Skicka ditt personnummer för skattereduktion

/i /av

Du vet väl att du kan få pengar tillbaka på skatten när du som privatperson skänker pengar till oss? Men för att skatteverket ska kunna göra avdrag krävs att vi har ditt personnummer. 

Om du är osäker på om vi har ditt personnummer, så mejla ditt namn, din adress och ditt personnummer till emilia.johansson@skanestadsmission.se så ser vi till att det registreras. Filen skickas till skatteverket i mitten av januari.

Vi hanterar dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.

För att få skattereduktion krävs att varje enskild gåva uppgår till minst 200 kronor, och att du totalt under året skänker minst 2 000 kronor till en organisation som är godkänd av Skatteverket.

Du kan få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor. Skattereduktionen är 25 procent av det totala gåvobeloppet och maximal skattereduktion får du om du under ett kalenderår skänker sammanlagt 6 000 kronor. Minsta avdrag är 500 kronor, och gäller om du under året gett gåvor till ett värde av 2 000.

Förtrycks i deklarationen

Skattereduktionen redovisas i inkomstdeklarationen för det år då du lämnat gåvan. Det innebär att gåvor som du gett under år 2020 redovisas i den deklaration som du lämnar år 2021.

Förutsatt att du lämnat dina personuppgifter, inklusive personnummer, när du skänkt en gåva till oss skickar vi in alla underlag till Skatteverket och det avdragsgrundande beloppet kommer att finnas förtryckt på din skattedeklaration för nästa år. Så var noga med att ange namn, adress, personnummer och gärna även e-postadress, när du ger en gåva!

Att tänka på:

  • Varje gåva måste uppgå till minst 200 kronor.
  • Du måste totalt skänka minst 2 000 kronor under ett år.
  • Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket (Skåne Stadsmission är en godkänd gåvomottagare sedan 28 januari 2020)
  • Gåvomottagaren måste ha dina personuppgifter.
  • Gäller endast privatpersoner som fyllt 18 år vid beskattningsårets utgång.
  • Gåvor som skänks via ombud, t.ex. Facebook, ger inte rätt till skattereduktion.
  • Det är endast den som är inbetalare till oss som har avdragsrätten. Du kan alltså inte räkna samman gåvor som olika familjemedlemmar har gett.

Viktigt avgörande för ungdomar med uppehållstillstånd för gymnasiestudier

/i , /av

I dagarna avgjorde Migrationsöverdomstolen ett principiellt mycket viktigt fall, som kommer att betyda mycket för ungdomar med uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Skåne Stadsmissions jurist Anders Roos, som specialiserat sig på lagen, var ombud i ärendet.

– Att Migrationsöverdomstolen gick på vår linje är väldigt viktigt för många ungdomar som lever i en oerhört svår situation. Beslutet blir vägledande för framtiden, säger Anders Roos.

Sedan våren 2018 har han, genom sitt arbete på Skåne Stadsmissions Unga Forum, arbetat mycket med allt som rör den så kallade gymnasielagen.
– Jag har givit rådgivning direkt till ungdomar och kostnadsfritt agerat ombud i ett stort antal enskilda ärenden. En del av mitt arbete har också gått ut på att bevaka rättsläget och tillvarata ungdomarna som omfattas av gymnasielagens rättigheter exempelvis genom strukturell påverkan, informationsinsatser och myndighetskontakt, berättar han.

Våren 2020 såg Anders att Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd i ett mål som rörde en viktig fråga som det varit oklarheter kring sedan bestämmelsen infördes 2018. Frågan var om det skulle vara möjligt att studera på sammanhållna yrkesutbildningar i kombination med svenska på grundskolenivå. Regeringen hade vid införandet av lagen sagt i förarbetena att det skulle vara möjligt och Migrationsverket delade initialt den bedömningen. Under tiden ändrade dock Migrationsverket inställning i frågan och även vissa migrationsdomstolar, vilket ledde till att ungdomar fick avslag för just sådana studier. Samtidigt har de inte kunnat komma in på heltidsstudier på andra utbildningar utan grundläggande språkbehörighet.
– Det blir ett olyckligt ”moment 22” och är som så mycket annat i den här lagen en effekt av att lagstiftaren, alltså politikerna, hastade igenom nya gymnasielagen istället för att ge ungdomar rimliga förutsättningar att skapa sig ett liv i Sverige.

