”Julen då jag var hemlös och bodde i tält var tuff”

/i , , /av

För Mats, som är deltagare på Café David, väcker julen många känslor och minnen. Här berättar han sin historia:

Det är ingen hemlighet varför jag blev hemlös. Det kan drabba vem som helst. Tidigare jobbade jag som målare och fastighetsskötare. Jag flyttade ihop med en tjej som sparkade ut mig och ett år tidigare hade min mamma gått bort. Det blev för mycket och jag hamnade på psyket. När jag kom ut hade jag ingenstans att bo och jag bodde i ett tält i ett år. På sommaren gick det an, men med vintern kom kylan. Det var kallt när man vaknade på morgonen. Ryggen tog stryk i längden av att ligga på ett tunt liggunderlag. Men så hittade jag en tjock bäddmadrass. Den lade jag i tältet. Kan du tänka dig hur glad jag var för den bäddmadrassen? Årets bästa julklapp!

Annars kan jag inte direkt påstå att jag älskar julen. Min far var alkoholist och han var alltid jättefull på julen. Han låg full inne i sängen och morsan satt i köket med oss ungar.  

Jag är en ensamvarg och har inga problem med att vara ensam, men julen det året jag var hemlös och bodde i tält var tuff. På förmiddagen var jag hos min son, men på kvällen när jag skulle gå och lägga mig i tältet, kom de negativa tankarna. ”Nu firar de jul och jag är inte med.” Då var det bara att krypa ner i sovsäcken och försöka somna och glömma bort att det var julafton.

Som tur var fanns Café David det året. Hit har jag gått sedan 2012 och jag fortsätter att gå hit även om jag i dag har eget boende och har det bra. Utan Café David tror jag inte att jag hade levt i dag. Här kunde jag få en värmande dusch och byta kläder. Sen gå ner och äta en god och mättande frukost. Prata en liten stund och hitta gemenskap. Det räddade livet på mig.

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar sina deltagares integritet. Därför har personen på bilden ingenting med texten att göra.

Rapport: Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare fortsätter – få anmäler

/i , , /av

Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare i Malmö är ett återkommande problem och sker regelbundet. I de fåtal fall som polisanmäls drar utredningarna ut på tiden, visar en ny rapport från Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders.

– Jag satt och tiggde och sa “hej hej” till en 40-årig kvinna då jag brukar hälsa på alla. När jag inte var uppmärksam spottade hon mig i ansiktet, säger en av de personer som intervjuats i rapporten.

För snart två år sedan startade Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission ett samarbete för att motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare i Malmö. Nu släpper organisationerna rapporten “De hatar oss för att vi är romer och för att vi tigger” – en studie om övergrepp mot utsatta EU-medborgare och lagföringen inom det svenska rättsväsendet. Rapporten bygger på tre studier som genomförts under projektets gång; en studie om utsatthet för övergrepp och kränkningar, en studie om hanteringen av hatbrott inom polis- och åklagarväsendet samt en studie av hanteringen i domstol.

Totalt har 38 personer* som utsatts för övergrepp och kränkningar när de befunnit sig i Malmö intervjuats. Majoriteten uppger att de är romer och att de utsätts för kränkningarna när de tigger. Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission har tittat närmare på omständigheterna i varje fall och kunnat konstatera att en tredjedel av samtliga 38 deltagare blivit utsatta för övergrepp som rent rättsligt skulle kunna definieras som hatbrott.

Övergrepp sker regelbundet
Av studien framgår att kränkningar och övergrepp sker regelbundet. 30 av studiens 38 deltagare har svarat på frågan om hur ofta de utsätts. Av dessa uppger nästan var fjärde person att de utsätts varje dag, och nästan hälften att de utsätts flera gånger i veckan.

Benägenheten att polisanmäla brotten är låg. Av de 32 personer som svarat säger 41 % att de inte vill anmäla och 19 % svarar att de kanske vill anmäla sen. Några av de orsaker som anges är rädsla, att man inte vill skapa problem eller tror att det inte kommer leda till något. Bland orsakerna nämns också att man vant sig vid trakasserier eller inte vet hur man anmäler.

– Genom projektet har vi kunnat stötta drabbade att göra en polisanmälan. Många har sagt att de vågar anmäla för att de har förtroende för oss och vårt arbete. Det visar hur viktigt det är med långsiktighet i de här frågorna, för att bygga relationer, skapa tillit och motivera fler att anmäla, säger Niklas Schmidt, projektledare på Skåne Stadsmission.

