Familjeläger kickade igång sommarlovet

/i , , , /av

Sommarens familjeläger blev en solig start på lovet. Med fokus på bad, rörelse och avslappning kunde såväl föräldrar som barn njuta av stillheten och sommarvärmen tillsammans.

– Titta som han ler! Jag har haft kontakt med familjen i över ett år nu och det här är första gången som jag ser pappan så glad. Vanligtvis är han så tyngd av oro för barnen och för framtiden.

Det är Karin Edlund, socionom på Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, som står och tittar ut över sandstranden där föräldrar och barn leker tillsammans. Än en gång kan hon konstatera hur mycket det betyder att få lämna vardagen och komma iväg från staden och alla måsten för en stund. Det familjeläger som vi årligen brukar anordna är oerhört uppskattat och ger familjer möjlighet att få en välförtjänt semester som de annars inte hade haft möjlighet till.

Stort tack till alla företag, organisationer och privatpersoner som gjort det möjligt för oss att ge fler barn ett härligt sommarlov!

Glad sommar – för vem?

/i , , /av

Pandemin avtar, men vad händer nu? Vilka firar vaccinet med en utlandsresa och vilka hankar sig vidare i ständig oro?

Hur har pandemin påverkad dig och din familj? Även vi som klarat oss från svårare sjukdom kan räkna upp mycket som varit svårt och jobbigt det senaste året. Men många av besökarna på Skåne Stadsmission svarar ett snabbt ”inte alls” på den frågan. Livet var redan så tufft att vardagens oro överskuggade pandemipaniken. Många saknade redan jobb och pengar till det nödvändigaste. Få hade ett nätverk, de var redan isolerade. En del saknade helt tak över huvudet och oroade sig för sovplats snarare än smittrisk.

I djupare samtal kommer det ändå fram sådant som blivit ännu svårare på grund av pandemin. Inte bara uppenbara saker som att tillgången på jobb minskat dramatiskt och att många öppna mötesplatser stängt. Trångboddheten har blivit mer påtaglig. I en familj med tre eller fyra barn där två plötsligt behöver gå i skolan på distans gör varje rum skillnad. Studiero hemma är ingen självklarhet. Vi möter ungdomar som saknar internet och därför sökt sig till offentliga platser trots ökad smittrisk. Högstadieelever berättar hur pinsamt det varit när småsyskon dykt upp i rutan, men också barn som på grund av distansundervisning missar samtal med kurator och andra stödpersoner när familjelivet inte fungerar.

Även om skolor erbjudit hämtning av skollunch har maten blivit ett problem. Många har lång skolväg, som kanske kräver buss – vilket har avråtts av smittskyddsskäl. Hushållskassan blir ytterligare ansträngd och nu går familjen in i ett sommarlov – då skolmat och vardagsrutiner försvinner – med ännu knappare förhållanden än ett vanligt år.

Allra svårast är det naturligtvis för familjer som flyttar mellan tillfälliga boenden. Kraven från socialtjänsten på den som anses ”strukturellt hemlös” (att vara hemlös på grund av fattigdom och/eller bostadsbrist till skillnad från ”socialt hemlös” på grund av missbruk eller psykisk ohälsa) är höga. Ofta hänvisas familjer till ett nästintill obefintligt nätverk. Att tvingas be vänner eller släktingar om husrum i en pandemi som påkallar isolering är orimligt, de möjligheter till stöd som fanns innan pandemin har nu uttömts.

Även sådant som kan verka smått påverkar en familj, när det försvinner. Som den ensamstående mamman som inte längre fick följa med sin autistiska dotter på fritidsaktiviteten. De andra barnen kunde träna själva, men på grund av dotterns funktionsnedsättning behövde hon sin mamma där – och det gick inte på grund av pandemin. Isoleringen ökade, i ett hem som saknar dator att spela på, syskon att leka med och pengar till något utöver det nödvändigaste. ”Jag blir alltid orolig inför sommarlovet, ännu mer nu när min dotter inte har fritids längre. Vad ska vi hitta på i tio veckor?” säger mamman till oss.

Nyss sjöng skolbarnen om blomstertiden som kommer. Många barn sprang ut med hopp om att äntligen få krama mor- och farföräldrar och med längtan till sol, bad och lek. Kanske till och med en semesterresa. Andra barn gick hem med en klump i magen. Hur ska maten räcka när alla är hemma? Vad ska vi göra hela dagarna? När vi berättar om oron i sociala medier kommer många tips på gratisaktiviteter. Vi uppskattar tipsen, men brukar försöka förklara hur olika förutsättningar barn i Skåne faktiskt har. Självklart är kommunernas smörgåsbord av gratisaktiviteter uppskattade. Men de kräver att familjen kan ta sig dit, utan tillgång till cykel eller busskort. Fikakorgar kan naturligtvis packas, men picknicken kräver ändå lite extra. För att inte tala om suget som uppstår när barn omkring en äter glass, köper falafel eller sticker på bio efter badet.

Pandemin har skapat djupare klyftor mellan de som har och de som inte har. Nu måste vi gemensamt hitta vägar för att bygga ett mer jämlikt samhälle, som framför allt värnar barns rätt till trygghet, en fast bostad som inte bara är tak över huvudet, studiero och mat på bordet!

Skåne Stadsmission vill se:

  • Att regeringen tillsammans med civilsamhället kartlägger fattigdomen i samhället och på statlig, regional och kommunal nivå agerar för att motverka den, i enlighet med hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom.
  • Ett tydligt barnperspektiv i alla beslut. Barnkonventionen är lag, men fortfarande ser vi tydliga avsteg från barns rätt till ett hem. En fast och trygg plats måste vara grunden i alla insatser för barnfamiljer.
  • Att socialtjänsterna i Skåne bjuder in idéburna aktörer för att öka sin förståelse om matfattigdomen. Vi delar ut matkassar i Malmö och Kristianstad varje vecka – det borde inte behövas. Tillsammans behöver vi uppnå nästa globala mål, 2: Ingen hunger.
  • Att det krisstöd som kommit till för att hjälpa näringslivet i pandemin kompletteras med långsiktiga insatser för att motverka fattigdom. Utsattheten fanns före pandemin och förvärras i spåren av krisen.
  • Att regeringen upprättar en nationell strategi mot hemlöshet och en nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder som fler har råd med är att bygga välfärd.