Anders Roos, jurist Unga Forum. Foto: Mikael Jägerskog

När Anders Roos läste om målet i Migrationsöverdomstolen blev han nyfiken. När han fick reda på att ungdomen drev sin egen överklagan och inte hade ett juridiskt ombud kontaktade han ungdomen och erbjöd sin hjälp.
– Jag skrev ett brev och berättade om Unga Forums verksamhet och vad jag kunde hjälpa till med. Ungdomen hörde av sig till mig och jag blev ombud i ärendet.

Och i dagarna kom alltså domen: Migrationsdomstolen håller med om att det saknas stöd för att kräva att den sammanhållna yrkesutbildningen måste bedrivas på gymnasial nivå på heltid för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsöverdomstolen bedömer därför att även kurser på grundläggande nivå som syftar till att utlänningen kan tillgodogöra sig utbildningen, till exempel grundläggande svenska som andraspråk, kan ingå i en sådan utbildning.

Vad innebär detta?
– För den enskilda ungdomen innebär det att han får uppehållstillstånd för att slutföra sina studier, samt i ytterligare sex månader då han behöver få en fast anställning för att få stanna kvar i Sverige. Men det viktiga är att detta är vad som kallas en ”prejudicerande dom”, vilket innebär att Migrationsverket måste följa beslutet i alla liknande ärenden i framtiden. Därför är det en stor lättnad att beslutet blev som det blev, säger Anders Roos.

Om domstolen avslagit överklagandet hade det istället fått förödande konsekvenser för många ungdomar med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Samtidigt återstår frågan om vad som ska hända med de som redan fått avslag för studier på sådana utbildningar av Migrationsverket och domstolarna.
Han är glad att Migrationsöverdomstolen kom till den här slutsatsen, och berättar att ungdomen som han företrätt känner en tillfällig lättnad, efter mer en ett års väntan på ett slutgiltigt svar på sin förlängningsansökan.
– Men nu återstår det fortfarande för honom, precis som för så många andra, att efter sin utbildning hitta ett arbete som uppfyller de villkoren som lagen kräver för att han ska få stanna i Sverige. Och som situationen är nu, men ökad ungdomsarbetslöshet på grund av rådande pandemi, är det naturligtvis en extra svår situation, säger Anders Roos.

Annettes liv vände på julafton – nu vill hon ge tillbaka

/i , , , , /av

Under många år levde Annette Lykkegaard i missbruk och hemlöshet. Vändningen kom en julafton då en vänlig människa ställt fram kaffe, smörgåsar och julklappar på källargolvet där hon sov. Den fina gesten blev ett uppvaknande, och hon sökte hjälp på Skåne Stadsmission. Denna julafton är det hon som hjälper till, som volontär på Café David. 

Vardagen präglades i många år av en ständig jakt på droger och någonstans att sova.
– Det var som att leva i en glasbubbla. Man visste aldrig vad som skulle hända minut för minut och ändå var allting alltid samma, säger Annette Lykkegaard.

En julaftonsmorgon för 18 år sedan var hon med om något som skulle bli vändpunkten till ett bättre liv.

– Jag hade hittat en källare vid Värnhemstorget där jag lyckats att bo i nästan en vecka faktiskt. På julaftons morgon vaknade jag av att det luktade kaffe. När jag öppnade ögonen upptäckte jag att det stod en bricka bredvid mig och såg att det var någon som hastigt smet därifrån. På brickan stod en termos med kaffe, några smörgåsar och några julklappar. Den känslan går inte att beskriva, säger hon.

Paketen innehöll underkläder, en tröja och deodorant. Hon förstod att det var någon som hade uppmärksammat henne i flera dagar. Kläderna var dessutom i rätt storlek!

– Sånt som en hemlös kvinna verkligen uppskattar, säger hon.

Anette drack upp kaffet och åt upp mackorna. Sedan gick hon bort till Skåne Stadsmissions Café David där hon fick hjälp. Kampen var hård, men nu har Annette varit drogfri länge.