Sverige behöver ta ett större ansvar
I rapporten undersöker Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission också hur polis och åklagare hanterat de polisanmälningar som gjorts inom ramen för projektet. Resultatet visar att utredningar om hatbrott tar lång tid – samtliga förundersökningar har pågått i minst ett år, eller lagts ned mer än ett år efter att förundersökningen inleddes. Av de 10 ärenden som anmälts som hatbrott sedan 2018 har åtal hittills inte väckts i ett enda fall. Utsatta EU-medborgare deltar dessutom sällan i rättegången när ett åtal faktiskt har väckts.

– De som drabbas är människor som lever i utsatthet och som har svårt att tillvarata sina rättigheter. Polis, åklagare och kommun behöver göra mer för att säkerställa att utsatta EU-medborgare får upprättelse för de brott de har utsatts för, säger Aida Samani, jurist på Civil Rights Defenders.

*Dataunderlaget i rapporten är litet, men de slutsatser som Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission drar av underlaget stöds av tidigare liknande studier.

Läs rapporten här:
Rapport Hatbrott
Report hate crime English

Rekommendationer

För att förbättra lagföring av brotten ger Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission flera rekommendationer till bland annat regeringen, kommuner och polisen. Till exempel att:

  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör samordna sina insatser och avsätta mer resurser för att utreda ärenden om hatbrott och för att korta ned handläggningstider i hatbrottsärenden.
  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör i större utsträckning samarbeta med civilsamhällesorganisationer som arbetar nära utsatta EU-medborgare i samband med att brott utreds, för att bibehålla kontakten med brottsoffer och vittnen.
  • Regeringen bör inkludera insatser för att motverka kränkningar och övergrepp mot utsatta EU-medborgare i regeringens nationella plan mot rasism.
  • Regeringen bör tillskjuta mer resurser till specialiserade demokrati- och hatbrottsgrupper för att effektivisera utredningar av hatbrott.
  • Kommuner bör verka för att stärka utsatta EU-medborgares trygghet och säkerhet, till exempel genom att erbjuda rådgivande verksamhet, stöd vid anmälan och härbärgen året runt.

Att Sverige har 33 000 hemlösa är ett fiasko

/i , /av

Inte sedan 2001 har det tagits ett helhetsgrepp om hemlöshetsfrågan – idag släpper vi den nya hemlöshetsrapporten! Inte sedan 2009 har Sverige haft en nationell strategi mot hemlöshet. I dag ser vi konsekvenserna. Det finns över 33 000 i hemlöshet och antalet ökar. Det är ett kapitalt misslyckande. Vi i Sveriges Stadsmissioner har tröttnat på att staten inte tar ansvar.

Därför har Stadsmissionen tagit saken i egna händer och lägger fram ett komplett förslag för hur en ny nationell strategi ska se ut. Du hittar hela rapporten här: Hemlöshetsrapporten 2020

Vårt förslag bygger på lösningar som haft bevisad effekt i andra länder. Det är en skarp strategi som går att genomföra i princip omedelbart. Vår fråga är om den politiska viljan finns? Mäktar svensk politik med att samla sig och faktiskt lösa hemlösheten?

Strategin bygger på tre grundläggande principer.

Bostaden som nyckel till att lösa hemlöshet. Att hemlöshet bara kan minska om staten tar ansvar samt att arbetet mot hemlöshet måste vara uthålligt och evidensbaserat. Det är en skarp kontrast mot dagens situation där staten dragit sig tillbaka och väljer att helt lita på en generell bostadspolitik.

Där kommunerna lämnats att hantera frågan själva trots helt olika förutsättningar. Där ryckighet och otydlighet snarare än uthållighet präglar arbetet.

Vårt budskap är tydligt. Staten måste ta ett större ansvar för att bryta hemlösheten. Den generella bostadspolitiken behöver överges. Sverige måste ta fram en seriös nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder är att bygga välfärd.

För de som ändå har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden finns lösningar. Det är dags för en svensk modell för social housing. Med social housing menar vi en strukturerad, förutsägbar och offentligt understödd bostadsförsörjning för ekonomiskt och socialt utsatta hushåll.

Här kan Sverige ta direkt inspiration från Finland som har en nationell stiftelse för sociala bostäder. Det viktiga är att en svensk stiftelse får ett lika ambitiöst mål som den finska – att utrota hemlösheten till 2030.

Syftet med stiftelsen ska vara att bygga, köpa och hyra ut bostäder med rimliga hyror. I första hand insprängda bostäder, eller hus med olika upplåtelseform och blandad målgrupp snarare än fastigheter enbart för personer med låg inkomst.