Skåne Stadsmission arbetar för att fler barn ska få ett fint sommarlov och vill att fler bidrar till detta. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission

 

Vi kallar honom ”Solskens-Calle”

/i , /av
Läs mer

Uppdaterad information om den hemlösa familjen

/i , , /av

Många hör av sig och vill stötta familjen som lyfts fram i Dagens Nyheter. Vi träffar tyvärr familjer i liknande situationer alltför ofta, och har alltid för lite resurser för att hjälpa så mycket som vi vill.

Vad händer nu med familjen?

Skåne Stadsmission har löpande informerat familjen om det enorma engagemang och den medkänsla som artikeln i DN väckt. Familjen hälsar och tackar alla er som engagerar er.

Familjen beviljades strax efter klockan 16 på fredagen boende över helgen och kunde vila ut på en lugn och trygg plats där de kunde vara tillsammans och äta sig mätta. På måndag behövde familjen åter igen söka nödstöd från socialtjänsten så situationen var fortsatt oviss vilket innebär en stor påfrestning och stress för såväl barn som föräldrar. På onsdagen skrev DN ytterligare en artikel, och familjen var också med i P4 Malmöhus där socialnämndens vice ordförande Joel Laguna (L) också medverkade. Senare samma kväll beviljades familjen nödstöd fyra nätter, fram till måndagen 7 juni. Skåne Stadsmission fortsätter att stötta familjen med praktisk och juridisk hjälp och kämpar för att familjen ska få den stabila tillvaro som barn har rätt till.

Vems ansvar är det att se till att barnen har tak över huvudet?

Skåne Stadsmission reagerar starkt på att socialtjänstens företrädare i sitt svar i Dagens Nyheter säger att barnfamiljer i papperslöshet är hänvisade till civilsamhället, vilket innebär organisationer och privatpersoner. Kommunen kan inte på det sättet avsäga sig det yttersta ansvaret för människor som vistas här, särskilt inte när det gäller barn. Vi vill som idéburen organisation vara med och lösa problemet men vi kan aldrig ta ansvar för det – det har vi inte resurser till och dessutom är det inte förenligt med hur samhället är tänkt att fungera. Därför är det viktigt att den som vill se förändring vänder sig till beslutsfattarna i kommunen och på högre nivå. Det kan till exempel handla om att mejla en lokal politiker eller ansvariga för socialtjänsten i kommunen. Att hjälpa en enskild familj är behjärtansvärt men förändrar inte situationen i stort.

Hur kan jag hjälpa?

Skåne Stadsmission kan inte samla in pengar till enskilda familjer utan arbetar med praktiskt stöd så som akuta insatser med mat och kläder samt långsiktig rådgivning och ombudsmannaskap. Vi hjälper familjen på alla sätt vi kan, men vill heller inte sätta dem i en situation där de blir beroende av godtycklig välgörenhet. Har du konkreta idéer om hur du vill hjälpa får du gärna skicka e-post till oss: info@skanestadsmission.se. Läs mer om hur vi arbetar nedan!

Hur stöttar jag ert arbete?

Som privatperson: Om du har möjlighet att gå in som månadsgivare hos oss är det den absolut bästa hjälpen vi kan få, eftersom det ger oss långsiktighet och möjlighet att planera vårt arbete. Vill du stötta vårt arbete med en engångsgåva är det också väldigt uppskattat så klart!

Månadsgivare
Engångsgåva
Du kan också sätta in direkt på BG 900-3252 eller Swisha 900 3252.

Som företag: Långsiktiga partnerskap är det som hjälper oss allra mest. Det ger oss en möjlighet att planera och bygga upp hållbara insatser. Vi diskuterar gärna hur just ditt företag bäst kan bli vår partner. Mejla foretagssamarbeten@skanestadsmission.se.

Hur arbetar Skåne Stadsmission?

Vårt arbete handlar om att se, lindra, förebygga och förändra nöd. Detta gör vi genom professionellt socialt arbete, både genom akuta insatser och långsiktigt stöd för att individer själva ska kunna ändra sin situation. Vårt arbete är rättighetsbaserat och utgår ifrån att varje individ ska ha möjlighet att få sina samhälleliga och mänskliga rättigheter tillgodosedda. Därför handlar mycket av vårt jobb om att agera ombud – att stötta familjer så att de har kunskap och kraft att utkräva sin rätt. Det kan handla om att lotsa människor som hamnat ”mellan stolarna” i samhällsystemet rätt, det kan handla om att vara ombud när människor ansöker om hjälp från kommun eller annan myndighet, stöd och rådgivning i att tolka och överklaga myndighetsbeslut och mycket mer. För att nå långsiktig förändring på samhällsnivå arbetar vi också med att informera allmänhet och beslutsfattare om vad vi ser och vilka konsekvenser lagstiftning och andra regelverk får för människor.

Kreativa verkstaden – skapande med samtalet i fokus

/i , , /av

Till Café David i Malmö söker sig runt 170 personer dagligen, för frukost, samtal, en ren jacka och kanske en dusch. Varje deltagare har sin individuella utmaning och stödet måste därför individanpassas så långt det är möjligt. En del av besökarna går vidare till Kreativa verkstaden.

Att vara välkommen och ingå i ett socialt sammanhang är viktigt för alla människor. Stämningen på Café David präglas av ett värdigt bemötande där vi skapar relationer och fokuserar på det som fungerar.