Och nu är det hennes tur att hjälpa andra på julafton. I år ska Annette jobba som volontär på Café David, där hon själv firat många högtider. Minnena är både sorgsna och varma.

– Julen var och är fortfarande alltid förenad med mycket sorg. Jag tänkte såklart på mina barn, även om jag visste att de firade en bra jul med min bror och min mamma. Men jag visste också att de hade föredragit om jag hade varit med. Jag var ju välkommen om jag bara höll mig drogfri, men jag mäktade inte med det då, säger hon.

Att fira jul på Skåne Stadsmission kändes som en befrielse. Där var hon var inte ensam om de känslorna och behövde inte skämmas för att hon där och då valde drogerna framför sina barn.

– Och bara det att Stadsmissionen har öppet på julafton. Det betyder ju nånting. Man fick förutom god mat, en känsla av tillhörighet. Man fick duscha och man fick rena kläder. Det var inte helt fel. Det betydde jättemycket för mig. Under alla de här högtiderna; påsk, midsommar jul och nyår blev människorna där som ens familj.

När vi pratar med Annette, några veckor innan jul, längtar hon redan till julafton när hon för första gången kommer att vara ”på andra sidan”.

–Jag blir tårögd bara jag tänker på det. Det ska bli så roligt att få lov att ge tillbaka och någonstans få lov att visa de som fortfarande är hemlösa och aktiva i droger att man kan och att det går att leva drogfritt och ha ett fungerande liv. Till och med ett riktigt bra liv, säger hon.

OBS: I år blir julen på Café David annorlunda, på grund av pandemin. Vi kommer att servera julmat i flera sittningar, bordsservering och säkra avstånd. Läs mer om julfirande i en pandemi här!

På julen blir fattigdomen extra tydlig

/i , , /av

”Jag har ångest över att maten inte ska räcka till barnen. Matkassarna från er är livsviktiga för min familj.” Så säger en av många föräldrar som regelbundet hämtar en matkasse hos Skåne Stadsmission.

Liv Palm, enhetschef för familj- och ungdomsverksamheten, har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och hon ser att familjerna som kommer hit har det allt tuffare.
– När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar till det där ”lilla extra”, nu möter vi familjer som inte ens har råd med det mest grundläggande som mat och kläder. Det skapar ett enormt utanförskap och en utsatthet, säger hon.

I Skåne lever nästan 30 000 barn i familjer med låg inkomststandard enligt SCB, vilket innebär att familjens inkomst efter skatt är lägre än vad som räknas som baskonsumtion – de har inte råd med det nödvändigaste och är beroende av stöd från kommunen.

Men även med stöd från socialtjänsten går barn och vuxna hungriga – försörjningsstödet täcker inte de kostnader en familj har idag. Även äldre, med pension, är drabbade.
– Vi möter människor som har jobbat hela sitt liv, men inte kan leva på sin pension. De kommer hit och äter, säger Matilda Jägerdén, enhetschef på Café David. På Café David och Crossroads serveras kostnadsfri frukost och på Café David finns också lunch att köpa till lågt pris. Via Unga Forum stöttar vi barnfamiljer och unga, som har ingen eller låg inkomst, med matkassar.

När julen närmar sig blir skillnaderna mellan de som har och de som inte har extra tydliga. Julen är en tid som förknippas med överflöd – av mat och godsaker i massor, julklappar och ett ombonat hem, en trygg plats med värme och närhet.
– De vi möter har oftast ingenting av det där. Vi möter föräldrar som kämpar för att ge sina barn mat, kläder och trygghet varje dag, då blir julen en extra stress och en tydlig signal på att något är väldigt fel i samhället, säger Liv Palm.

Två tredjedelar av alla insatser som Sveriges Stadsmissioner gör i landet handlar om mat, både matservering och matutdelning. Trots att Sverige är en stabil välfärdsstat finns det alltså människor som lever i långvarig fattigdom, och hunger – och de senaste åren har vi på stadsmissionerna runtom i landet sett att de sociala klyftorna ökar. Många har mat och saker i överflöd, medan andra saknar det mest basala. Eftersom vi ser denna klyfta har vi börjat prata om ”matfattigdom”. Att vi ska dela ut mat till människor är naturligtvis inte en långsiktig lösning, men en akut insats som behövs så länge situationen är som den är.

