Nytt affärsråd för ökat samarbete mellan näringsliv och idéburen sektor

/i /av

Ett medmänskligt och socialt hållbart Skåne är ett gemensamt ansvar för alla som verkar i regionen. Därför är det med stor glädje som Skåne Stadsmission presenterar sitt nya affärsråd, där flera skånska näringslivsprofiler finns med för att bidra till en positiv framtid för fler människor.

– Idéburen sektor har många fördelar när det gäller sociala tjänster och sociala företag. I dagsläget har icke vinstdrivna och idéburna organisationer som Skåne Stadsmission en väldigt liten andel av Sveriges välfärdstjänster. Vi är övertygade om att våra sociala verksamheter har ett stort mervärde för de människor som kommer till oss, och därför behöver vi också bli mer affärsmässiga och konkurrenskraftiga så att vi kan göra mer för fler, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Som ett led i organisationens utveckling och i takt med att allt fler företag i regionen visar genuint intresse för social och miljömässig hållbarhet, har Skåne Stadsmissions affärsråd skapats. Det är Alumni, nordens ledande företag inom chefs- och talangförsörjning samt utveckling, som står bakom rådets sammansättning, där representanter för flera branscher och kompetenser samlats. Alumnis arbete har skett pro bono.

– För oss har det varit spännande att se vilka behov en organisation som Skåne Stadsmission har och hitta rätt personer till det här sammanhanget. Vi är mycket nöjda med resultatet och ser att alla rådets ledamöter både kommer att ha mycket att bidra med och själv få värdefull kunskap och insikter genom arbetet i rådet, säger Lars Navéus, partner och konsult på Alumni, som själv är en av rådets ledamöter.
I övrigt består rådet av Filip Bucin, advokat och medgrundare MAQS Advokatbyrå, Lars Ljungälv, vd Bergendahls-sfären, Kristoffer Valiharju, vd på GoldPen Computing AB och Henrik Hjalmarsson, vd Inwido.

Uppdatering: Strax innan jul 2021 tillkom ytterligare en medlem i affärsrådet som vi är glada över: Fredrik Meuller, vd på Nord-Lock Group.

Goda nyheter i migrationsärenden

/i , /av

Migrationsverket prövar nu flera ungdomars ansökningar om förlängt uppehållstillstånd på nytt. Detta efter att bland andra Skåne Stadsmissions jurist överklagat tveksamma beslut.

Oklarheterna kring den så kallade gymnasielagen är många, och Skåne Stadsmission har vid flera tillfällen lyft fram de orimliga och ibland omöjliga krav som ställs på ungdomar som redan lever i en utsatt situation. Att klara studier och sedan krav på en varaktig anställning utan stöd till basbehov som boende och mat är bara en del – dessutom har det varit väldigt svårt för ungdomarna att få klara besked om vilka utbildningar som varit godkända, något som även myndigheter och skolor haft svårt att reda ut.

– Vi har lagt mycket kraft på att reda ut oklarheter i lagtexten, och sedan arbetat intensivt med att stötta såväl skolor som myndighetsrepresentanter men framförallt ungdomarna själva i att förstå denna snåriga lag, säger Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission och en av de personer som är mest insatta i lagen.

Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission. Foto: Mikael Jägerskog

Efter att ha beviljats uppehållstillstånd i 13 månader enligt den så kallade nya gymnasielagen var det många ungdomar som fick avslag när de sedan ansökte om förlängt uppehållstillstånd. Inte sällan var det för att ungdomarna inte studerade på ”rätt” utbildning.

– Detta var något som vi tidigare varnat om. Kunskapsbristen om vilka utbildningar som ger rätt till förlängning har varit utbredd hos viktiga aktörer. Dessutom har förutsättningar för många ungdomar – oaktat egna prestationer – gjort det nästintill omöjligt att hinna påbörja en sådan utbildning innan ansökan om förlängning.

Anders berättar att han därför sedan våren 2020 försökt få Migrationsverket att pröva nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för ungdomar som fått ett slutgiltigt avslag på sina ansökningar, men därefter lyckats komma in på ”rätt” typ av utbildning. Migrationsverket har inte velat pröva dessa ansökningar med motiveringen att det inte är möjligt när ungdomarna har gällande utvisningsbeslut. Istället har ansökningarna behandlats som så kallade verkställighetshinder, vilket gjort att besluten inte kunnat överklagas.

Nu har dock Migrationsöverdomstolen avgjort ett vägledande mål i vilket det konstaterades att Migrationsverket inte kan avvisa en ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för att den kommit in efter att tidigare uppehållstillstånd löpt ut. Detta avgörande har även fått betydelse för frågan om en ny ansökan om förlängning enligt gymnasielagen.

– Migrationsöverdomstolens förtydligande har lett till att Migrationsverket nu tagit emot och prövar flera nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd som jag hjälpt ungdomar att skicka till Migrationsverket. Detta är väldigt goda nyheter eftersom det innebär att ungdomar som beviljades uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen men sen fick ett slutgiltigt avslag på sin förlängningsansökan kan få en ansökan om förlängning prövad på nytt om de nu studerar på en utbildning som ger rätt till förlängt uppehållstillstånd, säger Anders Roos.

Skåne Stadsmission värnar sina deltagares integritet. Därför har personerna på bilden inget med texten att göra. Bilden i topp är tagen av Apelöga bildbyrå.

Skåne Stadsmission planerar social matbutik i Malmö

/i , /av

Utveckling av Skåne Stadsmissions matbank ska minska matsvinnet och motverka matfattigdom. Sedan 2018 har Skåne Stadsmission omfördelat cirka 200 ton överskottsmat per år till människor som lever i utsatthet. Med nästan två miljoner kronor i stöd från Kavli ska verksamheten nu utvidgas och vidareutvecklas med en social matbutik.

