Nina Persson: ”Jag gillar det Skåne Stadsmission gör”

/i /av

I Skåne lever flera hundra barn i hemlöshet. Dessa barn står i fokus i Skåne Stadsmissions julkampanj 2019, med musik av Oscar Johansson och Nina Persson.

– Jag gillar det jobb som Stadsmissionen gör! Det känns bra att det jag arbetar med ibland kan användas till att göra något gott för andra – ibland får jag för mig att jag bara sysslar med ”underhållning” i en kommersiell bransch, säger Nina Persson.

Omarbetningen av den klassiska julsången Hej tomtegubbar! har gjorts av Oscar Johansson, som också står för musiken. Oscar och Nina jobbade ihop i Medborgarbandet.

– Jag hade hoppats att vi skulle göra något ihop igen, säger hon.

Låten ”Hej tomtegubbar” förknippar de flesta med andra saker än just hemlöshet. Hur tänkte du när du fick frågan om att göra en tolkning av just den låten?

– Väldigt kul. Jag håller inte på med så mycket musik just nu, så jag tyckte det var kul att kunna säga att jag bara jobbar på en cover på Tomtegubbar.

Finns det någon annan jullåt som ligger dig varmt om hjärtat?

– O Helga Natt är väldigt mäktig tycker jag.

Lyssna på Spotify här!

Skåne Stadsmission vill rikta ett stort tack till Nina Persson och Oscar Johansson som ställt upp och spelat in en fantastisk version av ”Hej tomtegubbar” som en del i årets julkampanj med syfte att hjälpa barn i en utsatt situation. 

Ge fler en ljusare jul – köp din julklapp här!

Sociala bostäder krävs mot hemlösheten

/i , , /av

I en aktuell rapport föreslår Stadsmissionen att Sverige inför ett system för sociala bostäder, det som utomlands kallas social housing. Idag lever 33 000 personer i Sverige och nästan 5 500 i Skåne i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens siffror.

– Det är hög tid att den generella bostadspolitik för alla som vi idag har i Sverige kompletteras om vi ska kunna göra något åt hemlösheten på allvar. Vi behöver ta fram särskilda lösningar för de mest ekonomiskt och socialt utsatta hushållen. Det handlar i praktiken om att öronmärka bostäder för människor i dessa grupper, och erbjuda boenden till hyror under marknadspris. En svensk modell för sociala bostäder, med inspiration från våra grannländer som visat att det är en fungerande väg för att minska hemlösheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Stadsmissionens rapport visar också att det finns stora skillnader mellan hur Socialstyrelsen och olika kommuner mäter hemlösheten. Det saknas idag en nationell standard för hur hemlösheten ska definieras, mätas och rapporteras. I Skåne finns ingen gemensam syn på hur hemlöshet ska kartläggas, i de tre kommuner där Stadsmissionen finns skiljer sig förhållningssättet åt: Malmö och Helsingborg definierar hemlöshet olika, medan Kristianstad inte gör någon hemlöshetsräkning. (Läs mer om det här)

– Det finns en stor risk med att mätningarna skiljer sig åt så mycket och att politikerna förleds att tro att problemet är mindre allvarligt än vad det är och därför inte fattar nödvändiga beslut. Det gynnar ingen som befinner sig i hemlöshet. Därför behöver vi en nationell standard för hur hemlösheten mäts och rapporteras, konstaterar Lena Wetterskog Sjöstedt.

Sociala bostäder behöver enligt Stadsmissionen vara en bärande del i en ny nationell strategi mot hemlöshet som även bör innehålla nationell tak över huvudet-garanti, krav på Bostad Först-modellen i alla kommuner, förstärkt bostadsbidrag riktat till alla grupper i social och ekonomisk utsatthet och slopat inkomstkrav för att hyra bostad i kommunala bostadsbolag.

Stockholms Stadsmission ger sedan 2010 ut en årlig rapport om hemlösheten i Sverige. Årets rapport Hemlös 2019 är den nionde och årets tema är Sociala Bostäder. Hela rapporten finns här.

