Stadsmissionshälsan i Malmö vaccinerar mot säsongsinfluensa och/eller COVID-19

/i , , /av

Sjuksköterskorna på Stadsmissionshälsan på Korsgatan 14 i Malmö vaccinerar mot säsongsinfluensa och/eller COVID-19. Ingen tidsbokning behövs och vaccinationerna är kostnadsfria.

Välkomna,
Susanne och Vendela

Vaccinationstider i Malmö

Onsdag 23 oktober 14.30 — 15.45
Onsdag 30 oktober 14.30 — 15.45
Torsdag 31 oktober 13.00 — 14.45
Onsdag 6 november 09.00 — 11.00
Torsdag 7 november 14.30 — 15.45
Tisdag 12 november 13.00 — 14.45
Onsdag 13 november 09.00 — 11.00
Onsdag 20 november 14.30 — 15.45
Torsdag 21 november 13.00 — 14.45
Onsdag 27 november 14.30 — 15.45
Tisdag 3 december 13.00 — 14.45
Onsdag 11 december 14.30 — 15.45
Onsdag 18 december 13.00 — 15.45

Stadsmissionshälsan är en hälso-och sjukvårdsmottagning som drivs av Skåne Stadsmission genom ett IOP (idéburet offentligt partnerskap) med Region Skåne, vilka bidrar med materiel samt administrativt stöd.

Fattigdomsrapporten 2024: läs och ladda ner

/i , /av

I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 med titeln ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” har forskare kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av kommunerna som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheternas bristande förmåga att stötta människor i utsatthet beror på stora brister i handläggningen, tillgängligheten, bemötandet och kommunikationen. Utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället. 

Att fler besöker Stadsmissionen är inte konstigt. Siffror från Statistiska Centralbyrån som Sveriges Stadsmissioner granskat visar att fler än 33 000 skåningar, motsvarande antalet passagerare på cirka 66 dubbelkopplade Öresundståg, lever på 8 500 kronor (efter skatt) eller mindre per månad. Det kan jämföras med medianinkomsten i kommunen på 23 1600 kronor. Försörjningsstödet räcker idag inte för de utsatta att leva på. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent generellt sett, de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte hängt med.

Stadsmissionen i alla tio regioner, från Malmö i söder till Umeå i norr, berättar om att allt fler människor kommer till Stadsmissionen för hjälp med mat och annat basbehov. Majoriteten som kommer har försörjningsstöd som inte räcker till. Många som kommer får ingen hjälp alls av samhället, trots att de har rätt till det. I vår undersökning tillsammans med forskare vid Marie Cederschiöld högskola, kan vi också se att matinsatserna ökat över tid och idag utgör 66 procent av våra insatser i öppna sociala verksamheter. Matfattigdomen i Sverige ökar. När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom.

– Det yttersta svenska skyddsnätet har idag stora brister som behöver åtgärdas, för att inte svika människor i utsatta livssituationer. Därför behöver riksnormen för försörjningsstöd höjas och säkras så att den följer med i den allmänna standardutvecklingen. Kommunernas socialtjänst behöver samordna sina insatser med Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen på den hjälpsökandes uppdrag. Genom rätt hjälp i tid minskar både lidandet för människor i utsatta livssituationer och samhällskostnaderna. Dessutom ökar tilliten till vårt svenska välfärdssamhälle – ett samhälle som då finns där för människor i kris, säger Jonas Wihlstrand Generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner

Klicka här för att läsa Fattigdomsrapporten i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

 

Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

/i , /av

När Roger blev av med jobbet blev han också av med boendet som var tillhandahållet av arbetsplatsen. Bostadslös och med en alltför låg pension som knappt täckte vardagen kraschade Rogers liv fullständigt. Han är en av många som fallit mellan stolarna i en verklighet där det blivit allt svårare att kvalificera sig in i samhällets olika välfärdssystem.

I ett litet samhälle söder om Kristianstad bor Roger i sin etta. Han lever pensionärsliv sedan tre år tillbaka. Har du nu en skönmålad bild av vad det innebär att leva pensionärsliv kan det redan nu sägas att detta inte är verkligheten för Roger.

Han höjer koppen med svart kaffe och tittar ut genom fönstret i den lilla lägenheten.

– Det svåraste med vardagen är att få det gå ihop. Man är van att ha tvättmedel, och hygienartiklar – och sedan har man det inte längre. Jag kan inte ens betala för ett busskort och utan det är jag låst. Det tar tid att vänja sig vid den känslan.