Stöd vårt arbete i jul!

Rapport: Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare fortsätter – få anmäler

/i , , /av

Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare i Malmö är ett återkommande problem och sker regelbundet. I de fåtal fall som polisanmäls drar utredningarna ut på tiden, visar en ny rapport från Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders.

– Jag satt och tiggde och sa “hej hej” till en 40-årig kvinna då jag brukar hälsa på alla. När jag inte var uppmärksam spottade hon mig i ansiktet, säger en av de personer som intervjuats i rapporten.

För snart två år sedan startade Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission ett samarbete för att motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare i Malmö. Nu släpper organisationerna rapporten “De hatar oss för att vi är romer och för att vi tigger” – en studie om övergrepp mot utsatta EU-medborgare och lagföringen inom det svenska rättsväsendet. Rapporten bygger på tre studier som genomförts under projektets gång; en studie om utsatthet för övergrepp och kränkningar, en studie om hanteringen av hatbrott inom polis- och åklagarväsendet samt en studie av hanteringen i domstol.

Totalt har 38 personer* som utsatts för övergrepp och kränkningar när de befunnit sig i Malmö intervjuats. Majoriteten uppger att de är romer och att de utsätts för kränkningarna när de tigger. Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission har tittat närmare på omständigheterna i varje fall och kunnat konstatera att en tredjedel av samtliga 38 deltagare blivit utsatta för övergrepp som rent rättsligt skulle kunna definieras som hatbrott.

Övergrepp sker regelbundet
Av studien framgår att kränkningar och övergrepp sker regelbundet. 30 av studiens 38 deltagare har svarat på frågan om hur ofta de utsätts. Av dessa uppger nästan var fjärde person att de utsätts varje dag, och nästan hälften att de utsätts flera gånger i veckan.

Benägenheten att polisanmäla brotten är låg. Av de 32 personer som svarat säger 41 % att de inte vill anmäla och 19 % svarar att de kanske vill anmäla sen. Några av de orsaker som anges är rädsla, att man inte vill skapa problem eller tror att det inte kommer leda till något. Bland orsakerna nämns också att man vant sig vid trakasserier eller inte vet hur man anmäler.

– Genom projektet har vi kunnat stötta drabbade att göra en polisanmälan. Många har sagt att de vågar anmäla för att de har förtroende för oss och vårt arbete. Det visar hur viktigt det är med långsiktighet i de här frågorna, för att bygga relationer, skapa tillit och motivera fler att anmäla, säger Niklas Schmidt, projektledare på Skåne Stadsmission.

Sverige behöver ta ett större ansvar
I rapporten undersöker Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission också hur polis och åklagare hanterat de polisanmälningar som gjorts inom ramen för projektet. Resultatet visar att utredningar om hatbrott tar lång tid – samtliga förundersökningar har pågått i minst ett år, eller lagts ned mer än ett år efter att förundersökningen inleddes. Av de 10 ärenden som anmälts som hatbrott sedan 2018 har åtal hittills inte väckts i ett enda fall. Utsatta EU-medborgare deltar dessutom sällan i rättegången när ett åtal faktiskt har väckts.

– De som drabbas är människor som lever i utsatthet och som har svårt att tillvarata sina rättigheter. Polis, åklagare och kommun behöver göra mer för att säkerställa att utsatta EU-medborgare får upprättelse för de brott de har utsatts för, säger Aida Samani, jurist på Civil Rights Defenders.

*Dataunderlaget i rapporten är litet, men de slutsatser som Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission drar av underlaget stöds av tidigare liknande studier.

Läs rapporten här:
Rapport Hatbrott
Report hate crime English

Rekommendationer

För att förbättra lagföring av brotten ger Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission flera rekommendationer till bland annat regeringen, kommuner och polisen. Till exempel att:

  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör samordna sina insatser och avsätta mer resurser för att utreda ärenden om hatbrott och för att korta ned handläggningstider i hatbrottsärenden.
  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör i större utsträckning samarbeta med civilsamhällesorganisationer som arbetar nära utsatta EU-medborgare i samband med att brott utreds, för att bibehålla kontakten med brottsoffer och vittnen.
  • Regeringen bör inkludera insatser för att motverka kränkningar och övergrepp mot utsatta EU-medborgare i regeringens nationella plan mot rasism.
  • Regeringen bör tillskjuta mer resurser till specialiserade demokrati- och hatbrottsgrupper för att effektivisera utredningar av hatbrott.
  • Kommuner bör verka för att stärka utsatta EU-medborgares trygghet och säkerhet, till exempel genom att erbjuda rådgivande verksamhet, stöd vid anmälan och härbärgen året runt.