Hemlöshetssiffrorna speglar inte den verklighet vi ser

/i , /av

Sydsvenskan avslöjar idag att hemlösheten i Malmö – enligt Malmö stads egen kartläggning – minskat kraftigt. Tyvärr speglar dessa siffror inte den verklighet vi på Skåne Stadsmission ser.

Enligt de officiella siffrorna levde 1 355 vuxna och 692 barn i Malmö i hemlöshet när kartläggningen gjordes i oktober 2019. Till Sydsvenskan säger vikarierande socialkommunalrådet Rose-Marie Carlsson (S) att siffrorna är ”bra”.
– Det går åt rätt håll, säger hon till tidningen.

Skåne Stadsmissions direktor Lena Wetterskog Sjöstedt instämmer i att siffrorna ger en mycket positiv bild.

– Men tyvärr ropar vi inte ”hej” riktigt ännu. Vi önskar verkligen att vi såg detta, att vi också upplevde en förbättring för Malmös mest utsatta, men tyvärr kan vi inte säga att vi gör det. Tvärt om, säger hon.

Malmö stads hemlöshetskartläggning har genomförts varje år i tio års tid, och räknar antalet personer som socialtjänsten har kännedom om, det vill säga personer som har ansökt om någon form av stöd och där det stått klart att situationen räknas som hemlöshet enligt den definition som staden använder (se fakta).

Men trots att kommunens statistik visar en kraftig minskning från 2018 är det inte som Skåne Stadsmission i Malmö märker. Antalet besök på Stadsmissionens Café David, där människor i hemlöshet och utsatthet kan få kostnadsfri frukost och köpa lunch till lågt pris, har inte förändrats.

– Vi går fortsatt på maxkapacitet. Varje dag söker sig i snitt runt 170 vuxna till Café David, säger Matilda Jägerdén, enhetschef.

Inte heller verksamheten för barn och barnfamiljer, Unga forum, märker någon minskning i hur många som söker stöd här. På Unga forum ordnas ungdoms- och familjeträffar, med mat och gemenskap, samtidigt som besökarna erbjuds social och juridisk rådgivning. Familjer och unga kan också hämta en matkasse i veckan.

I våras tog Malmö stad fram nya riktlinjer för vilka som kan få hjälp med bostad. Härifrån kommer det budskap som politiker och tjänstemän under året upprepat flera gånger: ”socialtjänsten är ingen bostadsförmedling.” Sedan de nya riktlinjerna infördes kan endast personer med missbruk, psykisk ohälsa eller annan social problematik, så kallat socialt hemlösa, få stöd med boende av kommunen. Barnfamiljer där det inte finns sociala problem utan hemlösheten beror på fattigdom, bostadsbrist eller dålig förankring i samhället (så kallat strukturellt hemlösa) kan numera bara få rätt till nödbistånd, bostad max en vecka i taget.

Skåne Stadsmission har, liksom flera andra organisationer, märkt att de nya riktlinjerna påverkat människor svårt.

– Det är också något vi fört fram till kommunen, att vi ser hur människor drabbas av detta. Barnfamiljer som tidigare vänt sig till socialtjänsten, vänder sig till oss nu, säger Liv Palm, enhetschef på stadsmissionens Unga Forum.

Möter en ny grupp
Liv Palm och hennes kollegor beskriver det som att de plötsligt möter en ny grupp människor i utsatthet. Till Skåne Stadsmission vänder sig de människor som lever i extrem utsatthet. När det gäller familjer har det framför allt varit människor i papperslöshet, familjer som inte har kunnat få hjälp från samhället, och där Stadsmissionen kunnat lindra den akuta nöden och vara behjälplig med rådgivning och stöd. Men sedan de nya reglerna infördes möter vi betydligt fler familjer som tidigare haft stöd från kommunen och nu vänder sig till oss i desperation.

– Jag ser föräldrar som går på knäna. Hur ska de kunna klara arbete eller studier, hur mår barnen i familjer som måste söka hjälp varje vecka? Det kan låta bra att träffa sin socialsekreterare oftare, men här handlar det ju om en ständig ovisshet som tär på familjerna, säger Tove Minicz, en av Stadsmissionens socionomer.