– Genom bidraget från Kavli kan vi stärka kapacitet i vår matbank och dessutom öppna en matbutik för människor som lever i fattigdom. Det känns fantastiskt bra, inte minst när vi ser hur matfattigdomen i Skåne ökar, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Foto: Christian Andersson/Apelöga

Uppskattningsvis når stadsmissionen 750 personer som lever i matfattigdom varje vecka, med bland annat frukostservering och matkasseutdelning, men behovet i Skåne och Malmö är mycket större.

Kavlifonden äger och delar ut hela överskottet från Kavli, Planti och flera andra kända varumärken till välgörande ändamål. I Sverige har Kavlifonden sedan 2018 stöttat Göteborgs matcentral och Uppsala Stadsmission.

– Som en del av utvecklingen av vårt engagemang i Sverige är det nu glädjande att också utöka stödet till att omfatta Skåne Stadsmission och deras goda arbete, säger vd för Kavlifonden, Inger Elise Iversen.

I Skåneregionen finns några av Sveriges största livsmedelsproducenter. Det finns därför en stor potential att få in mer mat och bidra till att minska matsvinnet, genom att utveckla Skåne Stadsmissions matbank.

Alireza Mobasheri, enhetschef Sociala företag Foto: Dick Svedenborn

– För att kunna omfördela en större andel överskottslivsmedel till människor i social och ekonomisk utsatthet behöver vi utveckla logistiken i matbanken med ännu ett kylrum och en kylbil, berättar Alireza Mobasheri, enhetschef Sociala företag.

Matbanken ska samarbeta med andra ideella aktörer

Trots att det finns olika små ideella aktörer som arbetar med olika former av matsvinnshantering, som till exempel matkasseutdelning, ser Skåne Stadsmission att insatserna kan effektiviseras, genom samordning. Genom att utveckla matbanken vill Skåne Stadsmission erbjuda fler aktörer att få mat till sina insatser samt säkerställa att maten de får uppnår kraven om till exempel spårbarhet.

– Vår befintliga matbank tar hand om matsvinn från livsmedelskedjor och delar med hjälp av insamlade matvaror, och med pengar från privatpersoner och företag, ut matkassar till barnfamiljer och unga i Malmö, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Att utveckla och utöka detta med en social matbutik, Matmissionen, innebär att familjer själva kan välja den mat de behöver och vill ha. En viktig del i vårt arbete är stödet för långsiktig förändring – en frukost, eller en matkasse, är aldrig bara det, utan kombineras med professionellt stöd och rådgivning. På det här sättet kommer vi också att ha möjlighet att hjälpa fler människor och det är viktigt eftersom efterfrågan i dagsläget är större än vår kapacitet, fortsätter hon.

Nya distributionskanaler – en social matbutik som ska bidra till ökad egenmakt!

Skåne Stadsmission kommer under slutet av 2021 att öppna en Matmissionen Mini livsmedelsbutik. Matmissionen är ett butikskoncept som går ut på att mat som annars skulle ha gått till spillo tas tillvara och säljs i en social butik där medlemmar får handla för en kraftigt reducerat pris. Konceptet utvecklades av Stockholm Stadsmission tillsammans med Axfood.

Matmissionen Mini bidrar till ökad egenmakt eftersom medlemmarna själva väljer vilken mat de vill köpa och äta. Genom att vara betalande kund, kan man också ställa krav på kvalitet och service. Matmissionen mini bidrar även till minskad matfattigdom och ökat välmående.

– Kavli är ett annorlunda företag. Vårt enda syfte är att skapa värden för goda ändamål, vilket innebär att hela vårt överskott delas ut till projekt som gör vår värld lite bättre att leva i. Därför är vi särskilt glada över bidraget till Skånes Stadsmission och deras projekt att både minska matsvinnet och se till att överbliven mat kommer utsatta människor tillgodo, säger Gerhard Bley, vd på Kavli Sverige.

– Matsvinn har länge varit en viktig fråga för oss på Kavli och tillsammans med Stadsmissionen ges nu möjlighet att kombinera den ambitionen med att vara en god samhällsaktör och värna om de som behöver mat kanske allra mest, säger Bley.

I projektet kommer Skåne Stadsmission att ge stöd för att främja deltagarnas långsiktiga förändring, det kan t.ex. handla om samtalsstöd och rådgivning. Projektet kommer att bidra till minskade inköpskostnader av mat för Skåne Stadsmissions och andra aktörers sociala verksamheter, på så sätt kan resurserna istället användas mer effektivt för att stödja målgruppen i sociala verksamheter.

– Matmissionen är ett koncept som har utvecklats av Stockholm Stadsmission tillsammans med Axfood, och vi har länge velat göra en liknande satsning. Därför är det här bidraget så viktigt för oss, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Arbetsintegration

Foto: Christian Andersson/Apelöga

Matbanken och Matmissionen är också en arbetsplats, där Skåne Stadsmission kommer att fortsätta att jobba med arbetsintegration. Genom att öka utbudet av arbetsträningsplatser till människor med psykisk, fysisk och/eller psykosocial funktionsnedsättning kommer projektet bidra till att målgruppen kommer närmare arbetsmarknaden.

 

Läs mer om Matfattigdom här.

Är du privatperson och vill stötta arbetet mot matfattigdom? 
När du skänker gåvan En matkasse till oss bidrar du till att vi kan dela ut mat till behövande familjer. Det är oerhört mycket värt! Vi strävar efter att allt vi gör ska vara hållbart och att den hjälp vi ger ska vara långsiktig. Alla gåvor hos oss är symboliska gåvor, de bidrar till vår verksamhet och är en del av allt det vi gör. En matkasse är så mycket mer än själva maten. Den kommer med ett mänskligt möte som också innebär rådgivning och annat stöd. Den mat vi tar hand om, och som livsmedelsföretag annars hade varit tvungna att kassera, är en stomme i vår matservering. Det är vårt bidrag till en hållbar livsmedelshantering och en viktig del i vårt arbete mot matfattigdom. Men maten vi omdistribuerar, från matsvinn till att mätta hungriga, räcker inte – vi behöver komplettera med varor och vi behöver resurser för att förvara, packettera, transportera, dela ut och ge socialt stöd.
Därför är din gåva oumbärlig för att vi ska kunna fortsätta dela ut matkassar!