Att Sverige har 33 000 hemlösa är ett fiasko

/i , /av

Inte sedan 2001 har det tagits ett helhetsgrepp om hemlöshetsfrågan – idag släpper vi den nya hemlöshetsrapporten! Inte sedan 2009 har Sverige haft en nationell strategi mot hemlöshet. I dag ser vi konsekvenserna. Det finns över 33 000 i hemlöshet och antalet ökar. Det är ett kapitalt misslyckande. Vi i Sveriges Stadsmissioner har tröttnat på att staten inte tar ansvar.

Därför har Stadsmissionen tagit saken i egna händer och lägger fram ett komplett förslag för hur en ny nationell strategi ska se ut. Du hittar hela rapporten här: Hemlöshetsrapporten 2020

Vårt förslag bygger på lösningar som haft bevisad effekt i andra länder. Det är en skarp strategi som går att genomföra i princip omedelbart. Vår fråga är om den politiska viljan finns? Mäktar svensk politik med att samla sig och faktiskt lösa hemlösheten?

Strategin bygger på tre grundläggande principer.

Bostaden som nyckel till att lösa hemlöshet. Att hemlöshet bara kan minska om staten tar ansvar samt att arbetet mot hemlöshet måste vara uthålligt och evidensbaserat. Det är en skarp kontrast mot dagens situation där staten dragit sig tillbaka och väljer att helt lita på en generell bostadspolitik.

Där kommunerna lämnats att hantera frågan själva trots helt olika förutsättningar. Där ryckighet och otydlighet snarare än uthållighet präglar arbetet.

Vårt budskap är tydligt. Staten måste ta ett större ansvar för att bryta hemlösheten. Den generella bostadspolitiken behöver överges. Sverige måste ta fram en seriös nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder är att bygga välfärd.

För de som ändå har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden finns lösningar. Det är dags för en svensk modell för social housing. Med social housing menar vi en strukturerad, förutsägbar och offentligt understödd bostadsförsörjning för ekonomiskt och socialt utsatta hushåll.

Här kan Sverige ta direkt inspiration från Finland som har en nationell stiftelse för sociala bostäder. Det viktiga är att en svensk stiftelse får ett lika ambitiöst mål som den finska – att utrota hemlösheten till 2030.

Syftet med stiftelsen ska vara att bygga, köpa och hyra ut bostäder med rimliga hyror. I första hand insprängda bostäder, eller hus med olika upplåtelseform och blandad målgrupp snarare än fastigheter enbart för personer med låg inkomst.

En översyn av bostadsbidragen behövs med syfte att höja bostadsbidragen och låta fler komma i fråga för stöd. Dagens regler är för trubbiga och lämnar för många utanför, och därmed utan tillräckliga möjligheter att klara sig på bostadsmarknaden.

Ett annat problem är de trösklar som finns för att komma in på marknaden. Därför behövs det en ny nationell reglering av vad som är ett rimligt inkomstkrav på hyresgäster där även försörjningsstöd räknas som fast inkomst. Även reglerna för andrahandsuthyrning och möjliga hyresnivåer behöver skärpas upp. Allt för att minimera överuttag av hyror.

Slutligen kräver vi att staten tar ansvar för att visa verkligheten. Vi behöver nationella riktlinjer för hur vi mäter antalet människor i hemlöshet.

Staten och kommunerna kan inte mäta på olika sätt, då faller människor genom maskorna i skyddsnätet. Dessutom måste de kartläggningar som i dag görs vart sjätte år göras oftare. Detta för att utvärdera och följa upp.

Införs en strategi byggd på detta kan hemlösheten minska. Finland har minskat hemlösheten med 50 procent på 20 år, så det går.