En översyn av bostadsbidragen behövs med syfte att höja bostadsbidragen och låta fler komma i fråga för stöd. Dagens regler är för trubbiga och lämnar för många utanför, och därmed utan tillräckliga möjligheter att klara sig på bostadsmarknaden.

Ett annat problem är de trösklar som finns för att komma in på marknaden. Därför behövs det en ny nationell reglering av vad som är ett rimligt inkomstkrav på hyresgäster där även försörjningsstöd räknas som fast inkomst. Även reglerna för andrahandsuthyrning och möjliga hyresnivåer behöver skärpas upp. Allt för att minimera överuttag av hyror.

Slutligen kräver vi att staten tar ansvar för att visa verkligheten. Vi behöver nationella riktlinjer för hur vi mäter antalet människor i hemlöshet.

Staten och kommunerna kan inte mäta på olika sätt, då faller människor genom maskorna i skyddsnätet. Dessutom måste de kartläggningar som i dag görs vart sjätte år göras oftare. Detta för att utvärdera och följa upp.

Införs en strategi byggd på detta kan hemlösheten minska. Finland har minskat hemlösheten med 50 procent på 20 år, så det går.

All forskning visar att en bostadsledd strategi där man utgår från bostad som en mänsklig rättighet fungerar. De över 33 000 som lever i hemlöshet har inte tid att vänta. Det är dags att agera nu!

Denna artikel är aven publicerad på Aftonbladet Debatt. 

Annorlunda jul i pandemin

/i , , , , , /av

Gemenskap, fest och värme är vanligtvis en viktig del i julfirandet på Skåne Stadsmission. I år blir julen annorlunda för alla, och det gäller även hos oss.

Människor som lever i hemlöshet och fattigdom är extra utsatta i tider av samhällskris. Därför är det viktigt för oss att fortsätta ge akut stöd på ett ansvarsfullt sätt.

I år kommer vi inte kunna att bjuda in till de stora härliga julfester som vi vanligtvis ordnar för barnfamiljer och unga, istället fokuserar vi på mys och värme i det lilla. Genom att hitta säkra sätt att dela ut julklappar och bjuda på julmat jobbar vi för att de familjer som är beroende av oss ändå ska få en så god jul som möjligt.

– Om tomten inte själv kan träffa alla barnen får vi se till att hans nissar lämnar dem så att vi kan dela ut dem utan att riskera smitta, säger Liv Palm, enhetschef för Unga Forum och Crossroads.

Julbordet på Café David anpassas efter rådande läge.

– Vi kommer att dela upp julafton i flera olika sittningar, där deltagarna kan hålla avstånd och äta i trygghet. Det blir heller inget långbord utan vi serverar jultallrikar vid borden. Livemusiken måste vi tyvärr också avstå, men med hjälp av julmusik och god stämning ska det nog bli en fin jul trots allt, säger Matilda Jägerdén, enhetschef Café David.

Hon utlovar också de traditionsenliga julklapparna!

På Crossroads, vårt stödcenter för EU-medborgare i utsatthet, är jul- och nyårshelgen en viktig tid för gemenskap för en grupp som är långt borta från barn, familj och vänner.

– Det kommer att bli extra tufft i år och då är det viktigt att vi kan ställa upp så mycket vi kan, utan att för den sakens skull bidra till smittökning, säger Liv Palm.

Det kommer att bli julklappar och festmat, serverad i flera separata sittningar för att begränsa antalet personer som samlas.

Även på Café David och Nattjouren i Kristianstad blir det corona-anpassat julfirande.

– Vi kommer att ha julfrukost på julafton, men kan tyvärr inte ha vårt vanliga julbord veckan innan. Det går inte att göra på ett säkert sätt och då är det bättre att vi avstår. Men vi ska göra vad vi kan för att julstämningen ska infinna sig ändå, säger Karin Arndt, enhetschef i Kristianstad.

Trots att vi tror att vi kommer att kunna skapa julstämning vill personalen inte sticka under stol med att det blir en svår jul för många.

– Eftersom vi måste begränsa hur många vi är i lokalen så blir det tufft för de människor som inte har något tak över huvudet och som inte kan stanna i gemenskap och värme lika länge som vanligt, säger Matilda Jägerdén.

Obs: Planeringen för julfirandet uppdateras kontinuerligt utifrån smittläge och rådande rekommendationer.

Julen är en tuff tid för många

/i , , , /av

”Jag tror att många mammor som är ensamma som jag knappt äter någonting innan jul bara för att kunna ge sina barn en fin upplevelse.”