Köp gåvokortet Matkasse här!

Oroande signaler om boendebistånd i Malmö – Barn och vuxna drabbas

/i , , , /av

Skåne Stadsmission känner stor oro över hur de skärpta riktlinjerna för boendebistånd drabbar såväl barn som vuxna, och har med anledning av rapporten från SSR skickat en kompletterande skrivelse till politikerna för att berätta om vad vi ser.

I slutet av januari slog personal på socialtjänsten, via fackförbundet Akademikerförbundet SSR, larm om vad de anser är negativa konsekvenser av stadens nya skärpta riktlinjer för boendebistånd. Detta är något som Skåne Stadsmission vittnat om tidigare, så sent som i höstas i samband med att hemlöshetskartläggningen med statistik över antalet hemlösa i Malmö presenterades.

Vi vill att förvaltningsledningen och politikerna i nämnden ska ha hela bilden klar för sig och har därför nedan samlat aktuella exempel som vi ser i våra olika verksamheter, såväl i vår rådgivning för barnfamiljer och unga som i vårt stödboende, i vår frukostservering och på värmestugan som vi driver med andra organisationer i samarbete med Malmö stad.

”Som civilsamhällesaktör i Malmö känner vi ansvar för att konstruktivt bidra till att människor som lever i utsatthet får den hjälp och det stöd som de har rätt till, och som varje människa bör kunna förvänta sig i ett välfärdssamhälle som Sverige. Det handlar om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans.
Vi vet att hemlöshet är en komplex fråga där lösningen ofta kräver flera olika insatser. Men ska vi få en långsiktig hållbar utveckling och en stad där inget barn lever i hemlöshet, så krävs det att många samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skåne Stadsmission, med lång och gedigen erfarenhet av att möta människor som lever i utanförskap, vet att det går att hitta kloka lösningar för den som vill – och vi gör det gärna tillsammans med Malmö stad. Vi tror att politikerna i nämnden är eniga med oss om att det som vi och många andra vittnar om i detta ärende inte är värdigt det Malmö vi vill leva och verka i.”

Så skriver Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission, i skrivelsen till nämnden.

Här kommer ett antal aktuella exempel, avidentifierade och ibland något modifierade av integritetsskäl, för att tydliggöra den verklighet Skåne Stadsmission möter idag:

• En person blir av olika omständigheter i livet av med sitt boende. Personen saknar socialt kontaktnät och har ingen att bo hos tillfälligt. Eftersom personen inte anses ha någon social problematik kategoriseras hen som strukturellt hemlös och anses därför själv kunna lösa sin situation. Då inga andra alternativ finns hamnar personen till slut på värmestugan. I samtal med personal konstaterar personen att det ”kanske hjälper att börja missbruka” för att hamna i kategorin socialt hemlösa och därmed ha annan rätt till hjälp.

• Ung kvinna med ett barn där mamman har upplevt våld, som barnet bevittnat, beviljas stödboende i vårt boende. Barnet är aktuellt hos barn och familj och mamman har ett stort stödbehov i att strukturera upp vardag och tillvaron för henne och barnet. Hotbilden minskar och familjen bedöms då som strukturellt hemlös. Mamman får en vecka på sig att flytta. Vart hon och dottern ska hamna får hon reda på tre dagar innan flytt. Nu får de bistånd för boende en vecka i taget. Kvinnan får från socialtjänsten reda på att om hon missar att lämna information om de lägenheter hon söker varje vecka så hamnar hon och dottern på gatan. De placeras i en liten etta utan stöd från personal i ett stökigt hus där det bor många med beroendeproblematik. Efter flytten ringer kvinnan nästan dagligen till personal på vårt stödboende och uttrycker att de känner sig otrygga.

• Ung person utan familj, med psykiatrisk diagnos, saknar ordnad ersättning/ekonomiskt bistånd men får avslag på boende och bor runt där hen bäst kan, vilket utöver sjukdom skapar stress, oro och svårighet att få ordning på rutiner och livet.

• Person som beviljats bistånd under två och ett halvt års tid fick i december 2020 besked om uppsägningsbeslut, på grund av ny bedömning av hens situation. Det som tidigare bedömts som social hemlöshet bedömdes nu som strukturell. Hen fick veta att hen skulle flytta ut veckan därpå. Personen befinner sig nu i akut hemlöshet och söker boende natt för natt. För att få möjlighet att bli beviljad en akutlösning för natten behöver hen visa kontoutdrag och en lista på sökta boende varje dag för socialsekreteraren. Hen har ett läkarintyg som styrker hens psykiska sårbarhet med upprepade depressioner, ångest och livsleda. Läkaren bedömer hens psykiska ohälsa som kronisk vilket bland annat ger sig i uttryck i en nedsatt koncentrationsförmåga, motivationssvårigheter samt en kraftig nedsatt initiativförmåga. Men socialtjänsten har – vi vet inte hur och uppfattar inte att någon med medicinsk kunskap deltagit i beslutet – plötsligt svängt om och avgjort att personen inte är socialt hemlös. Hen står långt fram i kön på Boplats syd, med ytterligare några månaders bistånd hade hen kanske kunnat flytta vidare på egen hand. I stället har hens mående försämrats på grund av ökad stress och den tiden som hen hade kunnat lägga på att söka boende måste hen nu lägga på att ordna tak över huvudet för natten.

• Ung tjej som nyligen tagit sig ur en våldsam relation och som lever med psykisk ohälsa får bistånd en vecka i taget, vilket skapar stress och ett försämrat mående vilket försvårar hennes möjligheter att återhämta sig och få ordning på sitt liv.