Han tittar ner i mattan och tillägger med ett leende:

– Men kan inte få allt man vill ha.

För nästan tre år sedan kraschade allt för Roger. När han blev av med jobbet på lagret blev han samtidigt av med boendet som var tillhandahållet av arbetsplatsen. Efter att ha arbetat i 55 år blev den allmänna pension han hade börjat plocka ut när han var 61 år en livlina, men långt ifrån tillräckligt. När han förlorade boendet hamnade Roger på en boendebas (ett motivationsboende som hjälper människor att hitta tillbaka till ett värdigt liv) och gick in i olika vuxenbehandlingar, handledningar och motivationsgrupper.

”Man pendlar hela tiden mellan hopp och förtvivlan.
Det finns inga skyddsnät längre.”

– Man satte mig i alla möjliga möten men jag blev kvar på boendebasen. Efter det slussades jag till en lägenhet i ett hus där det bara bodde missbrukare och schizofrena. Det var det värsta jag varit med om. Jag jobbade i trädgården och klippte gräs för att avreagera mig. Jag var där ett år. Paniken var att få hamna på ett härbärge. Den ständiga paniken.

Det var nu, i en period som han själv beskriver som sin lägsta, som han fick kontakt med Veronica Börjlind, Kurator på Skåne Stadsmission i Kristianstad.

– Det var tack vare Veronica som jag fick kontakt med Bostad Först och lyckades få denna lägenhet. Det kändes såklart kanon. Det enda var att det blev en fördubbling av hyran vilket kraschade ekonomin totalt. Jag har bara 2 500 kronor kvar att leva på i månaden när hyran är betald.

Det är ingen osedvanligt dyr lägenhet som Roger bor i, men pensionen räcker helt enkelt inte till. I dagsläget går han enbart via Pensionsmyndigheten och inte via Försäkringskassan. När pengarna inte räcker till har han fått rådet att sjukskriva sig men det ser han inte som någon lösning.

– Sjukskriva mig? För vad? Jag är ju inte sjuk. Nej, då är det bättre att kämpa på. Jag har haft otur som föddes 1958, men hade allt fungerat hade det inte varat några problem.

Nu har han bott ett år i den nya bostaden och dessa tolv månader har för med sig både tacksamhet och många jobbiga känslor.

– Jag är tacksam över att jag har tak över huvudet. Tacksam på ena hållet och vacklar på andra. Klientelet som bor här har det betydligt bättre så man sätter på en mask inför grannar, barn och hon i kassan på Ica.

Roger tystnar och ställer ner kaffekoppen.

– Jag känner att jag behöver leva upp till en illusion att allting är okej. Det är så det känns.

På kvällen har han svårt att sova, tankarna snurrar, ovissheten gnager och rädslan för vad andra ska tycka smyger sig på. Roger vill inte störa grannarna och smörjer noga gångjärnen i dörrarna så att ingen ska märka när han går in och ut om natten.

”Man sätter på en mask inför grannar, barn och hon i kassan på Ica.
Jag känner att jag behöver leva upp till en illusion att allting är okej.”

– Man pendlar hela tiden mellan hopp och förtvivlan. Det finns inga skyddsnät längre. Jag vandrar som en zombie om natten och funderar på vad som är värt vad. I november fyller jag 66 år och då kan jag ansöka om bostadstillägg. Men det är inte säkert att de beviljar mig det.

Till personer i liknande sits som honom hänvisar han till hoppet och kämpaglöden.

– Det är bara att hålla ut och bita ihop. Man lever på hoppet att det blir bättre. Hoppet är där men man kan också trösta sig med att om det kraschar, då kraschar det. Då får man ta det därifrån och bestämma vad man ska göra.

______________________________________________________________

Roger är bara en av många människor i liknande situationer; med pensioner, försörjningsstöd eller olika ersättningar som inte räcker att leva på och ärenden som fastnar mellan stolarna. I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 har forskare kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av kommunerna som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheternas bristande förmåga att stötta människor i utsatthet beror på stora brister i handläggningen, tillgängligheten, bemötandet och kommunikationen. Utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.