”Här får jag frukost varje dag och det finns alltid någon som lyssnar”
Stina

Här serverar vi kostnadsfri frukost, subventionerade luncher och fika. Personalen finns tillgänglig för samtal och stöd och arbetar nära kuratorn och sjuksköterskan som finns på plats. Samverkan med andra aktörer såsom myndigheter och idéburen sektor sker löpande.

Kreativ verkstad – vi möts och skapar tillsammans

På Café David har vi genom åren erbjudit deltagare att vara med i olika former av aktiviteter och kreativa sysselsättningar . Kreativa verkstaden växte fram eftersom vi såg ett stort behov av att få uttrycka sig hos de deltagare som kom till oss i caféet. Många hade egna instrument, böcker, pennor, penslar och papper med sig som plockades fram. Till att börja med köpte vi in material och gjorde plats i caféet för att måla, skriva och rita. Då behovet växte flyttade vi verksamheten till en källarlokal, där vi kunde erbjuda mer plats och arbeta med inramningar av färdiga konstverk. Det dröjde inte länge innan vi hade vår första utställning.

 

Idag har kreativa verkstaden ett helt våningsplan i det hus som även rymmer kuratorsmottagning, hälso- och sjukvårdsmottagning och själva caféet som mötesplats med gratis frukost, subventionerad lunch, dusch och klädbyte. Vi ser ett stort värde i att ha alla dessa funktioner samlade i samma hus.

Samtalet som kreativ process

Samtalet är själva kärnan på Café David där relationer etableras och vi får reda på deltagarens behov. Hela verksamheten har ett pragmatiskt upplägg med fokus på att lösa basbehov och mitt i allt detta lösningsfokuserade arbete finns hela tiden ett samtal närvarande.

I samtalen som uppstår finns en möjlighet att ”de samtalandes bidrag smälter samman till något helt nytt. En ny verklighet blir till medan man talar” vilket gör att samtalet kan leda till att man hittar nya vägar framåt, men även att man kan se samtalet som en kreativ process (Engqvist 2013, 77).

Eftersom ett samtal går att se som en form av kreativ verksamhet (ett behov av att få uttrycka sig och hitta nya vägar) skulle man faktiskt kunna säga att hela verksamheten i grunden är en kreativ verksamhet. Det känns därför helt naturligt att den kreativa verkstaden nu blivit en ganska stor del av den ordinarie ursprungliga verksamheten.

Vi har en bred syn på vad kreativitet är, ibland kan just ett samtal vara en första kreativ verksamhet som leder vidare till att något nytt uppstår, ibland är det att skriva en låt, måla eller söka ett jobb. I verkstaden kan man delta i pågående projekt eller jobba på egen hand. Tanken är att hitta vad varje person vill göra, tillgodose det så långt det går, och låta det få växa.

Olika uttrycksformer

I verkstaden finns flera rum med möjlighet att måla, rita, trycka i olika grafiska tekniker, skulptera, lyssna på musik, använda datorer, sy och reparera, läsa och skriva. Det finns även ett musikrum där man kan spela musik på elgitarr, elbas, trummor och piano. Parallellt med att deltagare kan välja fritt vad de vill göra, arbetar vi ofta med teman. I workshops bearbetar vi temat genom att prova på olika tekniker som till exempel oljemåleri, akrylmåleri, textiltryck, akvarell, kalligrafi, tuschmåleri, collage, bokbindning, text, mönstersömnad, olika grafiska tekniker, med mera. Resultatet presenteras oftast i form av en utställning.

Utställningar

En av våra utställningar – Vad är ett hem? – blev också en bok. Idén till utställningen och den tillhörande boken växte fram under valåret 2018. För första gången kunde man förtidsrösta på Café David och det anordnades paneldiskussion med företrädare för de olika partierna i Malmö stad. Ett av de ämnen som diskuterades mest vid utfrågningen var bostadspolitiken.

Illustrationen kommer från utställningen Hem? på Stadshuset i Malmö.

Vi hade börjat planera vårt nästa projekt i Kreativa verkstaden. Idéen var att bygga en flyttbar utställning i form av en vikvägg fylld med texter och bilder som kunde visas på olika platser i Malmö – en slags väggtidning att få uttrycka sina åsikter på. Under de diskussioner och samtal som följde i verkstaden kom vi fram till att frågan om vad ett hem egentligen är var ett bra tema att ta upp på vikväggen. Det gav sig då dessutom naturligt att bygga vikväggen som en slags lägenhetsvägg som vi kunde presentera texterna och bilderna på. Texterna och bildmaterialet blev sedan innehållet i boken med titeln ”HEM ?”. Utställningen har bland annat visats på Malmö stadshus och Malmö stadsbibliotek.

Ett annat projekt bidrog till att vi kunde bygga upp vårt musikrum. Vi hade en akustisk gitarr i caféet och sökte medel för att kunna köpa in fler instrument samt starta upp en regelbunden musikverksamhet. Vi påbörjade en insamling av instrument och musikutrustning på Facebook som tillsammans med de medel vi fick gjorde att det nu finns möjlighet att repa och spela in musik i Kreativa verkstaden. Projektet avslutades med en konsert där deltagare spelade på våra nya instrument .

Den utställning som följde var också en kombinerad konsert och konstutställning. Utställningen, som fokuserade på temat återvinning, innehöll förutom måleri och teckningar även i en stor installation med titeln ”Museet för borttappade och upphittade saker”. Den bestod av just upphittade och borttappade saker som presenterades i en sju meter lång monter. Föremålen i montern förseddes med fritt formulerade infotexter som gav en bakgrund till föremålens historia.