Det säger en ensamstående mamma om sin situation. Hon är en av många människor som varje vecka behöver hämta en matkasse hos oss – förra året delade vi ut nästan 5 000 matkassar.

Det är svårt att tänka sig att det finns familjer i Skåne som inte har tillräckligt med mat, men vi möter dem varje dag. På Skåne Stadsmission delar vi ut mat till barnfamiljer och unga varje vecka. I kassarna finns sådant som mjölk, fisk, kött, pasta, blöjor och tvål.

Snart är det jul igen, en svår tid för många som lever i fattigdom. Coronasmittan har gjort läget ännu allvarligare. Pandemin påverkar alla delar av samhället, och kommer att göra det för en lång tid framöver. Ökad arbetslöshet, fattigdom och därmed fler familjer som riskerar att förlora sin bostad och stå utan hem och försörjning. Vi ser redan konsekvenserna av detta.

Vid jul blir skillnaderna mellan de som har och de som inte har tydligare än någonsin. Därför arbetar vi för att ge fler människor en god jul. I år blir det en speciell jul för alla, och vårt mål är att kunna bistå så många som möjligt, på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Men vi klarar det inte ensamma, därför hoppas vi att du vill bidra!

Din gåva är viktigare än någonsin!

 

 

Om privata initiativ för att hjälpa hemlösa

/i , , /av

Med anledning av flera privata initiativ för människor i hemlöshet vill vi på Skåne Stadsmission berätta hur vi arbetar, och varför vi inte kan samarbeta med privatpersoner som driver egen insamling eller socialt arbete i egen regi.

Skåne Stadsmission har över hundra års erfarenhet av socialt arbete. Vi är en stiftelse som bygger på idén om ett medmänskligare Skåne, och den visionen vill vi uppnå genom professionella och beprövade metoder. Vi ger akut hjälp som mat, kläder och när vi har möjlighet även tak över huvudet – men vi stannar aldrig vid välgörenhet. Våra erfarna och utbildade medarbetare är bland annat socionomer, jurister och sjuksköterskor och den akuta hjälpen kombineras med stödsamtal, rådgivning och ombudsmannaskap* i kontakt med myndigheter, för att de människor som kommer till oss ska få den information de har rätt till och den kraft de behöver för att förbättra sin livssituation.

I kombination med vårt stöd till enskilda personer arbetar vi också för att samhället ska ta det ansvar som vi menar att en välfärdsstat som Sverige ska ta. Vi använder vår erfarenhet och kunskap för att kräva ansvar av makthavare, och för att vara en del av lösningen. Vårt yttersta mål är att vårt arbete för människor i hemlöshet och fattigdom inte ska behövas – för vi menar att Sverige inte skulle behöva ha hemlöshet och fattigdom.

Volontärskap
I vårt arbete tar vi ofta hjälp av volontärer, privatpersoner som kommer till oss med stora hjärtan och stort engagemang. Denna hjälp är ovärderlig, både för oss som organisation och för människorna som söker hjälp och stöd hos oss. Volontärerna får utbildning och handledning, och deras engagemang sker på ett sätt som är säkert och hållbart både för dem och för våra besökare. Volontärskapet är det samarbete med privatpersoner som vi kan erbjuda, för det innebär att vi med hjälp av privat engagemang kan bedriva ett socialt arbete som vi tror på, som vi har erfarenhet av och kan utvärdera och utveckla. Vill du bli volontar? Klicka här!

Privata initiativ

Privatpersoners engagemang för att hjälpa medmänniskor är något vi alltid välkomnar. Vi tror på medmänsklighet och engagemang. Hjälp och stöd från människa till människa kan aldrig ersättas av något annat, men det är viktigt att den som erbjuder sin hjälp och sitt stöd till en människa i utsatthet också förstår vilket åtagande det är att hjälpa någon som hamnat i en så svår situation som hemlöshet.

Om du vill hjälpa en medmänniska på riktigt är det viktigt att ställa sig frågor som:
Hur länge kommer jag kunna hjälpa den här personen? Vad händer när jag inte längre kan ställa upp? Har personen förutsättningar att själv ta sig vidare? Hur hjälper jag personen att själv ta makten över sin situation i längden? Har jag de resurser och den kunskap som krävs om personens problematik? Kan jag hjälpa personen att få professionell hjälp? Hur hjälper jag personen att få rätt till sådant som samhället är skyldig att hjälpa till med?

Gillar vi inte samarbete?