På Skåne Stadsmissions Trygga boende märks de nya riktlinjerna på ett annat sätt, nämligen genom tomma lägenheter. Trygga boende är ett stödboende där kommuner kan placera familjer i hemlöshet, men under året som gått har antalet människor som Malmö stad placerat i Trygga boende minskat dramatiskt.

– Förra året vid den här tiden hade vi full beläggning, nu använder vi endast åtta av våra 21 lägenheter. Det vi frågar oss är hur länge en familj kan leva med bistånd vecka för vecka, innan den så kallade strukturella hemlösheten övergår till en social hemlöshet. De som drabbas allra hårdast av detta är barnen, säger Anna-Frida Eriksson, enhetschef på Trygga boende.

 

Hemlösheten i Malmö
2019: 1 355 vuxna, 692 barn.
2018: 1 959 vuxna, 1 347 barn.
2017: 1 752 vuxna, 1 070 barn.
2016: 1 740 vuxna, 887 barn.
2015: 1 333 vuxna, 675 barn.
2014: 1 142 vuxna, 465 barn.
2013: 973 vuxna, 329 barn.
2012: 997 vuxna, 257 barn.
2011: 1 039 vuxna, 240 barn.
2010: 900 vuxna, 196 barn.
2009: 863 vuxna, 161 barn.

I siffrorna ingår inte människor i papperslöshet, vilket som Skåne Stadsmission tidigare påpekat innebär att mörkertalet över hur många hemlösa som lever i Malmö är stort. Läs mer här!

Källa: Malmö stads årliga hemlöshetsräkning, som genomförs i början av oktober varje år.

Malmö stads definition för hemlöshet, som är den definition som Socialstyrelsen tidigare använde:

”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.”

Bildtext: Illustrationen kommer från utställningen Hem? som under november kan ses på Stadshuset i Malmö. Utställningen är skapad av deltagare på Skåne Stadsmissions kreativa verkstad.

”Någon gång kommer du att ha ditt namn på en dörr”

/i , , /av

Ali Reza fick uppehållstillstånd via nya gymnasielagen. I vår rapport Unga i hemlöshet i Skåne berättar han om tiden som hemlös. 

Läs Ali Rezas historia och hela rapporten här.

Det blir två värmestugor i vinter

/i , /av

Politikerna i arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö röstade på onsdagseftermiddagen ja till det förslag om två nattöppna värmestugor för hemlösa som idéburna organisationer i Malmö tagit fram.

– Det är mycket positivt att vi efter en konstruktiv dialog landat i ett partnerskap där Malmö stad går in och betalar för en större del av det arbete vi i civilsamhället utför. Samtidigt ser vi detta framför allt som ett steg på vägen mot en långsiktig lösning för att ingen i Malmö ska behöva leva i hemlöshet, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Nämndens beslut innebär att Malmö stad, genom ett särskilt avtal (se faktaruta nedan) ger organisationerna i uppdrag att driva två nattöppna värmestugor, från 16:e december i år till 15 april nästa år, med möjlighet för att förlänga avtalet ett år om alla parter vill.

Stort behov
Organisationerna ser ett stort behov av insatser för människor i hemlöshet i Malmö. De har, i olika konstellationer, tillhandahållit en varm plats att vila på sedan hösten 2015.

Under 2018 hade värmestugan för vuxna i genomsnitt 78 besök per natt och värmestugan för unga i genomsnitt 53 besök per natt. Dessa siffror, menar organisationerna inte alls speglar det verkliga behovet av tak över huvudet, många väljer att finna sovplats utomhus, eller i trappuppgångar för att kunna ligga ner och få sova, istället för viloplatser i en värmestuga.

Det var tydligt för personalen på värmestugorna att fler sökte sig till värmestugorna när Stadsmissionen tvingades lägga ner sin Nattjour vid årsskiftet 2018/2019. Anledningen var att Malmö stad valde att minska antal sovplatser och begränsa vilka som har rätt till plats i härbärge, vilket stred mot Stadsmissionens värdegrund.

