Arkiv för kategorier: Nyheter

Du är här: Startsida / Blogg & Nyheter / Nyheter

Tre år med Ensamma barn på flykt

/i , , /av

När projektet Ensamma barn på flykt drog igång 2016 kändes målet om att nå 40 personer per år högt satt. Nu när bokslutet skrivs har 560 unga människor fått stöd genom projektet.

– Det är en unge varannan dag som gått in genom dörren här. Ett barn eller en ung person som inte har någonstans att vara, som hamnat utanför. Det är en humanitär katastrof, säger Hanna Scott, projektledare.

”På Unga Forum känner jag mig hemma. Den öppna verksamheten är jätteviktig för mig. Jag träffar kompisar och hjälper till i köket. Här kan jag glömma mina problem, glömma oron. Här finns en plats för mig och jag känner mig trygg.”

Även om Hanna Scott tog över som projektledare först 2017 har hon följt processen från start, eftersom hon tidigare arbetade som jurist på Stadsmissionens Unga Forum, där projektet haft sin bas. Projektet Ensamma barn på flykt har pågått 2016-2019, och många av de barn och unga man mött kom till Sverige 2015.

– De finns kvar här, och vår uppgift har varit att följa dem. Eftersom det politiska läget förändrats har vårt arbete också förändrats. I början arbetade vi förebyggande, vi var ute på boenden, informerade gode män, gav stöd under asylprocessen. Nu på slutet har vårt arbete snarare handlat om att plocka upp spillrorna av det som systemet slagit sönder. Vi har mött barn och unga som förlorat alla sina rättigheter, som lever i hemlöshet och utanförskap i Sverige, säger Hanna Scott.

Hon beskriver hur situationen ändrats i takt med att Sverige mer och mer gått mot en hårdare och mindre human migrationspolitik.

– Lagar har ändrats snabbt, och för att möta en kritisk opinion. Det här har skapat en rättsosäker miljö som påverkar individer på ett väldigt negativt sätt. Och det handlar inte bara om migrationslagarna, utan vi ser också en förskjutning i välfärd och ansvar. Människor hamnar snabbare i utanförskap samtidigt som vi ser att socialtjänsten gör hårdare bedömningar.

”Genom Unga Forum fick jag hjälp att söka pengar från socialtjänsten. Det var väldigt viktigt för mig, för jag behövde pengar till mat.”

Projektet har jobbat uppsökande, men också haft en öppen verksamhet dit barn och unga kunnat söka sig. I början, innan den öppna verksamheten var känd, krävdes många långa turer på stan. Bagher Koshar, som jobbat uppsökande, berättar att misstänksamheten var stor i början.

– Många trodde att vi var anlitade av Migrationsverket, eller var civilpoliser. Det tog tid att bygga upp förtroende, säger han.

Men allt eftersom blev fältarbetarna kända ansikten och fler och fler sökte sig till Unga Forums öppna verksamhet. Här har det funnits trygghet, värme och gemenskap. Man har lagat mat tillsammans och pratat.

– Vad den öppna verksamheten betytt? Den har betytt allt, utbrister en av ungdomarna som brukar komma hit.

Flera av de andra nickar instämmande.

– Här fick jag träffa andra i samma situation som jag. Och här fick jag hjälp och stöd. Ingen annanstans har jag blivit så väl behandlad som här. Om jag får stanna i Sverige ska jag ge tillbaka. Jag ska jobba med att hjälpa andra som behöver hjälp.

”Vi har förlorat fyra år. Hade vi fått en bra behandling 2015 hade vi kunnat gå i skolan, fokusera, utbilda oss. Man hinner mycket på fyra år, men allt som man kommer hit med kastas bort – att hamna i papperslöshet innebär att man förlorar allt. Vad kommer att hända de afghaner som är i min ålder – som hamnar på gatan? Jag hör många svenskar som frågar varför afghanska ungdomar ”hänger på gatorna” – det är för att vi inte har något liv här. Tänk vad mycket vi hade kunnat göra om vi fått utbilda oss?”

Ungdomarna som deltagit i projektet har fått individuellt stöd och rådgivning. Det juridiska arbetet har haft tre delar:

  • Uppehållstillstånd
  • Sociala rättigheter
  • Information och strukturell påverkan

Den första punkten har handlat om att se till att varje individ får en rättvis möjlighet att få stanna i Sverige.