Jo! Tillsammans är vi starkare, det är något vi är övertygade om. Vi samarbetar ofta och gärna med organisationer som delar vår vision och som kan komplettera våra insatser.

Finansiering och insamling

Skåne Stadsmissions arbete finansieras av bidrag från kommun, region och stat samt av bidrag från stiftelser och fonder samt insamlade pengar från företag och privatpersoner. Vi har 90-konto vilket innebär att vi är godkända och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vi är också som alla Sveriges stadsmissioner medlemmar i Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas intresseförening. Genom Giva förbinder vi oss att bedriva transparent och korrekt insamling. Den som skänker pengar till oss kan vara säker på att pengarna går till vårt arbete. Ibland får organisationer som vår kritik för att pengarna inte går direkt från privatpersoner och företag till enskilda utsatta individer. Men det är precis som det ska vara. För att bedriva professionell och långsiktigt arbete för att stötta individer och förändra samhället till det bättre krävs att vi har anställd personal. Här kan du läsa våra årsredovisningar: https://www.skanestadsmission.se/organisation/

Att ge pengar till privata initiativ kan kännas väldigt bra. Det är lätt att förstå och sätta sig in i hur pengarna ska användas och det är lätt att se glädjen hos mottagaren och känna att pengarna gör nytta.

När du ger pengar till privata initiativ är det viktigt att ställa sig frågor som:
Hur kan jag vara säker på att pengarna verkligen går till rätt sak? Kan jag kontrollera att pengarna kommit fram? Redovisar den som samlar in pengar sin ekonomi och hur pengarna används? Vilken typ av förändring vill jag att mina pengar ska bidra till? Kommer pengarna att göra långsiktig förändring för mottagaren eller finns det risk att personen hamnar i samma knipa så snart de insamlade pengarna är slut? Vill jag ha ett samhälle där individer är beroende av privatpersoners välvilja eller vill jag ha ett samhälle där människors grundläggande behov och rättigheter tillgodoses?

Ekonomiskt och materiellt stöd till Skåne Stadsmission
Privatpersoner som vill stötta vårt arbete kan bidra med pengar och/eller kläder och saker.

Pengar sätts i så fall in på gåvobankbankgiro 900-3252 Betalas via swish på 900 3252 eller här på vår hemsida.

Du kan också starta en egen insamling till förmån för Skåne Stadsmission. Hör gärna av dig till oss för idéer och tips! Mejla info@skanestadsmission.se
Läs mer om egna insamlingar här!

Att bli månadsgivare är det sätt som stärker vårt arbete allra mest, och på lång sikt. Månadsgivande ger oss en stabilitet och förutsägbarhet som gör att vi kan planera och effektivisera vårt arbete ännu mer. Här blir du månadsgivare!

Vad händer med kläder och saker som skänks till oss?
Vi tar emot nästan 100 000 kilo textilier per år, är det inte fantastiskt? Klädinsamling bidrar till minskat resursanvändande, vilket är bra för miljön och klimatet. Plagg kommer till nytta igen, mindre nyproduktion krävs och konsumtionen minskar. Men att lämna kläderna till oss gör gott på flera sätt:

  1. Kläderna sorteras på våra gåvoinlämningar i Malmö och Kristianstad. Här får människor som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att arbetsträna och på så sätt förbättra sina chanser till egen försörjning.
  2. Kläderna delas upp på gåvoinlämningen – många kläder går till våra verksamheter och delas där ut till människor som inte har möjlighet att köpa eget. Varma jackor, skor, jeans, t-shirt, tjocktröjor, mössor, ja massor av kläder kommer till nytta igen och värmer människor som annars skulle frysa.
  3. Andra kläder säljs i någon av våra fem second hand-butiker, fyra i Malmö och en i Kristianstad. Där får privatpersoner möjlighet att förnya garderoben både billigt och klimatsmart. Det är bra både för den som vill minska sin nykonsumtion och för den som har ont om pengar till att köpa nya kläder.
  4. Butikernas vinst går till Skåne Stadsmissions sociala arbete, så när du skänker saker bidrar du också indirekt med pengar som gör det möjligt för oss att hjälpa fler.

Vad tar vi emot?
När det gäller kläder tar vi emot allt som är torrt, helt och rent. Det är viktigt att vi inte får in blöta, trasiga och smutsiga kläder, för dessa tvingas vi kassera vilket kräver arbete och resurser från oss – resurser som ska gå till att hjälpa människor. Små mängder kläder (max 2-3 förslutna påsar) kan lämnas in i våra butiker, eller i våra insamlingscontainrar som vi i samarbete med Malmö FF ställt upp utanför Eleda Stadion. Större mängder lämnas in på gåvomottagningarna på Grönegatan 36 i Malmö eller Östra Vallgatan 25 i Kristianstad. Läs mer om vad vi tar emot här!