• En person som varit hemlös under en längre tid och lider av beroendeproblematik får avslag på sin ansökan om bistånd till boende därför att hen inte lyckades komplettera ansökan på grund av svårigheter att ta in information. Personen har svårt att boka in ett nytt möte eftersom pengarna på telefonen är slut. Istället för att få hjälp att komplettera ansökan lämnas personen, utan uppföljning, på gatan.

• Ung mamma med litet barn, tidigare hotbild som i nuläget inte bedöms akut. Blir av med sitt boende via socialtjänsten vilket skapar stor stress hos en redan pressad mamma som vidare skapar oro och stress hos barnet. Barnperspektivet saknas helt.

• Ung suicidal person blir nekad boende av socialtjänsten och vågar inte lägga in sig på psykakut, av rädsla för att bli utskriven och hamna på gatan.

• En person saknar boende och är svårt sjuk. Personen hamnar för en tid på sjukhus för akut vård. När vårdbehovet inte längre klassas som akut skrivs personen ut med anvisningar om livsviktig eftervård. Då personen inte har ett hem att skrivas ut till skrivs den helt enkelt ut på gatan. Personen misslyckas med att sköta sin eftervård eftersom det är svårt att göra det utan bostad. Personen missar också ny kallelse till sjukhus för uppföljning då den inte har en adress och därmed inte kan ta emot post och telefonen är trasig och hen har inte råd med en ny. Personens hälsoläge förvärras och efter nästa besök på akuten skickas personen i sjuktransport till värmestugan. När värmestugan stänger på morgonen sitter personen på en bänk i stan med sår som behöver läggas om och recept på mediciner som behöver hämtas ut och väntar på kvällen då värmestugan öppnar igen.

• Ung mamma med två små barn. Mamman har en hotbild mot sig och ett av barnen vägrar lämna mamman ensam, barnet mår mycket dåligt, är innesluten i sig själv och har svårt att komma till skolan. Efter några månader i vårt stödboende börjar barnet gå i skolan igen. Mamman mår bättre och hotbilden har av flera anledningar minskat. Familjen får bistånd till boende var tredje månad tills boendehandläggaren beslutar att kvinnan inte längre tillhör målgruppen socialt hemlösa. Familjen flyttas till ett tillfälligt boende via socialtjänsten där hon får förnyat bistånd per vecka. Sist vi pratade hade hon flyttat två gånger till inom Malmö stad och barnet hade börjat försvinna in i sig själv igen. Att socialsekreteraren ringer en gång i veckan och frågar om vilka bostäder hon sökt ser hon inte som någon hjälp. Hon upplever att ingen lyssnar på henne eller tar hennes oro för barnen på allvar.

Allmänna kommentarer från personal i våra verksamheter:
“Uppdelningen i socialt och strukturellt hemlösa skapar en problematik då den senare kategorin hemlösa anses kunna lösa sin situation själva då de varken har beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Då arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är tuffa att ta sig in på riskerar strukturellt hemlösa att falla mellan stolarna. Hemlöshet är ändå hemlöshet oavsett hur vi kategoriserar den. I vårt möte med dessa människor hör vi ofta uppgiva kommentarer som: det kanske är bäst att jag börjar missbruka så att jag kan få hjälp.”

“Vi möter många unga utan vuxennätverk och som lever i social utsatthet men som inte ingår i socialtjänstens restriktiva kriterier och därför inte får hjälp av socialtjänsten. Dessa personer har därför inte tillgång till ett tryggt och långvarigt boende utan bor runt där de bäst kan. Detta skapar oro och stress vilket omöjliggör att få ordning på andra delar i livet som till exempel skola och försörjning, rutiner och mående, vilket ofta leder till uppgivenhet och nedstämdhet och en misstro till myndigheter. Hemlösheten sätter livet på “paus” och skapar en ännu större utsatthet hos dessa ungdomar som kan få förödande konsekvenser.”

“Vi har gett ett konkret exempel från vår verksamhet ovan, men vi ser många fler. Jag anser att bedömningarna i många fall vi får kännedom om ofta är rättsosäkra och godtyckliga.”
“Jag träffar regelbundet barnfamiljer som beviljas boende veckovis eller som flyttar runt mellan olika boendelösningar, vilket innebär att dessa familjer som redan befinner sig i en påfrestande situation utsätts för ännu mer negativ stress. Jag ser hur detta påverkar övrig hälsa negativt och leder till större samhällskostnader på sikt. Jag ser också hur detta påverkar barnens skolgång, psykosociala hälsa och utveckling negativt. Jag träffar föräldrar som kämpar för att möta sina barns behov av trygghet när samhället vänder dem ryggen.”

“Jag träffar bara föräldrar som vill lösa sin situation själva, men som inte har möjlighet att göra det utifrån den situation de befinner sig i. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet och arbeta för att frigöra enskildas egna resurser. I realiteten möter jag föräldrar som ständigt får det stöd de har rätt till villkorat. Socialt arbete kan inte göras kortsiktigt eftersom det vilar på en annan logik än ekonomiska premisser, och det är därför nödvändigt att Malmö stad ser till de behov som de facto finns istället för de behov staden väljer att se. Det är inget barns bästa att få en barndom där ens förälders behov av hjälp och stöd ifrågasätts eller villkoras av myndigheter. Det krävs handlingsutrymme för att socialtjänsten ska kunna stärka föräldrars möjlighet till egenmakt över sina liv, och Malmö stad måste agera för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Ett hem är ett barns grund för trygghet, hälsa, utveckling och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Det är inget krav som ska behöva ställas, utan en rättighet alla barn har.”