– Det har handlat om att utreda vilka möjligheter att få uppehållstillstånd som finns. Det kan vara skyddsbehov som inte kommit fram, kanske för att man inte haft ett bra ombud, handlingar som tappats bort eller saker man inte vågat prata om, säger Anders Roos, en av projektets jurister.

Det kan också handla om att man fått jobb, och har rätt till arbetstillstånd. Eller att man fått en anknytning till någon i Sverige sedan man kom. En partner eller ett barn.

Den andra punkten handlar om att angripa den enorma utsatthet den innebär att leva som papperslös i Sverige. Att se till att varje individ får sina sociala rättigheter tillgodosedda. Ofta har det handlat om att följa med ungdomar till socialtjänsten, hjälpa till att föra fram argument och ta fram handlingar.

– I takt med att socialtjänstens bedömningar har blivit tuffare har det blivit svårare att navigera i systemet. Ett problem har varit att socialtjänsten kräver att man ska styrka att man vistas i kommunen, men många vågar inte ange en adress eftersom de vet att om polisen frågar socialtjänsten om var de finns måste socialtjänsten ange detta. Så trots att även den som befinner sig i Malmö utan uppehållstillstånd ska ha rätt till nödbistånd så är det i praktiken väldigt svårt att få. Där har vi kunnat styrka att personer vistas i kommunen, säger Anders Roos.

”I nästan tre månader bodde jag på gatan, och på soffor hos andra. När jag fick avslag på min ansökan om uppehållstillstånd hade jag en vecka på mig att lämna mitt boende. Jag hade ingenting, ingen plats, ingen mat, inga kläder. När jag kom till Unga Forum och fick prata med en som jobbar här bara grät jag. Efter en månad ringde han mig och sa att han fixat boende och skolplats. Nu har jag fått uppehållstillstånd genom nya gymnasielagen, men jag är orolig för att jag inte ska klara mig. Jag har gått i skolan sedan jag kom till Sverige, men jag har flyttat så många gånger så jag har inte kunnat få betyg. Nu måste jag klara studierna så att jag kommer in på ett yrkesprogram.”

Anders Roos lyfter också brottsutsatthet som ett stort problem bland ensamma barn och unga som lever som papperslösa. Eftersom de lever i en så utsatt situation råkar de lätt ut för kriminalitet, men de vågar inte anmäla. Risken att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare är också stor.

– Ibland har det räckt att vi ringt och sagt några väl valda ord så har lönen som hållits inne betalats ut.

Punkt tre, information och strukturell påverkan handlar mycket om att sätta sig in i lagar som är så snåriga att de som ska tillämpa dem knappast själva förstår dem. Tillsammans med andra organisationer har projektet tagit fram ett informationsmaterial om nya gymnasielagen. Parallellt med detta har man försökt skapa opinion kring de orimliga krav som den nya gymnasielagen ställer på de ungdomar som fått uppehållstillstånd genom den.

– Det migrationsrättsliga är över huvud taget inte anpassat till skolvärden. Kraven som ställs går inte att uppfylla eftersom de inte är anpassade efter skolornas ansökningssystem och så vidare. I lagen såg det enkelt ut, men det är allt annat än enkelt och vi är väldigt oroliga över vad som händer när de tillfälliga uppehållstillstånd som utfärdats snart går ut och ungdomarna inte kan uppfylla kraven, säger Anders Roos och fortsätter:

– Då står vi återigen med mängder av barn och unga som lever i papperslöshet. Att återvända till Afghanistan är inget alternativ. Det är bara att se på hur antalet dödade civila ökat för att förstå att säkerhetsläget inte är sådant att någon återvänder frivilligt, säger han.

Fotnot: Citaten i texten kommer från ungdomar som varit del i projektet.

Klart med ny direktor

/i /av

Lena Wetterskog Sjöstedt anställs som direktor för Skåne Stadsmission.
– Vi är väldigt glada att få in Lenas kompetens och erfarenhet, säger Carina Brorman, ordförande Skåne Stadsmission.

Skåne Stadsmission är en idéburen organisation med över hundra års erfarenhet av socialt arbete för människor i utsatthet i Skåne.

2017 gick tidigare direktor Birthe Wallin i pension efter 25 år på posten. Under rekryteringstiden har Marie Hendra, Skåne Stadsmissions socialchef varit tillförordnad direktor. När stiftelsens ordförande Carina Brorman presenterar den nya direktorn är det med stark övertygelse om att Lena Wetterskog Sjöstedt kommer att ta organisationen framåt.