 

* Ombudsmannaskap syftar till att personer i hemlöshet ska få det stöd hen har rätt till från myndigheter samt hälso- och sjukvård. Ombudsmannaskap handlar om rådgivning, medföljande till myndigheter och praktiskt stöd i att till exempel skriva överklagande. Ombudsmannaskap görs för att skapa förutsättningar för en långsiktig förändring, att dela ut mat och kläder är viktigt och lindrar symptomen, men det räcker inte.

 

 

 

Kommentar till hemlöshetskartläggningen 2020

/i , /av

En gång om året räknar socialtjänsten antalet personer och antalet hushåll som för tillfället är hemlösa i Malmö. I år visar statistiken en fortsatt minskning, sedan toppnoteringen 2018. Skåne Stadsmission befarar att den positiva trenden ser bättre ut på pappret än i verkligheten.  

Vi ser flera anledningar till oro:

  • RISK FÖR MÖRKERTAL. Vi har mött människor som uppger att de nekats möjlighet, eller blivit avrådda från att göra en ansökan om stöd från socialtjänsten med hänvisning till att de räknas som ”strukturellt hemlösa” och därmed ändå kan förvänta sig avslag. Att avråda någon från att ansöka om stöd innebär i praktiken att människor förnekas rätten till prövning och på så sätt även går miste om möjligheten att få ett skriftligt utlåtande samt möjlighet att överklaga till högre instans. Dessa människor finns därmed inte heller med i statistiken vilket delvis kan förklara varför en så stor minskning skett just i kolumnen ”ingen känd individuell problematik” (sid 12 Hemlöshetskartläggningen 2020).
  • KORTSIKTIGA LÖSNINGAR. De nya regler som implementerats för hemlösa barnfamiljer skapar kortsiktighet, dyra lösningar och saknar barnperspektiv. Vissa familjer som tidigare beviljats bistånd i en månad beviljas det nu vecka för vecka vilket innebär att familjerna måste packa ihop sina tillhörigheter och vara redo att flytta varje vecka. Ofta är det vandrarhemslösningar eller kollektiva boenden med delade kök och/eller toalett. Lösningen är både dyr och skapar psykisk ohälsa hos såväl vuxna som barn. Vi möter familjer som hittat lägenhet på egen hand, men fått avslag med hänvisning till att hyran är något högre än standard, ofta på grund av den svåra bostadssituationen i Malmö. Istället får familjerna veckovis kostnadsersättning för kortsiktigt boende som är sämre för familjen och blir dyrare för kommunen i längden.
  • AVSAKNAD AV BARNPERSPEKTIV. Vi har flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är ett ansvar som inget barn ska behöva ta och en utsatthet gentemot omgivningen som inte är rimlig. Det är heller inte ett rimligt ansvar att lägga på de drabbades klasskompisar och vänner. Vi möter också tonåringar som istället för att fokusera på sina studier och sin framtid sitter framför skoldatorn och söker boende på blocket för familjens räkning. Det är ovärdigt ett land där Barnkonventionen är lag!
  • VÄRMESTUGA ERSÄTTER INTE BOSTAD. Möjligheten till tak över huvudet och sängplats i ett akut skede har försämrats. Vår utgångspunkt är att det krävs långsiktiga och trygga lösningar, Bostad först, men i dagens läge krävs också värdiga lösningar på kort sikt. Kommunen har minskat antalet platser på härbärgen men också infört strängare bedömning för vem som har rätt till dessa platser. Idag är dessa platser inte ens alltid fullbelagda vilket skulle kunna vara positivt, men istället har vi vintertid många människor på värmestugan, en kortsiktig lösning som dessutom bara finns att tillgå under några månader. Här ser vi att kommunen mer och mer skiljer på ”folk och folk”, det görs en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet.
  • ALLA RÄKNAS INTE. Vi ser att hemlöshetsbegreppet, så som Malmö stad och andra myndigheter använder sig av det, inte omfattar alla människor som befinner sig i hemlöshet. Även om kommunen formellt sett bara ansvarar för de människor som är skrivna här, behöver vi fråga oss vilket samhälle vi vill leva i? Malmö stad går mer och mer mot en människosyn där man gör skillnad på folk och folk. Det gäller till exempel papperslösa och EU-medborgare – människor som de facto vistas här och är en del av stadsbilden, en del av vårt närsamhälle. Vill vi se på och avsäga oss ansvaret för människor i nöd för att de inte ”tillhör kommunen”?
  • UTSATT GRUPP DRABBAS. Vi ser också att hemlösheten och utsattheten ökar i en redan utsatt grupp: ensamkommande unga som lever i det limbo som den nya gymnasielagen och den bristfälliga asylhanteringen sedan 2015 innebär. Vi ser droger, kriminalitet, prostitution och känner stor oro för den här utvecklingen, nu när den treåriga satsning om 120 miljoner kronor till civilsamhället tar slut, utan att varken regering eller lokala makthavare verkar ha en plan för hur dessa unga ska ta sig vidare i livet.
  • EJ JÄMFÖRBAR STATISTIK. Slutligen ser vi att Malmö stad liksom tidigare väljer en snävare definition av hemlöshet än Socialstyrelsen vilket gör att kommunens statistik blir svårare att jämföra med nationella kartläggningar. Vi önskar att Malmö stad under en övergångsperiod gör parallella mätningar enligt båda definitioner för att så småningom övergå till den nationella.