“En snårig byråkrati med många fallgropar och låg tolerans för misstag gör att det är svårt för många att över huvud taget komma in i processen, att alls lämna in en ansökan om bistånd. På värmestugan kommer vi i kontakt med personer som tillhör gruppen socialt hemlösa men fått avslag på sin ansökan om hjälp med boende eller ekonomiskt bistånd därför att de inte lyckats komplettera sin ansökan. Om du har svårt att föra dig på myndighetssvenska, om du på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa (eller en kombination av båda) har svårt att ta till dig information eller hålla dig till tidsramar löper du stor risk att misslyckas och därmed falla utanför systemet. Hjälpen ska finnas till för de mest utsatta men ändå är processen för svår och otillgänglig för många som behöver den som mest.”

“Vi ser hur människor som kämpar för att bli fria från sin beroendeproblematik hänvisas till platser där droger förekommer. Om de nekar denna hjälp med anledning att de är rädda att falla tillbaka i beroendeproblematik om de tvingas vistas i sådana miljöer anser man att de inte samarbetar. Valet står då mellan risken att återgå till droger eller ett nyktert liv på gatan. Eller värmestugan, så länge som den håller öppet. Sedan blir det kallt.”

”Vi ser att barnfamiljer som kommer till oss på grund av att de har ett stödbehov snabbt flyttas från den sociala gruppen, med rätt till bistånd, till den strukturella gruppen och i och med det placeras på ej barnanpassade boenden. Vi ser gång på gång att barnets bästa inte tas i beaktande när det gäller rätten till ett tryggt hem.”

”Uppdelningen där man sätter hemlösa mot varandra är otroligt problematisk. Hur kan man avgöra vilken grupp en person tillhör? De som bor hos oss har ofta ett fortsatt stödbehov även om dom mår bättre efter en tid i boendet. Psykisk ohälsa tex, är ju inte konstant. Detsamma med hotbild. Den kan ju förändras över tid. Tidigare hade vi möjlighet att arbeta fullt ut med de boende och när de flyttade ut från oss så var det ofta till ett eget boende. Nu har vi precis hunnit börja skrapa på ytan när en flytt planeras.”

”Som jurist reagerar jag ofta på att socialtjänsten i beslut om bistånd för boende inte utgår från en bedömning av människors individuella behov. Behov definieras istället schablonmässigt utifrån tillhörighet till vissa grupper som Malmö stad anser ha särskilda svårigheter. Jag ser också att barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning beaktats utifrån en adekvat barnkonsekvensanalys av förhållanden i enskilda ärenden.”

Barnet på bilden har inget med texten att göra. 

Skicka ditt personnummer för skattereduktion

/i /av

Du vet väl att du kan få pengar tillbaka på skatten när du som privatperson skänker pengar till oss? Men för att skatteverket ska kunna göra avdrag krävs att vi har ditt personnummer. 

Om du är osäker på om vi har ditt personnummer, så mejla ditt namn, din adress och ditt personnummer till emilia.johansson@skanestadsmission.se så ser vi till att det registreras. Filen skickas till skatteverket i mitten av januari.

Vi hanterar dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.

För att få skattereduktion krävs att varje enskild gåva uppgår till minst 200 kronor, och att du totalt under året skänker minst 2 000 kronor till en organisation som är godkänd av Skatteverket.

Du kan få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor. Skattereduktionen är 25 procent av det totala gåvobeloppet och maximal skattereduktion får du om du under ett kalenderår skänker sammanlagt 6 000 kronor. Minsta avdrag är 500 kronor, och gäller om du under året gett gåvor till ett värde av 2 000.

Förtrycks i deklarationen

Skattereduktionen redovisas i inkomstdeklarationen för det år då du lämnat gåvan. Det innebär att gåvor som du gett under år 2020 redovisas i den deklaration som du lämnar år 2021.

Förutsatt att du lämnat dina personuppgifter, inklusive personnummer, när du skänkt en gåva till oss skickar vi in alla underlag till Skatteverket och det avdragsgrundande beloppet kommer att finnas förtryckt på din skattedeklaration för nästa år. Så var noga med att ange namn, adress, personnummer och gärna även e-postadress, när du ger en gåva!

Att tänka på:

  • Varje gåva måste uppgå till minst 200 kronor.
  • Du måste totalt skänka minst 2 000 kronor under ett år.
  • Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket (Skåne Stadsmission är en godkänd gåvomottagare sedan 28 januari 2020)
  • Gåvomottagaren måste ha dina personuppgifter.
  • Gäller endast privatpersoner som fyllt 18 år vid beskattningsårets utgång.
  • Gåvor som skänks via ombud, t.ex. Facebook, ger inte rätt till skattereduktion.
  • Det är endast den som är inbetalare till oss som har avdragsrätten. Du kan alltså inte räkna samman gåvor som olika familjemedlemmar har gett.

Viktigt avgörande för ungdomar med uppehållstillstånd för gymnasiestudier

/i , /av

I dagarna avgjorde Migrationsöverdomstolen ett principiellt mycket viktigt fall, som kommer att betyda mycket för ungdomar med uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Skåne Stadsmissions jurist Anders Roos, som specialiserat sig på lagen, var ombud i ärendet.

– Att Migrationsöverdomstolen gick på vår linje är väldigt viktigt för många ungdomar som lever i en oerhört svår situation. Beslutet blir vägledande för framtiden, säger Anders Roos.

Sedan våren 2018 har han, genom sitt arbete på Skåne Stadsmissions Unga Forum, arbetat mycket med allt som rör den så kallade gymnasielagen.
– Jag har givit rådgivning direkt till ungdomar och kostnadsfritt agerat ombud i ett stort antal enskilda ärenden. En del av mitt arbete har också gått ut på att bevaka rättsläget och tillvarata ungdomarna som omfattas av gymnasielagens rättigheter exempelvis genom strukturell påverkan, informationsinsatser och myndighetskontakt, berättar han.