Just nu, våren 2021, arbetar vi med en dokumenterande utställning med titeln ”Tillsammans är du aldrig ensam”. I detta projekt vill vi ge deltagarna en möjlighet att berätta hur de upplever tiden under pandemin. Vi vill erbjuda en möjlighet för bearbetning där deltagaren med hjälp av text och måleri kan beskriva sina känslor och tankar om hur hen påverkas av och upplever situationen som vi befinner oss i. Projektet pågår huvudsakligen i Kreativa verkstaden men det finns också möjlighet att delta genom en skriv-station i caféet, eftersom vi vill skapa hög tillgänglighet till projektet. Tanken är att i första skedet ha en fri associationsvägg där alla tankar och känslor får blandas med varandra, för att sedan sammanställa materialet till en mobil utställning.

Samtalet som en kreativ process

Kreativa verkstaden uppstod eftersom det fanns ett behov av att få uttrycka sig hos våra deltagare. När verkstaden öppnade kom ett tiotal deltagare per dag och nu några år senare är antalet 30. Vad vi gjorde var egentligen mest att bidra med material, ge plats och lyfta fram något som redan pågick. Att få yttra sig – att bli hörd och sedd – går närmast att betrakta som en mänsklig rättighet och ett grundläggande mänskligt behov som ofta kan likställas med mat, värme och kläder även om det är svårt att jämföra behov.

”Här kan jag slappna av och vara mig själv. Jag får ny energi när jag varit i verkstaden”
Daniel

Eftersom många av våra deltagare brottas med problem innebär Kreativa verkstaden ofta en paus från problemen som gör att man sedan kan samla kraft för att ta itu med dem. Men deltagandet i kreativa verkstaden innebär också en möjlighet att få göra något. Något som man sedan får möjlighet att visa upp och få uppskattning för. Genom att delta i arbetet i Kreativa verkstaden öppnas därmed en möjlighet att bli uppmärksammad för någonting annat än de sociala problem som ofta förföljer deltagaren. Att vara kreativ och göra saker tillsammans skapar dessutom en brygga i mötet mellan människor som ofta leder till otvungna och ömsesidiga samtal mellan deltagare, men också mellan deltagare och personal.

Vi märker fördelar i det sociala arbetet när samtalet får växa fram medan vi gör något tillsammans. När man gör något tillsammans som ingen egentligen är expert på främjas samtalet av att man är jämlika inför det ovissa i situationen. Det gäller särskilt när det kommer till konst eftersom det är en sysselsättning helt utan facit. I bästa fall gör det mötet och samtalet mer ömsesidigt och ickehierarkiskt. Vi har också märkt att samtalet ofta blir mer avslappnat när man inte börjar med att förutsätta problem utan istället fokuserar på vad individen vill göra. Problemen är oftast så pass närvarande att de dyker upp i samtalet ändå.

Om man tänker sig samtalet som en första grundläggande kreativ verksamhet – som en möjlighet att bygga något nytt tillsammans, då är kreativa verkstaden en naturlig följd av det för att lättare skapa kontakt och bygga relationer. Frågan vi ska ställa är kanske inte hur vi kan lösa någons problem utan vad vi kan bygga tillsammans?

Referenslitteratur för dig som vill lära om samtal:
Engqvist, Anders. 1984, 2013. Konsten att samtala, En handbok för människor i kontaktyrken. 5:3 uppl. Lund. Studentlitteratur.

Här kan du som lever i hemlöshet bli vaccinerad

/i , /av

Information till dig som lever i hemlöshet, till socialtjänst i Skåne, samt organisationer som möter människor i hemlöshet:

Nu finns möjlighet för människor i hemlöshet att vaccineras mot Covid-19 på Skånes Stadsmissions mottagningar i Malmö, Kristianstad och Helsingborg från och med vecka 20. För mer information samt för att boka tid kontakta Skåne Stadsmission i din närmaste stad (se nedan). Vi ber er ha förståelse för att ändringar kan komma med kort varsel, och att vaccinationen sker i mån av tillgång till vaccin.

Vaccinationen sker i samarbete med Region Skåne och vi kommer att använda ett vaccin mot Covid-19 som ska ges i två doser. Tid för dos 2 får du när du har vaccinerats med dos 1. Vaccinet får du med en injektion i överarmen. Du ska stanna kvar 15 minuter efter att du fått vaccinet så vi vet att du mår bra.
Datum för planerad vaccination: 

Malmö 

Korsgatan 14
Tel 076-647 15 05

Dagar: 20/5 kl 13-17
21/5 kl 13-16.30
24 och 25/5 kl 8.30-12 + 13-16.30
27 och 28/5 kl 13-16.30
31/5 kl 8.30-12
1/6 kl 8.30-12 + 13-16.30
3 +4/6 kl 13-16.30
Drop in i mån av tid och tillgång till vaccin.

Crossroads
Tel 076-647 15 28

Dagar: 21,27,28/5 + 3,4/6 kl 9-12
Drop in i mån av tid och tillgång till vaccin.

Helsingborg
Tel 073-316 01 70
Dagar: 20,21,24,26 och 27/5
Kristianstad 
Tel 070-893 03 71
Dagar: 20,25 och 28/5

Även sprutbytet och psykiatrin kommer att erbjuda vaccin, läs mer om det här!

För mer information: Vaccination mot covid-19 – Region Skåne (skane.se)

Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer en fast bostad

/i , , /av

Bostadsfrågan har blivit akut i Sverige. Bostadsmarknaden präglas av ojämlikhet och många faller utanför. Det vill vi ändra på. Tillsammans med forskaren Martin Grander vid Malmö universitet, Rädda Barnen och AFRY har vi tagit fram modellen ”Barns bostad först” för att motverka hemlöshet för barnfamiljer. En modell som Malmö stad nu vill titta närmare på. 

Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet och allt fler familjer drabbas. I Sverige har vi länge varit vana vid att se sociala problem som en orsak till hemlöshet. Det vi nu i allt större utsträckning ser är att människor utan annan problematik än en svag ekonomi drabbas av hemlöshet och att själva hemlösheten i sig leder till sociala problem som till exempel psykisk ohälsa.