Hemlöshetskartläggning Malmö 2020

 

 

Risk för mörkertal i hemlöshetsstatistiken

/i , , , /av

Hemlösheten i Malmö ser ut att fortsätta sjunka, enligt den kartläggning som Malmö stad släppt idag. Men Skåne Stadsmission befarar att ett mörkertal göms bakom den positiva statistiken.

– Varje människa eller familj som går från hemlöshet till att ha ett eget hem är en vinst, både för den enskilda personen, familjen, och för samhället i stort. Men eftersom vi vet att Malmö stad började följa andra riktlinjer i samma veva som statistiken började förbättras befarar vi att det ser bättre ut på pappret än i verkligheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

I en granskning av arbetsmarknads- och socialnämnden som stadskontoret tagit fram delas stadsmissionens farhågor: ”En skärpning av villkoren för vilka som är berättigade till vissa stöd minskar antalet hemlösa på pappret, men innebär inte nödvändigtvis att situationen blir bättre för Malmöborna.”  (sid 63.)

– Det är mycket viktigt att hemlöshetskartläggningen inte blir ett sätt att sopa problem i Malmö under mattan, säger Lena Wetterskog Sjöstedt och berättar att stadsmissionens personal mött familjer som stått rådlösa efter att ha blivit avrådda från att göra en ansökan om bistånd med hänvisning till att de som strukturellt hemlösa ändå inte kan få hjälp med bostad.

– Vi ser ju i kartläggningen att det är just kolumnen för så kallat strukturellt hemlösa som minskar. Strukturell hemlöshet handlar om att bostadsbrist och/eller fattigdom är den enda orsaken till att du saknar ett hem. Du har ingen social problematik i övrigt, som beroende eller psykisk ohälsa. Att nekas prövning är väldigt allvarligt, både för att det låter orimligt att socialtjänsten utan prövning kan bestämma sig för om en familj har social problematik eller ej och för att du alltid har rätt till prövning. Utan ett formellt beslut kan du inte överklaga, men ytterligare en konsekvens är ju att du faktiskt inte hamnar i kommunens statistik över hemlösa. Du blir en del av ett mörkertal, trots att du försökt få hjälp att hitta bostad, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Brist på barnperspektiv

Utöver risken att alla hemlösa personer i Malmö faktiskt inte finns med i statistiken ser Skåne Stadsmission att de lösningar som strukturellt hemlösa barnfamiljer erbjuds ofta är kortsiktiga.

– När kommunen med hänvisning till ny rättspraxis enbart ger barnfamiljer stöd vecka för vecka skapar man en osäker situation för både föräldrar och barn. Att ha täta träffar med sin kontaktperson på socialtjänsten är bra, men det behöver inte utesluta en boendelösning där barn och föräldrar kan känna sig trygga medan de letar efter något permanent. Kortsiktiga lösningar är också ofta dyrare för kommunen, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission oroas över en brist på barnperspektiv, vilket rimmar illa med barnkonventionen som sedan 1 januari är lag i Sverige. Alltför ofta har personalen sett exempel på barn i tonåren som tvingas axla en för tung börda.

– Vi har sett flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är en mycket jobbig situation för både det drabbade barnet och för kompisarna som får frågan. Det är inget ansvar barn ska behöva ta, säger Liv Palm, enhetschef för Skåne Stadsmissions verksamhet Unga Forum.

Se alla hemlösa!