”Värmestugor räcker inte”
– Människor ska inte frysa ihjäl i vår stad. Vi tycker det är bra att Malmö stad nu erkänner det arbete vi har gjort de senaste fyra åren och som påbörjades när vi öppnade det första akutboendet hösten 2015. Det är ett steg på vägen till en mer hållbar lösning, men att öppna värmestugor räcker inte. För att lösa de mest akuta behovet krävs det härbärgen med sovplatser men mest av allt måste Malmö stad föra en politik som förebygger att människor blir hemlösa, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt, och sätter på så sätt fokus på det som var organisationernas ursprungliga mål när dialogen med kommunen drog igång våren 2019.

– Under vintern 2018/2019 såg vi hur stort behovet av värmestugor var, samtidigt som vi såg att den lösning vi kunnat erbjuda inte var värdig. Människor satt och vilade i fåtöljer, i en trång och liten lokal. Vi ville dra igång en process som skulle mynna ut i något bättre, helst sovplatser åt alla, och vi är glada att vi i alla fall kommit en bit på vägen, säger Ninni Smedberg, Svenska Kyrkan i Malmö.

Lokaler sökes
Ännu återstår att hitta lämpliga lokaler för värmestugorna, men arbetet beräknas bli lättare när hyreskostnaden nu är säkrad via avtalet med staden.

– Vi för dialog med fastighetsägare i Malmö, och hoppas att den som har tips på bra lokaler hör av sig till oss. Arbetet för människor i hemlöshet är ett gemensamt ansvar för alla som vill skapa ett hållbart och medmänskligt Malmö, säger Kenneth Brusquini, ordförande i Röda Korsets malmökrets.

Samarbetet kring årets värmestugor sätter individens behov i centrum, genom att samarbeta kan vi gemensamt skapa en bättre helhetslösning där våra olika kompetenser samverkar för att bistå människor med det stöd de behöver.

– Värmestugorna handlar inte bara om att människor inte ska frysa ihjäl under kalla vinternätter. I och med att alla inblandade organisationer på olika sätt arbetar med mer långsiktigt stöd till människor i utsatthet kan värmestugan bli en första kontakt som leder till att en person får hjälp med hela sin situation, säger Sigrun Sigurdsson, Fryshuset.

Fakta:

Avtalet, ett så kallat IOP – Idéburet offentligt partnerskap, innebär att staden uppdrar åt organisationerna att driva två värmestugor, en för unga människor mellan 18-25 år och en för människor över 25 år, under perioden 1 december till och med den 15 april 2020. Staden bekostar bland annat lokalkostnader medan organisationerna står för samordning, egen personal och volontärrekrytering.

Värmestugorna kommer att drivas gemensamt av Röda Korset Malmökretsen, Kontrapunkt, Svenska Kyrkan i Malmö, Fryshuset och Skåne Stadsmission, även om avtalet med Malmö Stad formellt är skrivet med de två sistnämnda. Ytterligare idéburna organisationer medverkar i koordinering av insatser för delar av målgruppen. Dessa är till exempel Ensamkommandes förbund, Rädda Barnen och Pingstförsamlingen i Malmö.

Just nu ringer vi dig

/i /av

Har du fått ett telefonsamtal från oss? Bra!

Vi behöver pengar för att bedriva verksamhet och jobbar med olika metoder för att samla in pengar. Ett av dem är att ringa upp för att berätta mer om vad vi gör. Några gånger per år så försöker vi nå er som har skänkt pengar till oss för att återkoppla och fråga om ni vill ge igen.

Ibland jobbar vi tillsammans med externa företag som ringer åt oss, just nu använder vi ett företag som ringer från detta nummer: 0735-123726.

Vi har 90-konto, vilket innebär att vi granskas av Svensk insamlingskontroll. Har du frågor kan du höra av dig till insamlingsansvarig Emilia Johansson emilia.johansson@skanestadsmission.se eller 0766-471516.

Matfattigdom – en realitet i Skåne

/i , , /av

Varje dag möter vi på stadsmissionerna runtom i Sverige människor som inte har råd med mat. Människor som kommer till oss för dagens enda varma måltid, eller för en matkasse att dryga ut hushållskassan och fylla kylskåpet med. Matfattigdomen i Sverige är ett faktum. 