_______________________________________________________________

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

/i , /av

Vad händer med din ekonomiska situation om du skiljer dig, blir sjuk, får en arbetsskada eller blir uppsagd från jobbet? Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission, ser mer och mer hur socialtjänsterna lägger resurser på att motarbeta utsatta människor snarare än att hjälp dem. Och att i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva deras hjälp.

– Människor måste förstå att den sociala tryggheten har börjat brista i Sverige och att bilden av att den skulle fungera utmärkt inte längre stämmer.

Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission förklarar att hon inte nog kan understryka att detta inte enbart gäller de mest utsatta i samhället.

– Av förklarliga skäl slår detta hårdast mot mest utsatta i samhället men i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp. Det räcker med att det händer någonting som ger dig väsentligt förändrade ekonomiska förutsättningar och så står du själv inför att behöva välfärdens skyddsnät. Står du där och Försäkringskassan t.ex. ifrågasätter din rätt till sjukpenning så kan det gå väldigt fort.

”Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.”

Utsattheten bland människor fortsätter att öka och allt fler kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd i sin kontakt med olika myndigheter.

– Dessvärre ser vi att myndigheterna ofta försvårar handläggningen för den sökande och att handläggningen tar mycket längre tid än tidigare. Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.

I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” som lanseras idag, har forskare från Marie Cederschiöld högskola kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av samhället som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheters bristande förmåga att stötta människor i ekonomisk utsatthet beror på stora brister i handläggning, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Människor bollas ofta mellan myndigheter, handläggningen tar lång tid och utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.

Anledningarna till att människor faller mellan de allt större maskorna i samhällets skyddsnät är många men Sandra ser att några av dessa är okunskap om rättigheter, invecklad handläggning och åtstramade regelverk.

– En av anledningarna är okunskap; att man helt enkelt inte vet vad man har rätt till. Det i kombination med att ansökningarna är tungrodda, tar lång tid och är väldigt byråkratiska gör det oerhört svårt. Man har också dragit in på rättigheter genom att strama åt regelverket vilket innebär att andelen som inte har rätt till hjälp är större.

”Alla människor står i stort sett två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp.”

Hon tystnar en stund och tillägger sedan:

– Något av det värsta som kan hända, till följd av minskat välfärdsstöd i tider av kris, är att människor tappar hoppet. Så länge man tänker att det kan bli bättre är det lättare att hålla ut. Men om man tappar det hoppet… Generellt finns det en tydlig koppling mellan fattigdom och psykisk ohälsa.

I samtal om människor i utsatthet i Sverige idag använder man ofta termen fattigdomsutveckling, men när Sandra hör frasen lyfter hon instinktivt på ögonbrynen.

– Utveckling är när man förbättrar någonting. Fattigdom är ingen utveckling, den är tragisk och efter hundra år av utveckling och ökad trygghet så går vi nu bakåt.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

/i , /av

Vilka blir konsekvenserna av ett samhälle som inte tar sitt ansvar för människor i utsatthet? Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kommenterar Sveriges Stadsmissioners nysläppta Fattigdomsrapporten och svårigheterna att kvalificera in i samhällets olika välfärdssystem.

– Det som förvånar mig är att samhället inte uppmuntrar till mer forskning som visar på konsekvenserna av att inte satsa på barn som lever i stark utsatthet. Detta sätt att leva är förenat med risker och ofta får barnen betydligt sämre förutsättningar senare i livet. Det är en kostsam affär för alla och för samhället.

På andra sidan skärmen sitter Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund. Hon är socionomen som blev forskare på grunden att ”det fanns många systemfel” och att hon, ju mer hon arbetade med dessa, insåg att hon ville arbeta med förändring i stället. Fattigdom, socialpolitik, försörjningsstöd och matfattigdom är hennes huvudområden inom forskningen – ämnen som just nu är högaktuella.

– Det är svårare att kvalificera in i olika välfärds- och trygghetssystem idag. Förr plockade stora system upp människor men gör de inte längre i tillräcklig utsträckning. Det är svårt att söka hjälp och det är svårt att beviljas hjälp och många ser inte ens detta som en möjlig väg framåt då det är administrativt svårt. Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället, menar Anna.

Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt
följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling.

Anna menar på att det saknas förståelse för hur parallella förändringar, så som bostads- och arbetsmarknad, och socialförsäkringssystemet, slår mot utsatta människor. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent generellt sett, de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte hängt med.