Våren 2020 såg Anders att Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd i ett mål som rörde en viktig fråga som det varit oklarheter kring sedan bestämmelsen infördes 2018. Frågan var om det skulle vara möjligt att studera på sammanhållna yrkesutbildningar i kombination med svenska på grundskolenivå. Regeringen hade vid införandet av lagen sagt i förarbetena att det skulle vara möjligt och Migrationsverket delade initialt den bedömningen. Under tiden ändrade dock Migrationsverket inställning i frågan och även vissa migrationsdomstolar, vilket ledde till att ungdomar fick avslag för just sådana studier. Samtidigt har de inte kunnat komma in på heltidsstudier på andra utbildningar utan grundläggande språkbehörighet.
– Det blir ett olyckligt ”moment 22” och är som så mycket annat i den här lagen en effekt av att lagstiftaren, alltså politikerna, hastade igenom nya gymnasielagen istället för att ge ungdomar rimliga förutsättningar att skapa sig ett liv i Sverige.

Anders Roos, jurist Unga Forum. Foto: Mikael Jägerskog

När Anders Roos läste om målet i Migrationsöverdomstolen blev han nyfiken. När han fick reda på att ungdomen drev sin egen överklagan och inte hade ett juridiskt ombud kontaktade han ungdomen och erbjöd sin hjälp.
– Jag skrev ett brev och berättade om Unga Forums verksamhet och vad jag kunde hjälpa till med. Ungdomen hörde av sig till mig och jag blev ombud i ärendet.

Och i dagarna kom alltså domen: Migrationsdomstolen håller med om att det saknas stöd för att kräva att den sammanhållna yrkesutbildningen måste bedrivas på gymnasial nivå på heltid för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsöverdomstolen bedömer därför att även kurser på grundläggande nivå som syftar till att utlänningen kan tillgodogöra sig utbildningen, till exempel grundläggande svenska som andraspråk, kan ingå i en sådan utbildning.

Vad innebär detta?
– För den enskilda ungdomen innebär det att han får uppehållstillstånd för att slutföra sina studier, samt i ytterligare sex månader då han behöver få en fast anställning för att få stanna kvar i Sverige. Men det viktiga är att detta är vad som kallas en ”prejudicerande dom”, vilket innebär att Migrationsverket måste följa beslutet i alla liknande ärenden i framtiden. Därför är det en stor lättnad att beslutet blev som det blev, säger Anders Roos.

Om domstolen avslagit överklagandet hade det istället fått förödande konsekvenser för många ungdomar med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Samtidigt återstår frågan om vad som ska hända med de som redan fått avslag för studier på sådana utbildningar av Migrationsverket och domstolarna.
Han är glad att Migrationsöverdomstolen kom till den här slutsatsen, och berättar att ungdomen som han företrätt känner en tillfällig lättnad, efter mer en ett års väntan på ett slutgiltigt svar på sin förlängningsansökan.
– Men nu återstår det fortfarande för honom, precis som för så många andra, att efter sin utbildning hitta ett arbete som uppfyller de villkoren som lagen kräver för att han ska få stanna i Sverige. Och som situationen är nu, men ökad ungdomsarbetslöshet på grund av rådande pandemi, är det naturligtvis en extra svår situation, säger Anders Roos.

Annettes liv vände på julafton – nu vill hon ge tillbaka

/i , , , , /av

Under många år levde Annette Lykkegaard i missbruk och hemlöshet. Vändningen kom en julafton då en vänlig människa ställt fram kaffe, smörgåsar och julklappar på källargolvet där hon sov. Den fina gesten blev ett uppvaknande, och hon sökte hjälp på Skåne Stadsmission. Denna julafton är det hon som hjälper till, som volontär på Café David. 

Vardagen präglades i många år av en ständig jakt på droger och någonstans att sova.
– Det var som att leva i en glasbubbla. Man visste aldrig vad som skulle hända minut för minut och ändå var allting alltid samma, säger Annette Lykkegaard.

En julaftonsmorgon för 18 år sedan var hon med om något som skulle bli vändpunkten till ett bättre liv.

– Jag hade hittat en källare vid Värnhemstorget där jag lyckats att bo i nästan en vecka faktiskt. På julaftons morgon vaknade jag av att det luktade kaffe. När jag öppnade ögonen upptäckte jag att det stod en bricka bredvid mig och såg att det var någon som hastigt smet därifrån. På brickan stod en termos med kaffe, några smörgåsar och några julklappar. Den känslan går inte att beskriva, säger hon.

Paketen innehöll underkläder, en tröja och deodorant. Hon förstod att det var någon som hade uppmärksammat henne i flera dagar. Kläderna var dessutom i rätt storlek!

– Sånt som en hemlös kvinna verkligen uppskattar, säger hon.

Anette drack upp kaffet och åt upp mackorna. Sedan gick hon bort till Skåne Stadsmissions Café David där hon fick hjälp. Kampen var hård, men nu har Annette varit drogfri länge.

Och nu är det hennes tur att hjälpa andra på julafton. I år ska Annette jobba som volontär på Café David, där hon själv firat många högtider. Minnena är både sorgsna och varma.

– Julen var och är fortfarande alltid förenad med mycket sorg. Jag tänkte såklart på mina barn, även om jag visste att de firade en bra jul med min bror och min mamma. Men jag visste också att de hade föredragit om jag hade varit med. Jag var ju välkommen om jag bara höll mig drogfri, men jag mäktade inte med det då, säger hon.

Att fira jul på Skåne Stadsmission kändes som en befrielse. Där var hon var inte ensam om de känslorna och behövde inte skämmas för att hon där och då valde drogerna framför sina barn.

– Och bara det att Stadsmissionen har öppet på julafton. Det betyder ju nånting. Man fick förutom god mat, en känsla av tillhörighet. Man fick duscha och man fick rena kläder. Det var inte helt fel. Det betydde jättemycket för mig. Under alla de här högtiderna; påsk, midsommar jul och nyår blev människorna där som ens familj.

