahandskontrakt! Området anses inte som det bästa, men för Samira är det underbart att kunna andas ut.

– Nu vet vi att vi får vara här. Det är vårt, mitt och barnens. Vi är hemma och behöver inte be om hjälp varje vecka.

Samira planerar för framtiden. Allt känns lättare nu, när hon slipper oroa sig.

– Nu vågar jag tro att det kan bli bra. Jag vill utbilda mig och börja jobba. Tjäna pengar och försörja mig och mina barn.

 

Samira heter egentligen något annat. Några detaljer i hennes historia har ändrats för att värna hennes integritet. Barnen på bilden har ingenting med texten att göra. 

Vill du ge barn i Skåne en ljusare jul? Ge din julklapp här!

Matfattigdom – en realitet i Skåne

Varje dag möter vi på stadsmissionerna runtom i Sverige människor som inte har råd med mat. Människor som kommer till oss för dagens enda varma måltid, eller för en matkasse att dryga ut hushållskassan och fylla kylskåpet med. Matfattigdomen i Sverige är ett faktum. 

Bara i Skåne serverade stadsmissionen över 90 000 måltider och delade ut matkassar till fler än 17 000 personer förra året.

– Vi möter dagligen människor som inte har råd med mat till varken sina barn eller sig själva, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom. Begreppet food poverty har länge använts i andra länder. Matfattigdom behöver också diskuteras här i Sverige, menar professor Magnus Karlsson, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Linnéuniversitetet, som tillsammans med Sveriges Stadsmissioner tagit fram årets fattigdomsrapport.

Under fem år har stadsmissionerna samlat in statistik över insatser för människor i ekonomisk utsatthet. Av de 380 000 registrerade insatserna utgör 245 000 matrelaterade insatser.

Stadsmissionerna möter människor som lever i akut fattigdom. Det är människor som av olika anledningar hamnat i matfattigdom – barnfamiljer, pensionärer, arbetslösa eller hemlösa. 73 % av de personer som stadsmissionerna hjälper med mat lever på försörjningsstöd – en del har gjort det under väldigt lång tid – eller tillhör de som ”fallit mellan stolarna” och inte fått det stöd som de har rätt till.

Akuta insatser och långsiktiga lösningar

Skåne Stadsmission erbjuder kostnadsfri frukost på Café David i Malmö och Kristianstad. Där finns också lunch och fika till låg kostnad. Maten spelar en central roll i alla våra verksamheter, eftersom det långsiktiga stöd vi har som mål att bidra med inte räcker långt om grundläggande behov som mat inte uppfylls. På Unga Forum erbjuder vi mellanmål till läxhjälpen och på vårt Trygga boende och våra familje- och ungdomsträffar lagar vi mat tillsammans. Gemensam matlagning är både en social aktivitet och en nödvändighet – vi möter många ungdomar som inte får tillräckligt att äta. Skåne Stadsmission delar, liksom flera andra stadsmissioner i Sverige, också ut matkassar med donerad mat till familjer i stor ekonomisk utsatthet.

– Att dela ut mat är inte en långsiktig lösning på matfattigdomen. Vi agerar när vi ser akut nöd, det har vår organisation gjort i över hundra år nu – men vi vill ju framför allt vara en del av en hållbar lösning. Det här problemet måste vi lösa tillsammans. Staten, kommunerna, regionerna, civilsamhället, näringslivet och forskningen. Ett sätt för oss att vara en del av lösningen är att sprida kunskap om hur fattigdom ser ut 2019, att matfattigdom är en realitet som vi gemensamt måste förhålla oss till, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Här hittar du årets fattigdomsrapport med tema Matfattigdom

Skriv under vårt upprop för att inget barn i Skåne ska behöva leva i fattigdom och hemlöshet HÄR.