Konsekvenserna är allvarliga: att inte ha ett stadigvarande hem begränsar barns möjlighet att klara av skolan, ha en meningsfull fritid, skapa relationer och upprätthålla rutiner för mat, lek och vila. En dålig start i livet minskar möjligheterna till god hälsa och arbete i vuxen ålder. Bostadskrisen i Sverige står i vägen för tillväxt och riskerar att cementera en negativ utveckling för individer, familjer och samhället.

Samarbete mellan en rad aktörer
Projektet Barns bostad först är ett samarbete mellan Malmö universitet, Skåne Stadsmission, Rädda Barnen och AFRY. Dessutom har Malmö stad, Göteborg stad, privata och kommunala fastighetsägare, Kronofogdemyndigheten och Länsstyrelsen medverkat i projektet.

– Jag tycker Barns bostad först är ett väldigt bra exempel på hur forskning kan göra skillnad i praktiken, genom samverkan med aktörer som har praktisk och empirisk kunskap om fältet, säger Martin Grander, som är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

– Vi studerar, analyserar, delar kunskap och opinionsbildar och vill med vår forskning arbeta för en mer jämlik och socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige, säger Martin Grander,

”Behövs forskning om metoder och tillvägagångssätt som ger effekt”
Lena Wetterskog Sjöstedt är direktor på Skåne Stadsmission. Organisationen möter barnfamiljer som flyttar mellan tillfälliga boenden, människor som desperat söker tak över huvudet och människor som försöker få stöd och hjälp utan att lyckas hamna rätt i systemen.

– Mål 17 i Agenda 2030 är en nyckel för en hållbar utveckling i Malmö, Skåne, Sverige och världen. Vi ser samverkan mellan samhällets olika parter – idéburen verksamhet, näringsliv, offentlig sektor, politik och akademi – som enda framkomliga väg. Vi arbetar för ett samhälle där människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter och utnyttja sin egenmakt. Därför behövs forskning kring vilka metoder och tillvägagångssätt som faktiskt ger den effekten och därför behöver dessa områden ständigt beforskas, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Ny modell färdig att använda
Projektet Barns bostad först slutredovisades till Vinnova i augusti 2020 med förslag på lösningar både på kort och lång sikt. På kort sikt föreslogs att alla barnfamiljer i hemlöshet skulle garanteras en bostad från dag ett och under tre månader med individuellt anpassat stöd med målet att familjerna efter tre månader har en långsiktigt hållbar boendelösning. På lång sikt föreslogs en socialt hållbar bostadspolitik med ett politiskt ramverk som ser bostaden som en social rättighet.

Barns bostad först bygger på den beprövade modellen Bostad först, och går ut på att ge förtur till hemlösa barnfamiljer. Genom ett förstahandskontrakt samt individuellt anpassat stöd och kontakt med berörda sociala parter, ska hemlösa barnfamiljer få en fast bostad och ett tryggare liv.

– Modellen är färdig att implementeras inom ramen för svensk lagstiftning, givet att finansiering finns, säger Martin Grander.

– Inom områdena bostadsutveckling och socialt arbete vid Malmö universitet finns modiga forskare som ifrågasätter systemen och olika förhållningssätt. Det behövs för att vi ska komma vidare med alla barns rätt till en bostad. Därför känns det extra roligt att gå in i detta tillsammans, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Malmö stad vill titta närmare på modellen
Nu har arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö stad beslutat att titta närmare på modellen för att motverka hemlöshet bland barnfamiljer.

– Vi vill få olika intressenter och samhällsaktörer att prova modellen. För satsningen behövs förstahandskontrakt hos en fastighetsägare som godkänner försörjningsstöd som inkomst. Och så behöver vi hitta finansiering för våra stödinsatser för eget boende, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Genom Barns bostad först kan Malmö stad nu visa att man är beredd att göra en social investering för nästa generation, tillägger hon.

Om Skåne Stadsmission startar en verksamhet enligt Barns bostad först kan Malmö stads roll i projektet exempelvis vara att i samarbete med aktörerna erbjuda arbetsmarknadsinsatser till deltagande familjer.

Oroande signaler om boendebistånd i Malmö – Barn och vuxna drabbas

/i , , , /av

Skåne Stadsmission känner stor oro över hur de skärpta riktlinjerna för boendebistånd drabbar såväl barn som vuxna, och har med anledning av rapporten från SSR skickat en kompletterande skrivelse till politikerna för att berätta om vad vi ser.

I slutet av januari slog personal på socialtjänsten, via fackförbundet Akademikerförbundet SSR, larm om vad de anser är negativa konsekvenser av stadens nya skärpta riktlinjer för boendebistånd. Detta är något som Skåne Stadsmission vittnat om tidigare, så sent som i höstas i samband med att hemlöshetskartläggningen med statistik över antalet hemlösa i Malmö presenterades.

Vi vill att förvaltningsledningen och politikerna i nämnden ska ha hela bilden klar för sig och har därför nedan samlat aktuella exempel som vi ser i våra olika verksamheter, såväl i vår rådgivning för barnfamiljer och unga som i vårt stödboende, i vår frukostservering och på värmestugan som vi driver med andra organisationer i samarbete med Malmö stad.

”Som civilsamhällesaktör i Malmö känner vi ansvar för att konstruktivt bidra till att människor som lever i utsatthet får den hjälp och det stöd som de har rätt till, och som varje människa bör kunna förvänta sig i ett välfärdssamhälle som Sverige. Det handlar om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans.
Vi vet att hemlöshet är en komplex fråga där lösningen ofta kräver flera olika insatser. Men ska vi få en långsiktig hållbar utveckling och en stad där inget barn lever i hemlöshet, så krävs det att många samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skåne Stadsmission, med lång och gedigen erfarenhet av att möta människor som lever i utanförskap, vet att det går att hitta kloka lösningar för den som vill – och vi gör det gärna tillsammans med Malmö stad. Vi tror att politikerna i nämnden är eniga med oss om att det som vi och många andra vittnar om i detta ärende inte är värdigt det Malmö vi vill leva och verka i.”