När vi pratar med Annette, några veckor innan jul, längtar hon redan till julafton när hon för första gången kommer att vara ”på andra sidan”.

–Jag blir tårögd bara jag tänker på det. Det ska bli så roligt att få lov att ge tillbaka och någonstans få lov att visa de som fortfarande är hemlösa och aktiva i droger att man kan och att det går att leva drogfritt och ha ett fungerande liv. Till och med ett riktigt bra liv, säger hon.

OBS: I år blir julen på Café David annorlunda, på grund av pandemin. Vi kommer att servera julmat i flera sittningar, bordsservering och säkra avstånd. Läs mer om julfirande i en pandemi här!

På julen blir fattigdomen extra tydlig

/i , , /av

”Jag har ångest över att maten inte ska räcka till barnen. Matkassarna från er är livsviktiga för min familj.” Så säger en av många föräldrar som regelbundet hämtar en matkasse hos Skåne Stadsmission.

Liv Palm, enhetschef för familj- och ungdomsverksamheten, har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och hon ser att familjerna som kommer hit har det allt tuffare.
– När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar till det där ”lilla extra”, nu möter vi familjer som inte ens har råd med det mest grundläggande som mat och kläder. Det skapar ett enormt utanförskap och en utsatthet, säger hon.

I Skåne lever nästan 30 000 barn i familjer med låg inkomststandard enligt SCB, vilket innebär att familjens inkomst efter skatt är lägre än vad som räknas som baskonsumtion – de har inte råd med det nödvändigaste och är beroende av stöd från kommunen.

Men även med stöd från socialtjänsten går barn och vuxna hungriga – försörjningsstödet täcker inte de kostnader en familj har idag. Även äldre, med pension, är drabbade.
– Vi möter människor som har jobbat hela sitt liv, men inte kan leva på sin pension. De kommer hit och äter, säger Matilda Jägerdén, enhetschef på Café David. På Café David och Crossroads serveras kostnadsfri frukost och på Café David finns också lunch att köpa till lågt pris. Via Unga Forum stöttar vi barnfamiljer och unga, som har ingen eller låg inkomst, med matkassar.

När julen närmar sig blir skillnaderna mellan de som har och de som inte har extra tydliga. Julen är en tid som förknippas med överflöd – av mat och godsaker i massor, julklappar och ett ombonat hem, en trygg plats med värme och närhet.
– De vi möter har oftast ingenting av det där. Vi möter föräldrar som kämpar för att ge sina barn mat, kläder och trygghet varje dag, då blir julen en extra stress och en tydlig signal på att något är väldigt fel i samhället, säger Liv Palm.

Två tredjedelar av alla insatser som Sveriges Stadsmissioner gör i landet handlar om mat, både matservering och matutdelning. Trots att Sverige är en stabil välfärdsstat finns det alltså människor som lever i långvarig fattigdom, och hunger – och de senaste åren har vi på stadsmissionerna runtom i landet sett att de sociala klyftorna ökar. Många har mat och saker i överflöd, medan andra saknar det mest basala. Eftersom vi ser denna klyfta har vi börjat prata om ”matfattigdom”. Att vi ska dela ut mat till människor är naturligtvis inte en långsiktig lösning, men en akut insats som behövs så länge situationen är som den är.

Stöd vårt arbete i jul!

Rapport: Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare fortsätter – få anmäler

/i , , /av

Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare i Malmö är ett återkommande problem och sker regelbundet. I de fåtal fall som polisanmäls drar utredningarna ut på tiden, visar en ny rapport från Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders.

– Jag satt och tiggde och sa “hej hej” till en 40-årig kvinna då jag brukar hälsa på alla. När jag inte var uppmärksam spottade hon mig i ansiktet, säger en av de personer som intervjuats i rapporten.

För snart två år sedan startade Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission ett samarbete för att motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare i Malmö. Nu släpper organisationerna rapporten “De hatar oss för att vi är romer och för att vi tigger” – en studie om övergrepp mot utsatta EU-medborgare och lagföringen inom det svenska rättsväsendet. Rapporten bygger på tre studier som genomförts under projektets gång; en studie om utsatthet för övergrepp och kränkningar, en studie om hanteringen av hatbrott inom polis- och åklagarväsendet samt en studie av hanteringen i domstol.

Totalt har 38 personer* som utsatts för övergrepp och kränkningar när de befunnit sig i Malmö intervjuats. Majoriteten uppger att de är romer och att de utsätts för kränkningarna när de tigger. Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission har tittat närmare på omständigheterna i varje fall och kunnat konstatera att en tredjedel av samtliga 38 deltagare blivit utsatta för övergrepp som rent rättsligt skulle kunna definieras som hatbrott.

Övergrepp sker regelbundet
Av studien framgår att kränkningar och övergrepp sker regelbundet. 30 av studiens 38 deltagare har svarat på frågan om hur ofta de utsätts. Av dessa uppger nästan var fjärde person att de utsätts varje dag, och nästan hälften att de utsätts flera gånger i veckan.

Benägenheten att polisanmäla brotten är låg. Av de 32 personer som svarat säger 41 % att de inte vill anmäla och 19 % svarar att de kanske vill anmäla sen. Några av de orsaker som anges är rädsla, att man inte vill skapa problem eller tror att det inte kommer leda till något. Bland orsakerna nämns också att man vant sig vid trakasserier eller inte vet hur man anmäler.

– Genom projektet har vi kunnat stötta drabbade att göra en polisanmälan. Många har sagt att de vågar anmäla för att de har förtroende för oss och vårt arbete. Det visar hur viktigt det är med långsiktighet i de här frågorna, för att bygga relationer, skapa tillit och motivera fler att anmäla, säger Niklas Schmidt, projektledare på Skåne Stadsmission.