All forskning visar att en bostadsledd strategi där man utgår från bostad som en mänsklig rättighet fungerar. De över 33 000 som lever i hemlöshet har inte tid att vänta. Det är dags att agera nu!

Denna artikel är aven publicerad på Aftonbladet Debatt. 

Familjen gör julsång med dubbelt budskap

/i , , , /av

Nu är det jul. Igen. Att göra en av de hurtigaste julsånger som finns i moll var en utmaning för Johan T Karlsson, kanske mest känd som Familjen.

När Johan fick frågan om han ville göra musiken till Skåne Stadsmissions julkampanj såg han det som en spännande utmaning, och ett ändamål han gärna ville stötta.

– Jag tänkte att om man gör en låt som är så hurtig och snabb som ”Nu är det jul igen” långsam och dyster så får den en annan innebörd. Man kan nog kalla texten tvetydig, den får ett dubbelt budskap när man sätter den i detta sammanhang, säger han.

Han har ett litet piano hemma i lägenheten, där han satt och provade sig fram.

– Jag ville hitta kontrasten. Vi tvångsmatas ju med en bild av att allting är så jävla lyckligt på julen. Då blir det extra hemskt och jobbigt när det inte är det, säger han.

Själv älskar han julen och har många varma barndomsminnen från julfirande på landet.

– Min familj hade det inte så fett alltid, men vi hade tak över huvudet och mat på bordet. Och vi firade härliga jular med hela släkten. Barndomens upplevelser präglar verkligen ens förhållande till jul, därför känns det extra tufft att tänka på att det finns barn som inte har tillräckligt att äta, att det finns barn som saknar trygghet, säger han.

Foto: Patricia Reyes/Pressbild

 

Annorlunda jul i pandemin

/i , , , , , /av

Gemenskap, fest och värme är vanligtvis en viktig del i julfirandet på Skåne Stadsmission. I år blir julen annorlunda för alla, och det gäller även hos oss.

Människor som lever i hemlöshet och fattigdom är extra utsatta i tider av samhällskris. Därför är det viktigt för oss att fortsätta ge akut stöd på ett ansvarsfullt sätt.

I år kommer vi inte kunna att bjuda in till de stora härliga julfester som vi vanligtvis ordnar för barnfamiljer och unga, istället fokuserar vi på mys och värme i det lilla. Genom att hitta säkra sätt att dela ut julklappar och bjuda på julmat jobbar vi för att de familjer som är beroende av oss ändå ska få en så god jul som möjligt.

– Om tomten inte själv kan träffa alla barnen får vi se till att hans nissar lämnar dem så att vi kan dela ut dem utan att riskera smitta, säger Liv Palm, enhetschef för Unga Forum och Crossroads.

Julbordet på Café David anpassas efter rådande läge.

– Vi kommer att dela upp julafton i flera olika sittningar, där deltagarna kan hålla avstånd och äta i trygghet. Det blir heller inget långbord utan vi serverar jultallrikar vid borden. Livemusiken måste vi tyvärr också avstå, men med hjälp av julmusik och god stämning ska det nog bli en fin jul trots allt, säger Matilda Jägerdén, enhetschef Café David.

Hon utlovar också de traditionsenliga julklapparna!

På Crossroads, vårt stödcenter för EU-medborgare i utsatthet, är jul- och nyårshelgen en viktig tid för gemenskap för en grupp som är långt borta från barn, familj och vänner.

– Det kommer att bli extra tufft i år och då är det viktigt att vi kan ställa upp så mycket vi kan, utan att för den sakens skull bidra till smittökning, säger Liv Palm.

Det kommer att bli julklappar och festmat, serverad i flera separata sittningar för att begränsa antalet personer som samlas.

Även på Café David och Nattjouren i Kristianstad blir det corona-anpassat julfirande.

– Vi kommer att ha julfrukost på julafton, men kan tyvärr inte ha vårt vanliga julbord veckan innan. Det går inte att göra på ett säkert sätt och då är det bättre att vi avstår. Men vi ska göra vad vi kan för att julstämningen ska infinna sig ändå, säger Karin Arndt, enhetschef i Kristianstad.

Trots att vi tror att vi kommer att kunna skapa julstämning vill personalen inte sticka under stol med att det blir en svår jul för många.