Så skriver Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission, i skrivelsen till nämnden.

Här kommer ett antal aktuella exempel, avidentifierade och ibland något modifierade av integritetsskäl, för att tydliggöra den verklighet Skåne Stadsmission möter idag:

• En person blir av olika omständigheter i livet av med sitt boende. Personen saknar socialt kontaktnät och har ingen att bo hos tillfälligt. Eftersom personen inte anses ha någon social problematik kategoriseras hen som strukturellt hemlös och anses därför själv kunna lösa sin situation. Då inga andra alternativ finns hamnar personen till slut på värmestugan. I samtal med personal konstaterar personen att det ”kanske hjälper att börja missbruka” för att hamna i kategorin socialt hemlösa och därmed ha annan rätt till hjälp.

• Ung kvinna med ett barn där mamman har upplevt våld, som barnet bevittnat, beviljas stödboende i vårt boende. Barnet är aktuellt hos barn och familj och mamman har ett stort stödbehov i att strukturera upp vardag och tillvaron för henne och barnet. Hotbilden minskar och familjen bedöms då som strukturellt hemlös. Mamman får en vecka på sig att flytta. Vart hon och dottern ska hamna får hon reda på tre dagar innan flytt. Nu får de bistånd för boende en vecka i taget. Kvinnan får från socialtjänsten reda på att om hon missar att lämna information om de lägenheter hon söker varje vecka så hamnar hon och dottern på gatan. De placeras i en liten etta utan stöd från personal i ett stökigt hus där det bor många med beroendeproblematik. Efter flytten ringer kvinnan nästan dagligen till personal på vårt stödboende och uttrycker att de känner sig otrygga.

• Ung person utan familj, med psykiatrisk diagnos, saknar ordnad ersättning/ekonomiskt bistånd men får avslag på boende och bor runt där hen bäst kan, vilket utöver sjukdom skapar stress, oro och svårighet att få ordning på rutiner och livet.

• Person som beviljats bistånd under två och ett halvt års tid fick i december 2020 besked om uppsägningsbeslut, på grund av ny bedömning av hens situation. Det som tidigare bedömts som social hemlöshet bedömdes nu som strukturell. Hen fick veta att hen skulle flytta ut veckan därpå. Personen befinner sig nu i akut hemlöshet och söker boende natt för natt. För att få möjlighet att bli beviljad en akutlösning för natten behöver hen visa kontoutdrag och en lista på sökta boende varje dag för socialsekreteraren. Hen har ett läkarintyg som styrker hens psykiska sårbarhet med upprepade depressioner, ångest och livsleda. Läkaren bedömer hens psykiska ohälsa som kronisk vilket bland annat ger sig i uttryck i en nedsatt koncentrationsförmåga, motivationssvårigheter samt en kraftig nedsatt initiativförmåga. Men socialtjänsten har – vi vet inte hur och uppfattar inte att någon med medicinsk kunskap deltagit i beslutet – plötsligt svängt om och avgjort att personen inte är socialt hemlös. Hen står långt fram i kön på Boplats syd, med ytterligare några månaders bistånd hade hen kanske kunnat flytta vidare på egen hand. I stället har hens mående försämrats på grund av ökad stress och den tiden som hen hade kunnat lägga på att söka boende måste hen nu lägga på att ordna tak över huvudet för natten.

• Ung tjej som nyligen tagit sig ur en våldsam relation och som lever med psykisk ohälsa får bistånd en vecka i taget, vilket skapar stress och ett försämrat mående vilket försvårar hennes möjligheter att återhämta sig och få ordning på sitt liv.

• En person som varit hemlös under en längre tid och lider av beroendeproblematik får avslag på sin ansökan om bistånd till boende därför att hen inte lyckades komplettera ansökan på grund av svårigheter att ta in information. Personen har svårt att boka in ett nytt möte eftersom pengarna på telefonen är slut. Istället för att få hjälp att komplettera ansökan lämnas personen, utan uppföljning, på gatan.

• Ung mamma med litet barn, tidigare hotbild som i nuläget inte bedöms akut. Blir av med sitt boende via socialtjänsten vilket skapar stor stress hos en redan pressad mamma som vidare skapar oro och stress hos barnet. Barnperspektivet saknas helt.

• Ung suicidal person blir nekad boende av socialtjänsten och vågar inte lägga in sig på psykakut, av rädsla för att bli utskriven och hamna på gatan.

• En person saknar boende och är svårt sjuk. Personen hamnar för en tid på sjukhus för akut vård. När vårdbehovet inte längre klassas som akut skrivs personen ut med anvisningar om livsviktig eftervård. Då personen inte har ett hem att skrivas ut till skrivs den helt enkelt ut på gatan. Personen misslyckas med att sköta sin eftervård eftersom det är svårt att göra det utan bostad. Personen missar också ny kallelse till sjukhus för uppföljning då den inte har en adress och därmed inte kan ta emot post och telefonen är trasig och hen har inte råd med en ny. Personens hälsoläge förvärras och efter nästa besök på akuten skickas personen i sjuktransport till värmestugan. När värmestugan stänger på morgonen sitter personen på en bänk i stan med sår som behöver läggas om och recept på mediciner som behöver hämtas ut och väntar på kvällen då värmestugan öppnar igen.

• Ung mamma med två små barn. Mamman har en hotbild mot sig och ett av barnen vägrar lämna mamman ensam, barnet mår mycket dåligt, är innesluten i sig själv och har svårt att komma till skolan. Efter några månader i vårt stödboende börjar barnet gå i skolan igen. Mamman mår bättre och hotbilden har av flera anledningar minskat. Familjen får bistånd till boende var tredje månad tills boendehandläggaren beslutar att kvinnan inte längre tillhör målgruppen socialt hemlösa. Familjen flyttas till ett tillfälligt boende via socialtjänsten där hon får förnyat bistånd per vecka. Sist vi pratade hade hon flyttat två gånger till inom Malmö stad och barnet hade börjat försvinna in i sig själv igen. Att socialsekreteraren ringer en gång i veckan och frågar om vilka bostäder hon sökt ser hon inte som någon hjälp. Hon upplever att ingen lyssnar på henne eller tar hennes oro för barnen på allvar.