Sverige behöver ta ett större ansvar
I rapporten undersöker Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission också hur polis och åklagare hanterat de polisanmälningar som gjorts inom ramen för projektet. Resultatet visar att utredningar om hatbrott tar lång tid – samtliga förundersökningar har pågått i minst ett år, eller lagts ned mer än ett år efter att förundersökningen inleddes. Av de 10 ärenden som anmälts som hatbrott sedan 2018 har åtal hittills inte väckts i ett enda fall. Utsatta EU-medborgare deltar dessutom sällan i rättegången när ett åtal faktiskt har väckts.

– De som drabbas är människor som lever i utsatthet och som har svårt att tillvarata sina rättigheter. Polis, åklagare och kommun behöver göra mer för att säkerställa att utsatta EU-medborgare får upprättelse för de brott de har utsatts för, säger Aida Samani, jurist på Civil Rights Defenders.

*Dataunderlaget i rapporten är litet, men de slutsatser som Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission drar av underlaget stöds av tidigare liknande studier.

Läs rapporten här:
Rapport Hatbrott
Report hate crime English

Rekommendationer

För att förbättra lagföring av brotten ger Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission flera rekommendationer till bland annat regeringen, kommuner och polisen. Till exempel att:

  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör samordna sina insatser och avsätta mer resurser för att utreda ärenden om hatbrott och för att korta ned handläggningstider i hatbrottsärenden.
  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör i större utsträckning samarbeta med civilsamhällesorganisationer som arbetar nära utsatta EU-medborgare i samband med att brott utreds, för att bibehålla kontakten med brottsoffer och vittnen.
  • Regeringen bör inkludera insatser för att motverka kränkningar och övergrepp mot utsatta EU-medborgare i regeringens nationella plan mot rasism.
  • Regeringen bör tillskjuta mer resurser till specialiserade demokrati- och hatbrottsgrupper för att effektivisera utredningar av hatbrott.
  • Kommuner bör verka för att stärka utsatta EU-medborgares trygghet och säkerhet, till exempel genom att erbjuda rådgivande verksamhet, stöd vid anmälan och härbärgen året runt.

Att Sverige har 33 000 hemlösa är ett fiasko

/i , /av

Inte sedan 2001 har det tagits ett helhetsgrepp om hemlöshetsfrågan – idag släpper vi den nya hemlöshetsrapporten! Inte sedan 2009 har Sverige haft en nationell strategi mot hemlöshet. I dag ser vi konsekvenserna. Det finns över 33 000 i hemlöshet och antalet ökar. Det är ett kapitalt misslyckande. Vi i Sveriges Stadsmissioner har tröttnat på att staten inte tar ansvar.

Därför har Stadsmissionen tagit saken i egna händer och lägger fram ett komplett förslag för hur en ny nationell strategi ska se ut. Du hittar hela rapporten här: Hemlöshetsrapporten 2020

Vårt förslag bygger på lösningar som haft bevisad effekt i andra länder. Det är en skarp strategi som går att genomföra i princip omedelbart. Vår fråga är om den politiska viljan finns? Mäktar svensk politik med att samla sig och faktiskt lösa hemlösheten?

Strategin bygger på tre grundläggande principer.

Bostaden som nyckel till att lösa hemlöshet. Att hemlöshet bara kan minska om staten tar ansvar samt att arbetet mot hemlöshet måste vara uthålligt och evidensbaserat. Det är en skarp kontrast mot dagens situation där staten dragit sig tillbaka och väljer att helt lita på en generell bostadspolitik.

Där kommunerna lämnats att hantera frågan själva trots helt olika förutsättningar. Där ryckighet och otydlighet snarare än uthållighet präglar arbetet.

Vårt budskap är tydligt. Staten måste ta ett större ansvar för att bryta hemlösheten. Den generella bostadspolitiken behöver överges. Sverige måste ta fram en seriös nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder är att bygga välfärd.

För de som ändå har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden finns lösningar. Det är dags för en svensk modell för social housing. Med social housing menar vi en strukturerad, förutsägbar och offentligt understödd bostadsförsörjning för ekonomiskt och socialt utsatta hushåll.

Här kan Sverige ta direkt inspiration från Finland som har en nationell stiftelse för sociala bostäder. Det viktiga är att en svensk stiftelse får ett lika ambitiöst mål som den finska – att utrota hemlösheten till 2030.

Syftet med stiftelsen ska vara att bygga, köpa och hyra ut bostäder med rimliga hyror. I första hand insprängda bostäder, eller hus med olika upplåtelseform och blandad målgrupp snarare än fastigheter enbart för personer med låg inkomst.

En översyn av bostadsbidragen behövs med syfte att höja bostadsbidragen och låta fler komma i fråga för stöd. Dagens regler är för trubbiga och lämnar för många utanför, och därmed utan tillräckliga möjligheter att klara sig på bostadsmarknaden.

Ett annat problem är de trösklar som finns för att komma in på marknaden. Därför behövs det en ny nationell reglering av vad som är ett rimligt inkomstkrav på hyresgäster där även försörjningsstöd räknas som fast inkomst. Även reglerna för andrahandsuthyrning och möjliga hyresnivåer behöver skärpas upp. Allt för att minimera överuttag av hyror.

Slutligen kräver vi att staten tar ansvar för att visa verkligheten. Vi behöver nationella riktlinjer för hur vi mäter antalet människor i hemlöshet.

Staten och kommunerna kan inte mäta på olika sätt, då faller människor genom maskorna i skyddsnätet. Dessutom måste de kartläggningar som i dag görs vart sjätte år göras oftare. Detta för att utvärdera och följa upp.

Införs en strategi byggd på detta kan hemlösheten minska. Finland har minskat hemlösheten med 50 procent på 20 år, så det går.

All forskning visar att en bostadsledd strategi där man utgår från bostad som en mänsklig rättighet fungerar. De över 33 000 som lever i hemlöshet har inte tid att vänta. Det är dags att agera nu!

Denna artikel är aven publicerad på Aftonbladet Debatt.