– Det är skamfyllt att vara fattig. Om man inte har tillräckligt för att känna sig trygg genomsyrar det allt och den ekonomiska situationen man har påverkar och präglar relationer till andra. Vi vet att många som kommer till Sveriges Stadsmissioner har försörjningsstöd men detta stöd räcker många gånger inte till för att skapa skäliga levnadsvillkor – det är svårt att klara sig på. Skammen är någonting som jag alltid kommer tillbaka till för den är så grundläggande, menar Anna.

Vilka samhälleliga konsekvenser kan det då bli om det visar sig att det är de ideella organisationerna och civilsamhället som står för det yttersta skyddsnätet?

– Detta kan leda till en urholkning av rättigheter, ansvarsförskjutning eller tillbakadragande från det offentliga ansvarstagandet. Risken finns att det inte är lika tydligt att det finns ett kommunalt ansvar, till exempel att alla ska ha rätt till skälig levnadsnivå; det är ett lagstadgat ansvar hos kommunerna som de inte kan lägga på civilsamhället.

Idag, torsdagen 17 oktober, släpps Sveriges Stadsmissioners årliga rapport Fattigdomsrapporten, i år med titeln ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp”. Att fler besöker Sveriges Stadsmissioner är inte konstigt. Siffror från Statistiska Centralbyrån som Sveriges Stadsmissioner granskat visar att fler än 33 000 skåningar, motsvarande antalet passagerare på cirka 66 dubbelkopplade Öresundståg, lever på 8 500 kronor (efter skatt) eller mindre per månad. Det kan jämföras med medianinkomsten i kommunen på 23 1600 kronor.

Sedan 2014 har Sveriges Stadsmissioner bedrivit ett systematiskt kartläggningsarbete i samarbete med Magnus Karlsson, professor på Marie Cederschiöld högskola. Vi har med detta arbete fått en gemensam bild av vårt arbete och bidragit till grundforskningen om fattigdomen i Sverige.

Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara
och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället.

– Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling även om det kräver mycket jobb och resurser. Att ta de kritiska diskussionerna i Fattigdomsrapporten är ett sätt att visa på arbetet man lägger ner och att följa, dokumentera och kvalitetssäkra över tid, säger Anna och tillägger:

– Det är lätt att ha kravretoriken, att människor i utsatthet borde gjort si eller så, jobba hårdare eller inte ens vill försöka men man måste förstå hur omöjligt det är att möta kraven när man inte har stabilitet eller inte är inne på vare sig bostads- eller arbetsmarknad. Speciellt som ensamstående mamma; man ska hitta barnomsorg, skola, flyttar runt… Med kvalitativ forskning kan man förmedla en inblick och skapa förståelse genom att följa livssituationer över längre tid och visa på hur det fungerar, egentligen.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Ta del av Anna Angelins forskning

 

Nu ringer vi företag

/i , , /av

Vi ringer företag av en enkel anledning: så länge människor lever i fattigdom och utsatthet är det vårt uppdrag att göra allt vi kan för att finnas där för dem. För att kunna fortsätta vårt arbete är vi beroende av stöd, och tillsammans med företag kan vi göra en verklig skillnad för de människor vi möter.

Vi samarbetar med Prospector, ett telemarketingföretag som vi har stort förtroende för. Om du blir kontaktad av dem kommer de alltid att presentera sig och informera om att de ringer på uppdrag av Skåne Stadsmission. De ringer från följande telefonnummer:

  • 042-442 54 87
  • 070-812 17 38

Har du frågor om vår telemarketing? Kontakta gärna Felicia Ahrland (felicia.ahrland@skanestadsmission.se) eller Robert Inghamn (robert.inghamn@skanestadsmission.se).

Frukostvolontär: ”Det finns ett stort värde i sällskapet.”

/i , , /av

När klockan slår 07.15 har kön redan vuxit sig lång utanför Mötesplats Café David och för majoriteten av de som väntar är det dags för dagens enda mål mat. Inne i lokalen samlas personalstyrkan för att välkomna in i värmen. En av dem är frukostvolontären Emelie Rajala.

– Jag upplever att samhällsklimatet går mot att bli mer repressivt och kriminaliserande mot människor i utsatthet. Med all retorik som använder rädsla som verktyg och ett uppdelande mellan vi och dem så är det viktigt att aktivt göra någonting. Inte nödvändigtvis som ett motstånd men åtminstone för att vara med och bidra till det samhälle man vill ha, säger hon.

”Det finns en känsla i rummet som talar för sig själv.”