– Eftersom vi måste begränsa hur många vi är i lokalen så blir det tufft för de människor som inte har något tak över huvudet och som inte kan stanna i gemenskap och värme lika länge som vanligt, säger Matilda Jägerdén.

Obs: Planeringen för julfirandet uppdateras kontinuerligt utifrån smittläge och rådande rekommendationer.

Julen skapar ångest och oro

/i , , , /av

Matfattigdomen i Skåne ökar. När varje krona går till mat, och det ändå inte räcker, kan det kännas hopplöst. Skåne Stadsmission delar ut matkassar till barnfamiljer och arbetar långsiktigt för att stötta föräldrar att få en trygg försörjning.

– Att inte kunna ge mat till sitt barn är det värsta känsla jag vet. Det ger en enorm ångest, oro och sömnlösa nätter. Man känner skam över att inte räcka till, trots att man gör sitt bästa, säger Hannah, en ensamstående mamma som varje vecka får en matkasse från oss.

På Skåne Stadsmission delar vi ut mat till barnfamiljer och unga varje vecka. I kassarna finns sådant som mjölk, fisk, kött, pasta, blöjor och tvål. När julen närmar sig känns det extra bra att vi kan hjälpa till på detta sätt.

Hannah berättar att hennes son älskar julen, så hon gör allt hon kan för att dölja den ångest som kommer över henne i december.

– Jag tror att många mammor som är ensamma som jag knappt äter någonting innan jul bara för att kunna ge sina älskade barn en fin upplevelse. Jag vill så gärna se mitt barn lycklig. Det är därför ni på Skåne Stadsmission betyder så mycket, säger hon och tillägger att julen är hennes sons favorithögtid.

– Han bara älskar julen!! Men den skapar ångest hos mig, som jag försöker att inte visa honom. Frågorna snurrar runt i mina tankar. Kommer pengarna att räcka till julmaten? Blir han glad för den lilla present som jag har råd med?

Precis som många andra som söker stöd från oss lever Hannah på försörjningsbidrag. Det är lätt att tro att människor får den hjälp som behövs genom svenska välfärdssystemet, men vi ser tyvärr att så inte är fallet. Allt fler lever på bidrag under lång tid, och då försvinner alla marginaler för oväntade utgifter.

– Matkassen gör enorm skillnad för oss! Framförallt ger den mig tryggheten att kunna ge mitt barn mat när bidraget inte räcker till. Det är ofta tufft att få pengarna att räcka hela månaden. Till exempel om jag blir sjuk och behöver köpa receptfria mediciner, eller andra oväntade utgifter. Matkassen gör även att jag kan spara en pytteliten slant och göra något extra för min son. Det betyder mycket, säger Hannah.

Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet. Därför har personerna på bilden har inget med texten att göra. Hannah heter egentligen något annat.

 

Julen är en tuff tid för många

/i , , , /av

”Jag tror att många mammor som är ensamma som jag knappt äter någonting innan jul bara för att kunna ge sina barn en fin upplevelse.”

Det säger en ensamstående mamma om sin situation. Hon är en av många människor som varje vecka behöver hämta en matkasse hos oss – förra året delade vi ut nästan 5 000 matkassar.

Det är svårt att tänka sig att det finns familjer i Skåne som inte har tillräckligt med mat, men vi möter dem varje dag. På Skåne Stadsmission delar vi ut mat till barnfamiljer och unga varje vecka. I kassarna finns sådant som mjölk, fisk, kött, pasta, blöjor och tvål.

Snart är det jul igen, en svår tid för många som lever i fattigdom. Coronasmittan har gjort läget ännu allvarligare. Pandemin påverkar alla delar av samhället, och kommer att göra det för en lång tid framöver. Ökad arbetslöshet, fattigdom och därmed fler familjer som riskerar att förlora sin bostad och stå utan hem och försörjning. Vi ser redan konsekvenserna av detta.

Vid jul blir skillnaderna mellan de som har och de som inte har tydligare än någonsin. Därför arbetar vi för att ge fler människor en god jul. I år blir det en speciell jul för alla, och vårt mål är att kunna bistå så många som möjligt, på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Men vi klarar det inte ensamma, därför hoppas vi att du vill bidra!

Din gåva är viktigare än någonsin!