– Det är också viktigt att understryka att kartläggningen inte har med alla som lever i hemlöshet i Malmö, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission uppmanar Malmö stad att ta ett större grepp om hemlösheten, och inte blunda för de människor som idag inte räknas i hemlöshetsstatistik som människor i papperslöshet och EU-medborgare.

– Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilken stad vi vill vara. Tyvärr ser vi att det även när det gäller akut nödstöd har börjat göras en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet med hänvisning till att de inte är kommunens ansvar, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Mer att läsa om hemlöshet:

Här kan du läsa fler kommentarer till Malmö Stads hemlöshetskartläggning 2020.

Här kan du läsa om kartläggningen på Malmö stads hemsida.

Hela kartläggningen som pdf här: Hemlöshetskartläggning Malmö 2020

Så här jobbar Skåne Stadsmission med hemlöshet.

Utställning med fokus på unga i utsatthet

/i , , , /av

Under november ställs fotograf Åke Ericsons bilder med rubriken ”Beyond Afghanistan” ut på stadshuset i Malmö. Ericsons bilder skildrar en dramatisk och tuff vardag för unga människor som kom till Sverige i hopp om trygghet och medmänsklighet. Tillsammans med andra organisationer som arbetar för denna målgrupp vill vi genom utställningen lyfta frågan: vad händer med dessa ungdomar nu? 

År 2015 sökte närmare 36 000 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, drygt 25 000 var afghanska medborgare. “Alla kan göra något, bli kontaktperson för ett ensamkommande flyktingbarn, skänk pengar till kläder ock mat”, sa statsminister Stefan Löfvén vid ett tal på Medborgarplatsen i Stockholm på hösten det året. Många följde hans uppmaning.

Men strax svängde både flyktingpolitiken och attityden till de unga asylsökande. De ensamkommande påstods ljuga om sin ålder, deras asylprocesser drog ut på tiden, det blev svårare att få uppehållstillstånd. Kollektiva massutvisningar började genomföras, oro, ovisshet och psykisk ohälsa spreds och självmordsfrekvensen i gruppen nådde en nivå utan globalt motstycke.

Fotograf Åke Ericson har skildrat situationen. Han följde den drygt 58 dygn långa sittstrejken i Stockholm hösten 2017. Han har besökt Migrationsverkets förvar där tonåringar sitter inspärrade i månader. Han har även varit i tältstäderna i Paris dit många flyr från Sverige när de gett upp hoppet om en framtid här och inte tänker låta sig tvångsutvisas. Ericsons arbete har resulterat i dessa bilder.

’Många av dessa ungdomar finns här hos oss i Malmö nu. Vi är många i civilsamhället som ser och arbetar med dem varje dag. Sedan nästan tre år tillbaka har vi på Skåne Stadsmission tillsammans med Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan arbetat med statliga medel för att underlätta dessa ungdomars vardag. Arbetet har varit fokuserat på att skaffa dem ett tryggt boende, stötta dem i deras skolgång samt stötta dem psykosocialt. Nu upphör denna statliga finansiering. Men ungdomarna finns kvar här. Behovet av hjälp kvarstår, mer akut än någonsin.

Med anledning av skärpta restriktioner

/i , , /av

Med anledning av Folkhälsomyndighetens skärpta råd för att bromsa smittspridningen i Skåne ökar Skåne Stadsmission sina insatser för att på ett ansvarsfullt sätt kunna fortsätta hålla våra mötesplatser öppna för människor i utsatthet. 

Under gårdagen gick Region Skåne i samråd med Folkhälsomyndigheten ut och skärpte råden kring hur spridningen av det nya coronaviruset ska begränsas i Skåne. Läs mer om detta här. 

På Skåne Stadsmission ser vi hur de mest utsatta drabbas hårt när samhället behöver stänga. Därför gör vi vad vi kan för att fortsätta hålla våra öppna mötesplatser öppna för dem som behöver det mest. Besökare som har en trygg plats att vara på uppmanas att stanna hemma, men personal finns på plats för dem som behöver akut stöd, hjälp, mat och kläder.

Vi begränsar antalet besökare och ser till att hålla avstånd, delar ut matpaket och bokar möten istället för drop in. Våra sjuksköterskor och kuratorer kan ge stöd, och vi informerar deltagarna om de skärpta råden för att på så sätt öka förutsättningarna för våra besökare att hålla sig friska. Här kan du läsa mer om våra verksamheter och hur vi hanterar coronapandemin.

Vill du stötta vårt arbete i en svår tid? Klicka här!