Emelie har varit frukostvolontär på Mötesplats Café David i Malmö sedan mars 2024 och hon mår bra av att befinna sig sammanhanget som hon beskriver som medmänskligt, tryggt och prestigelöst.

– Det finns en känsla i rummet som talar för sig själv. Det är svårt att sätta ord på vad det betyder för de som kommer hit – eller för vem som helst i rummet för den delen. I och med att de flesta äter sin frukost här så vill man vara i sällskap med andra och inte bara hämta sin mat och gå härifrån. Det finns ett stort värde i sällskapet.

På Skåne Stadsmission är just maten ett viktigt verktyg för relationsbyggande och en dörr in till att möta det som i ett första skede kan kännas övermäktigt. Genom till exempel frukosten och det personliga mötet bygger vi tillit och skapar en väg mot förändring. Därför är frukost inte enbart frukost hos oss, vilket Emelie kan skriva under på.

– Jätteviktigt att solidaritet inte ska vara välgörenhet Det är viktigt att jobba med strukturella förändringar och inte bara på individnivå. Det behöver vi göra tillsammans, inte bara med vissa grupper utan med och för alla.

På frågan varför hon är frukostvolontär svara hon utan att tveka:
– Jag är jätteglad att få vara frukostvolontär, det ger mig väldigt mycket. Det är skönt att, i sin mest praktiska form, ställa sig bredvid och i samma rum som de människor vissa vill få mig att se ner på. Jag står på människornas sida och jag vägrar att någon ska avhumaniseras, berättar hon.

Läs mer om vad det innebär att vara volontär hos oss på Skåne Stadsmission.

Se lediga volontärsuppdrag här eller skicka en spontanansökan till oss på volontar@skanestadsmission.se.

Skänk en frukost till någon.

Med frukosten som förändringsverktyg

/i , /av

Var börjar ett hållbart och långsiktigt förändringsarbete när du i mångas ögon står utanför samhället, navigerar vardagen med sviktande hälsa eller står utan både bostad och stöd? På Skåne Stadsmission är ett av svaren komplext men förpackat i ett enkelt litet ord: frukost.

För de människor i vårt samhälle som redan lever på marginalen slår höjda matpriser, ensamhet och kallare väder hårdast. Att förändra sin situation utan att ha fysisk ork till det kan därför innebära oerhörda svårigheter. På Skåne Stadsmission är därför mat ett viktigt verktyg för kontakt och relationsbyggande. En väg in till att börja prata om det som i ett första skede kan kännas övermäktigt. För att orka möta det, eller att ens nå dit, måste det enligt Boris Phefferkorn, platsansvarig på Café David i Malmö, finnas två viktiga komponenter på plats.

– Vi använder oss av mat som verktyg för kontakt. Här kan man som deltagare ta sin tid och utifrån behov närma sig det som känns svårt. Det är unikt. Det är genom tilliten och kontakten vi kan skapa en väg mot förändring.

På Skåne Stadsmission är frukosten inte enbart ett mål mat. Den är en grundläggande och ovärderlig möjliggörare som serveras varje dag, året om. Förutom att vara näringsriktig med gröt, smörgåsar, ägg och kaffe öppnar den även upp för möjligheten att ta en dusch och få rena kläder. Förutom detta kan man som deltagare komma i kontakt med sjuksköterska och socionom, få stöd och samtal med personalen och tillgång till ett tryggt sammanhang inne i värmen.

– Frukosten är en början på en ny dag med nya möjligheter till ork att ta sig an sin situation. Och en chans för oss att hjälpa till, säger Boris.

Skänk en frukost

Läs mer om Mötesplats Café David

Oro inför skolstart

/i /av

Snart börjar skolan och för de flesta känns det pirrigt och spännande, men tyvärr finns det barn som bara känner oro. Vi möter barnfamiljer som lever i fattigdom. Fler har kommit till oss de senaste åren och behoven ser inte ut att minska. Föräldrarna kämpar och har inte ens pengar till det mest nödvändiga som kläder och mat. När skolan börjar ställs det fler krav och barnen behöver ofta nya kläder, skor och kanske en skolväska. Annonserna i tidningarna uppmuntrar till konsumtion och om du inte har allt löper barnen risk att hamna utanför.