Bara i Skåne serverade stadsmissionen över 90 000 måltider och delade ut matkassar till fler än 17 000 personer förra året.

– Vi möter dagligen människor som inte har råd med mat till varken sina barn eller sig själva, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom. Begreppet food poverty har länge använts i andra länder. Matfattigdom behöver också diskuteras här i Sverige, menar professor Magnus Karlsson, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Linnéuniversitetet, som tillsammans med Sveriges Stadsmissioner tagit fram årets fattigdomsrapport.

Under fem år har stadsmissionerna samlat in statistik över insatser för människor i ekonomisk utsatthet. Av de 380 000 registrerade insatserna utgör 245 000 matrelaterade insatser.

Stadsmissionerna möter människor som lever i akut fattigdom. Det är människor som av olika anledningar hamnat i matfattigdom – barnfamiljer, pensionärer, arbetslösa eller hemlösa. 73 % av de personer som stadsmissionerna hjälper med mat lever på försörjningsstöd – en del har gjort det under väldigt lång tid – eller tillhör de som ”fallit mellan stolarna” och inte fått det stöd som de har rätt till.

Akuta insatser och långsiktiga lösningar

Skåne Stadsmission erbjuder kostnadsfri frukost på Café David i Malmö och Kristianstad. Där finns också lunch och fika till låg kostnad. Maten spelar en central roll i alla våra verksamheter, eftersom det långsiktiga stöd vi har som mål att bidra med inte räcker långt om grundläggande behov som mat inte uppfylls. På Unga Forum erbjuder vi mellanmål till läxhjälpen och på vårt Trygga boende och våra familje- och ungdomsträffar lagar vi mat tillsammans. Gemensam matlagning är både en social aktivitet och en nödvändighet – vi möter många ungdomar som inte får tillräckligt att äta. Skåne Stadsmission delar, liksom flera andra stadsmissioner i Sverige, också ut matkassar med donerad mat till familjer i stor ekonomisk utsatthet.

– Att dela ut mat är inte en långsiktig lösning på matfattigdomen. Vi agerar när vi ser akut nöd, det har vår organisation gjort i över hundra år nu – men vi vill ju framför allt vara en del av en hållbar lösning. Det här problemet måste vi lösa tillsammans. Staten, kommunerna, regionerna, civilsamhället, näringslivet och forskningen. Ett sätt för oss att vara en del av lösningen är att sprida kunskap om hur fattigdom ser ut 2019, att matfattigdom är en realitet som vi gemensamt måste förhålla oss till, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Här hittar du årets fattigdomsrapport med tema Matfattigdom

Skriv under vårt upprop för att inget barn i Skåne ska behöva leva i fattigdom och hemlöshet HÄR.

Upprop för barnens skull

/i , /av

Skåne Stadsmission drar idag igång en kampanj för alla barns rätt till mat och tak över huvudet. Vårt mål är att utrota fattigdom och hemlöshet, och det målet borde vara högsta prioritet för alla som bestämmer i Sverige. 

SKRIV PÅ UPPROP

Sverige har nämligen skrivit under de globala målen för hållbar utveckling och därmed åtagit sig att arbeta bland annat för att utrota fattigdom och hemlöshet.

Läs mer och se de filmer vi tagit fram för att sprida kunskap här.

Skriv under vårt upprop för att alla barn ska ha tillräckligt att äta och ha tak över huvudet: HÄR HITTAR DU UPPROPET!

​Unik fotbollsposter till förmån för Skåne Stadsmission

/i /av

Fotbollsstjärnan Pontus Jansson tar upp kampen mot barnfattigdom i Malmö och Skåne, genom att stötta Skåne Stadsmission.

Tidigare MFF-spelaren, och landslagsspelaren som i juli 2019 gick från Leeds till Brentford i engelska ligan, har hjärtat kvar i Skåne.

– Det finns barn i min hemstad som inte kan äta sig mätta. Det finns familjer som inte har råd att köpa det nödvändigaste. Så ska det inte vara. Jag stödjer Skåne Stadsmission för att de jobbar för barn och vuxna i Skåne som har det tufft på olika sätt, säger han.