Allmänna kommentarer från personal i våra verksamheter:
“Uppdelningen i socialt och strukturellt hemlösa skapar en problematik då den senare kategorin hemlösa anses kunna lösa sin situation själva då de varken har beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Då arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är tuffa att ta sig in på riskerar strukturellt hemlösa att falla mellan stolarna. Hemlöshet är ändå hemlöshet oavsett hur vi kategoriserar den. I vårt möte med dessa människor hör vi ofta uppgiva kommentarer som: det kanske är bäst att jag börjar missbruka så att jag kan få hjälp.”

“Vi möter många unga utan vuxennätverk och som lever i social utsatthet men som inte ingår i socialtjänstens restriktiva kriterier och därför inte får hjälp av socialtjänsten. Dessa personer har därför inte tillgång till ett tryggt och långvarigt boende utan bor runt där de bäst kan. Detta skapar oro och stress vilket omöjliggör att få ordning på andra delar i livet som till exempel skola och försörjning, rutiner och mående, vilket ofta leder till uppgivenhet och nedstämdhet och en misstro till myndigheter. Hemlösheten sätter livet på “paus” och skapar en ännu större utsatthet hos dessa ungdomar som kan få förödande konsekvenser.”

“Vi har gett ett konkret exempel från vår verksamhet ovan, men vi ser många fler. Jag anser att bedömningarna i många fall vi får kännedom om ofta är rättsosäkra och godtyckliga.”
“Jag träffar regelbundet barnfamiljer som beviljas boende veckovis eller som flyttar runt mellan olika boendelösningar, vilket innebär att dessa familjer som redan befinner sig i en påfrestande situation utsätts för ännu mer negativ stress. Jag ser hur detta påverkar övrig hälsa negativt och leder till större samhällskostnader på sikt. Jag ser också hur detta påverkar barnens skolgång, psykosociala hälsa och utveckling negativt. Jag träffar föräldrar som kämpar för att möta sina barns behov av trygghet när samhället vänder dem ryggen.”

“Jag träffar bara föräldrar som vill lösa sin situation själva, men som inte har möjlighet att göra det utifrån den situation de befinner sig i. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet och arbeta för att frigöra enskildas egna resurser. I realiteten möter jag föräldrar som ständigt får det stöd de har rätt till villkorat. Socialt arbete kan inte göras kortsiktigt eftersom det vilar på en annan logik än ekonomiska premisser, och det är därför nödvändigt att Malmö stad ser till de behov som de facto finns istället för de behov staden väljer att se. Det är inget barns bästa att få en barndom där ens förälders behov av hjälp och stöd ifrågasätts eller villkoras av myndigheter. Det krävs handlingsutrymme för att socialtjänsten ska kunna stärka föräldrars möjlighet till egenmakt över sina liv, och Malmö stad måste agera för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Ett hem är ett barns grund för trygghet, hälsa, utveckling och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Det är inget krav som ska behöva ställas, utan en rättighet alla barn har.”

“En snårig byråkrati med många fallgropar och låg tolerans för misstag gör att det är svårt för många att över huvud taget komma in i processen, att alls lämna in en ansökan om bistånd. På värmestugan kommer vi i kontakt med personer som tillhör gruppen socialt hemlösa men fått avslag på sin ansökan om hjälp med boende eller ekonomiskt bistånd därför att de inte lyckats komplettera sin ansökan. Om du har svårt att föra dig på myndighetssvenska, om du på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa (eller en kombination av båda) har svårt att ta till dig information eller hålla dig till tidsramar löper du stor risk att misslyckas och därmed falla utanför systemet. Hjälpen ska finnas till för de mest utsatta men ändå är processen för svår och otillgänglig för många som behöver den som mest.”

“Vi ser hur människor som kämpar för att bli fria från sin beroendeproblematik hänvisas till platser där droger förekommer. Om de nekar denna hjälp med anledning att de är rädda att falla tillbaka i beroendeproblematik om de tvingas vistas i sådana miljöer anser man att de inte samarbetar. Valet står då mellan risken att återgå till droger eller ett nyktert liv på gatan. Eller värmestugan, så länge som den håller öppet. Sedan blir det kallt.”

”Vi ser att barnfamiljer som kommer till oss på grund av att de har ett stödbehov snabbt flyttas från den sociala gruppen, med rätt till bistånd, till den strukturella gruppen och i och med det placeras på ej barnanpassade boenden. Vi ser gång på gång att barnets bästa inte tas i beaktande när det gäller rätten till ett tryggt hem.”

”Uppdelningen där man sätter hemlösa mot varandra är otroligt problematisk. Hur kan man avgöra vilken grupp en person tillhör? De som bor hos oss har ofta ett fortsatt stödbehov även om dom mår bättre efter en tid i boendet. Psykisk ohälsa tex, är ju inte konstant. Detsamma med hotbild. Den kan ju förändras över tid. Tidigare hade vi möjlighet att arbeta fullt ut med de boende och när de flyttade ut från oss så var det ofta till ett eget boende. Nu har vi precis hunnit börja skrapa på ytan när en flytt planeras.”

”Som jurist reagerar jag ofta på att socialtjänsten i beslut om bistånd för boende inte utgår från en bedömning av människors individuella behov. Behov definieras istället schablonmässigt utifrån tillhörighet till vissa grupper som Malmö stad anser ha särskilda svårigheter. Jag ser också att barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning beaktats utifrån en adekvat barnkonsekvensanalys av förhållanden i enskilda ärenden.”