”De flesta vi träffar har inte ens pengar till en begagnad skolväska och har du inga pengar så kan det vara en skön känsla att i alla fall kunna ge ditt barn en hel och ren skolväska. Att barnen får vara som alla andra första dagen i skolan”, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Precis som de flesta barn ser barnen vi möter fram emot skolstarten och en flicka säger:

”Jag har redan tränat på att gå i skolan. Med min storasyster. Vi har haft matte och rast. Och jag har nästan lärt mig att läsa. Jag vill ha en stor skolväska, så att mina gosedjur kan följa med om de vill”.

Skollagen säger att skolan ska vara kostnadsfri, men skolan innebär ofta extra utgifter som extra kläder, inneskor och matsäck till utflykten. Barn vill bara vara som alla andra och inte utmärka sig. De barn som växer upp i fattigdom känner sig ofta exkluderade när de inte passar in med de andra.

Vi har gjort så mycket roligt tillsammans med familjerna i sommar och vi hoppas att de har fått fina minnen att bära med sig i höst.

”Den första frågan som de flesta får när de kommer tillbaka till skolan är: ”Vad har du gjort på sommarlovet?” Ett sommarminne att berätta om är värt hur mycket som helst och är lika viktigt som en ryggsäck. Vi vill finnas där och stötta både med ett sommarminne att ta med sig – och en ryggsäck att ha på sig”, säger Rakel Thunander, enhetschef på Mötesplats Unga Forum som är vår verksamhet för barn och unga.

Skänk en skolväska här

Tvåbarnsmamman Sarahs oro inför sommarlovet

/i /av

Tvåbarnsmamman Sarah kommer inte ihåg senaste gången hon hade råd med det mest nödvändiga som mat och kläder.

När sommarlovet nu närmar sig känner hon hur oron och stressen ökar. 

För de flesta barn är sommarlovet en tid fylld av värme, bad och mysiga stunder med familj och kompisar.  Men vi träffar barnfamiljer som bara känner oro inför det långa sommarlovet. Oro över pengar och mat som inte räcker och länga dagar med lediga barn. Så är det för ensamstående tvåbarnsmamman Sarah, med sina två döttrar, åtta och elva år gamla.

– Jag började få ont i magen redan när vårterminen började. Snart är det sommar, tänkte jag och frågade mig: Hur ska vi ha råd att göra någonting roligt över huvud taget? Hur ska vi ens ha råd med mat? Vi har alltid ont om pengar och på sommaren får barnen inte lunch på skolan. Vi har tid till aktiviteter, men vi har inte råd att hitta på något.

Skäms över att vara fattig

Sarah brukar vara med på Skåne Stadsmissions familjeträffar på Mötesplats Unga Forum, och hon kommer att ta med sina barn på flera av aktiviteterna som anordnas i sommar.

– Jag skäms över att vara fattig. Jag kämpar och gör allt jag kan för min familj, så jag förstår att jag egentligen inte borde skämmas, men det gör jag, säger hon.

Sarah berättar att det varit flera somrar i rad nu som har varit svåra. Dels för att barnen är äldre och får upp ögonen för aktiviteter och annat som kostar mer pengar, men också för att maten blivit så dyr. Sedan januari 2022 har matpriserna ökat med 23 procent.

– Jag har järnkoll på exakt var jag ska köpa allting och jag åker runt mellan de olika affärerna för att hitta extrapriser, men det senaste året känns det som att allting har blivit dyrt. Jag köper aldrig någonting till mig själv, och ändå är pengarna slut i mitten av månaden. Det ger mig panik varje gång. Och även om jag vet att jag inte slösat en krona, så skäms jag. Hur har alla andra råd?

Inte råd med glass

Förutom Mötesplats Unga Forums aktiviteter brukar hon så ofta hon hinner ta med barnen till någon av Malmös gratisaktiviteter. Är det fint väder går de till Ribban och badar.

– Det kan låta litet att köpa en glass, men ibland har vi verkligen inte dåd. Det gör mig ledsen att behöva neka barnen, men jag behöver prioritera andra utgifter. Min äldsta dotter har slutat fråga efter glass. I det läget är träffarna på Unga Forum verkligen guld värda för oss. När vi är där får mina barn samma saker som alla andra barnen. Och de får leka av sig, träffa nya kompisar och uppleva spännande grejer som ofta blir somrarnas höjdpunkter, säger Sarah.

* Sarah heter egentligen någonting annat.

***

Vill du vara med och kämpa för de som kämpar i sommar? Skänk pengar här.