När Dennis Mårtensson från Rad Raccoon, ett företag vars filosofi är ”alla förtjänar bra konst”, kontaktade fotbollsspelaren för ett samarbete kring en unik fotbollsposter var det för att samtidigt kunna göra något bra för Malmö och Skåne. Tillsammans enades Dennis och Pontus om att de vill stötta Skåne Stadsmissions arbete, för att på så sätt hjälpa barn och unga som lever i hemlöshet och fattigdom. De kontaktade Holmbergs tryckeri i Malmö, som också gillade idén och nu finns postern, skapad av Christian Svensson, till salu.

Vinsten går oavkortat till Skåne Stadsmission.

​Stort mörkertal i statistiken över unga i hemlöshet

/i , , /av

Det finns betydligt fler unga människor som lever i hemlöshet i Skåne än vad som syns i statistiken. De är ungdomarna som ingen vill se, kanske för att ingen vill ta ansvar för dem. 

Idag presenterar Skåne Stadsmission rapporten De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne där vi visar på konsekvenserna av att politikerna inte skapar sig en bild av hur hemlösheten verkligen ser ut.

– När människor saknas i statistiken finns det små möjligheter att ge dem rätt stöd, något som är väldigt tydligt hos de ungdomar vi träffat. Vart ska de vända sig? Vem vill se dem? säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Under några höstmånader 2018 har det regeringsfinansierade projektet Unga i hemlöshet i Skåne haft kontakt med närmare 300 personer i åldern 18–25, som lever i hemlöshet men varav merparten inte syns i varken Socialstyrelsens eller kommunernas statistik. Vi har träffat unga hemlösa i Malmö, Helsingborg och Kristianstad, och i De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne sammanfattar vi våra slutsatser av dessa samtal och av intervjuer med myndigheter och andra organisationer.

Tydligast har blivit att ingen har en verklig bild av hur hemlösheten verkligen ser ut. I de tre kommunerna definieras och mäts hemlöshet på tre olika sätt. Medan Kristianstad inte gjort någon hemlöshetsräkning alls har Malmö och Helsingborg valt olika definitioner av vad det innebär att vara hemlös, vilket gör det omöjligt att samköra eller jämföra statistiken. Ingen kommun räknar in människor som lever i papperslöshet.

– Såväl Malmö som Helsingborg lyfts ofta fram som goda exempel när det gäller hållbar utveckling. Malmö har dessutom anslutit sig till FN:s initiativ The Shift och därmed visat en vilja att hitta en långsiktig och hållbar lösning på bostadsbristen och dess konsekvenser. Menar man allvar med de globala målen i Agenda 2030, om att inte lämna någon utanför, måste man börja med att vilja se alla människor i sin kommun, utan undantag, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Läs hela rapporten här!

VAD DU KAN GÖRA:

Som politiker 
SAMVERKA. Se till att skapa samarbeten inom kommunen, mellan kommuner och med civilsamhället.
JÄMFÖR RÄTT SAKER. Ta fram relevant och korrekt statistik för att kunna bedriva en långsiktig och hållbar politik.
TÄNK LÅNGSIKTIGT. Undvik korta projekt och bedriv istället en långsiktigt hållbar och medmänsklig politik.

Som företag
SLÄPP IN. Underlätta för människor som står långt från arbetsmarknaden att få prova på arbete hos er.
HITTA ERT SÄTT. Utgå från det ni är bra på och för en dialog med oss eller andra ideella organisation för att hitta ett givande och långsiktigt sätt att samarbeta.
BIDRA. Genom att skänka pengar till ideella organisationer bidrar ni till ett bättre samhälle.

Som privatperson
PÅVERKA. Din röst är viktigt. Du kan påverka politiker i din närhet.
SE. Att möta en medmänniskas ögon gör skillnad.
BIDRA. Genom att stötta civilsamhällets arbete för att motverka hemlöshet, med din tid eller dina pengar, gör du skillnad.
DELA MED DIG. Bli fadderhem, dela ditt yrkesnätverk, gå på språkcafé och bidra med dina kunskaper.

Bilderna i rapporten är tagna av fotograf Åsa Sjöström.