Barnet på bilden har inget med texten att göra. 

En julhälsning från Café David

/i , , , , /av

Kära medmänniska,

Julen börjar närma sig. Det har hunnit bli många jular för mig på Skåne Stadsmission. I dag är jag pensionär, men hoppar in och jobbar på Café David titt som tätt. Hela 16 jular och mer därtill har jag varit med om på här på stadsmissionen.

Själv minns jag med glädje jularna från min egen uppväxt när hela släkten samlades hos farmor och farfar i Ystad på lillejulafton och hos mormor och morfar på julafton. Därför har det alltid känts extra tungt i hjärtat när en del har berättat att de aldrig har haft någon att fira jul med. Vetskapen om det och att, om så bara för några timmar, kunna lindra något av den människans ensamhet, gör det värdefullt att vara med och ordna jul på Skåne Stadsmission.

Boel känner du säkert igen från många av våra bilder. Här pratar hon med kollegan Tobias. Foto: Apelöga

Och vilken fin stämning vi brukar ha på Café David på julen! Så här brukar det se ut, när livet varit mer som vanligt och ingen pandemi har härjat: Morgonen börjar med risgrynsgröt och skinkmacka och musikunderhållning på eftermiddagen. Det tycker deltagarna är guld värt. Förra året övertalade jag min sambo att ställa upp som jultomte eftersom jag ändå skulle jobba. I paketen fanns långkalsonger, kalsonger/trosor, vantar, mössa, hygienartiklar och choklad. Det blev mycket uppskattat.

I år blir julfirandet inte riktigt detsamma med tanke på Covid-19. Precis som förra året serveras jultallrik, men som det ser ut nu blir det fyra sittningar. Många vill såklart sitta kvar hela tiden i gemenskapen, men i år kommer det tyvärr inte att vara möjligt. Jag tycker att det viktigaste är att vi trots allt kan finnas här för de människor som saknar en trygg plats att fira jul på. Att vi kan anpassa oss och fira jul på ett ansvarsfullt sätt i dessa tider. Att ställa in skulle kännas som en katastrof. För många är det bara vi som finns.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga tusen tack för ditt stöd till Skåne Stadsmission. Efter så många år på Skåne Stadsmission vet jag vad det betyder för den som inte har någon att fira med eller någonstans att ta vägen på julafton.

Med önskan om en underbar jul!

Boel

Här kan du stödja vårt arbete i jul

Här hittar du en julhälsning från Trygga boende

Här hittar du en julhälsning från Unga Forum

Annettes liv vände på julafton – nu vill hon ge tillbaka

/i , , , , /av

Under många år levde Annette Lykkegaard i missbruk och hemlöshet. Vändningen kom en julafton då en vänlig människa ställt fram kaffe, smörgåsar och julklappar på källargolvet där hon sov. Den fina gesten blev ett uppvaknande, och hon sökte hjälp på Skåne Stadsmission. Denna julafton är det hon som hjälper till, som volontär på Café David. 

Vardagen präglades i många år av en ständig jakt på droger och någonstans att sova.
– Det var som att leva i en glasbubbla. Man visste aldrig vad som skulle hända minut för minut och ändå var allting alltid samma, säger Annette Lykkegaard.

En julaftonsmorgon för 18 år sedan var hon med om något som skulle bli vändpunkten till ett bättre liv.

– Jag hade hittat en källare vid Värnhemstorget där jag lyckats att bo i nästan en vecka faktiskt. På julaftons morgon vaknade jag av att det luktade kaffe. När jag öppnade ögonen upptäckte jag att det stod en bricka bredvid mig och såg att det var någon som hastigt smet därifrån. På brickan stod en termos med kaffe, några smörgåsar och några julklappar. Den känslan går inte att beskriva, säger hon.

Paketen innehöll underkläder, en tröja och deodorant. Hon förstod att det var någon som hade uppmärksammat henne i flera dagar. Kläderna var dessutom i rätt storlek!

– Sånt som en hemlös kvinna verkligen uppskattar, säger hon.

Anette drack upp kaffet och åt upp mackorna. Sedan gick hon bort till Skåne Stadsmissions Café David där hon fick hjälp. Kampen var hård, men nu har Annette varit drogfri länge.

Och nu är det hennes tur att hjälpa andra på julafton. I år ska Annette jobba som volontär på Café David, där hon själv firat många högtider. Minnena är både sorgsna och varma.

– Julen var och är fortfarande alltid förenad med mycket sorg. Jag tänkte såklart på mina barn, även om jag visste att de firade en bra jul med min bror och min mamma. Men jag visste också att de hade föredragit om jag hade varit med. Jag var ju välkommen om jag bara höll mig drogfri, men jag mäktade inte med det då, säger hon.

Att fira jul på Skåne Stadsmission kändes som en befrielse. Där var hon var inte ensam om de känslorna och behövde inte skämmas för att hon där och då valde drogerna framför sina barn.

– Och bara det att Stadsmissionen har öppet på julafton. Det betyder ju nånting. Man fick förutom god mat, en känsla av tillhörighet. Man fick duscha och man fick rena kläder. Det var inte helt fel. Det betydde jättemycket för mig. Under alla de här högtiderna; påsk, midsommar jul och nyår blev människorna där som ens familj.

När vi pratar med Annette, några veckor innan jul, längtar hon redan till julafton när hon för första gången kommer att vara ”på andra sidan”.

–Jag blir tårögd bara jag tänker på det. Det ska bli så roligt att få lov att ge tillbaka och någonstans få lov att visa de som fortfarande är hemlösa och aktiva i droger att man kan och att det går att leva drogfritt och ha ett fungerande liv. Till och med ett riktigt bra liv, säger hon.

OBS: I år blir julen på Café David annorlunda, på grund av pandemin. Vi kommer att servera julmat i flera sittningar, bordsservering och säkra avstånd. Läs mer om julfirande i en pandemi här!