– Behovet av idéburen social omsorg och vård ökar i samhället och där har Stadsmissionen en viktig plats att fylla. Med Lena får vi nu en strategisk förstärkning i arbetet med att synliggöra det värde vi gör och skapa en långsiktig och hållbar framtid för våra verksamheter, säger hon.

”Spännande och viktigt uppdrag”
Lena Wetterskog Sjöstedt är socionom och har en bakgrund inom HR och hållbarhet. Hon kommer närmast från jobbet som chef för hållbarhetskansliet i Malmö stad och har tidigare varit stadsområdesdirektör för Stadsområdesförvaltning Söder samt konsult inom ledarskaps- och organisationsutveckling i privat och offentlig verksamhet.

– Det känns väldigt roligt att få bli en del av Skåne Stadsmission. Ett spännande och viktigt uppdrag som passar mitt värdebaserade ledarskap. Jag hoppas att min kompetens och mina erfarenheter ska komma till nytta och bidra till ett medmänskligare Skåne, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Fotnot: Direktor är den högsta chefstjänsten inom Stadsmissionen, organisatoriskt direkt underställd stiftelsens styrelse.

Livsberättargrupper minskar ångest och ensamhet hos äldre

/i , , , /av

Äldre personer som deltar i samtalsgrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Många känner också en större tilltro till framtiden och de var mer tillfreds med sina möjligheter att fortsätta åstadkomma saker i livet. Det visar en studie som Sveriges Stadsmissioner genomfört tillsammans med Linnéuniversitetet.

Syftet med beforskningen av projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa var att undersöka hur deltagande i samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, påverkar upplevd ensamhet, ångest, depression, hälsa och livskvalitet hos äldre personer.

Studien visar att äldre som utökat sitt sociala nätverk genom att delta i livsberättargrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Drygt hälften känner också en större tilltro till framtiden. Samtliga som intervjuades beskrev positiva erfarenheter av deltagandet i livsberättargrupper och 97 procent av deltagarna skulle rekommendera en vän att delta.

Under samtalsträffarna ventilerades både sorg och glädje. Deltagarna upplevde att det varit viktigt att man fått berätta om positiva händelser också. Man hade varit med om så mycket roligt och kunde känna sig nöjd med det liv man levt. Deltagarna beskrev även att de kunde se på tidigare händelser i livet på ett annat sätt nu när de fått lite distans till det.

– För många deltagare har träffarna haft livsavgörande betydelse och det är roligt att så många fortsätter att träffas på egen hand efter avslutade samtalsgrupper, säger Marie-Louise Söderberg, projektledare, Sveriges Stadsmissioner.

Metoden som använts i livsberättargrupperna har tidigare testats inom det så kallade HÄLP-projektet vid Karolinska Institutet. Där erbjöds samtalsgrupper för äldre personer som var i riskzon för depression.

– Tidigare studier har visat samband mellan ensamhet och såväl fysisk och psykisk ohälsa som dödlighet. Att hitta effektiva metoder som erbjuder äldre en social gemenskap och ett sammanhang för att lindra eller förhindra ensamhet är därför angeläget. Att erbjuda samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, med ett strukturerat upplägg är en relativt enkel och kostnadseffektiv insats som kan bidra till att lindra ensamhet hos äldre, säger Ulla Peterson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet Kalmar.

Konferens 9 maj
Resultaten från projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa kommer att presenteras under konferensen ”Hjälp till att synliggöra och förebygga äldres ensamhet”, som arrangeras av Sveriges Stadsmissioner med finansiering av Postkodlotteriet, den 9 maj i Stockholm. Deltagare från studien finns på plats, Gunilla Röör och Åke Lundqvist från Stadsteatern kommer att läsa ett urval av livsberättelser från skriften ”Livet – värt att dela” som beskriver projektet och deltar gör även Barbro Westerholm, riksdagspolitiker, och Dagny Carlsson, bloggare.

Om projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa
Hösten 2016 startade Sveriges Stadsmissioner projektet “Äldres existentiella och psykiska ohälsa”, tillsammans med Föreningen Mind och S:t Lukas och med finansiering av Svenska Postkodlotteriet. Syftet var att förebygga depression, ge ökad mening och delaktighet i livet för äldre som är ensamma. Livsberättagrupperna testades som modell först av Stockholms Stadsmission och när man såg att den var framgångsrik togs modellen vidare till andra stadsmissioner och även andra organisationer.
Deltagarna i livsberättargrupperna var i åldrarna 62-95 år och totalt har 31 livsberättargrupper genomförts av Stadsmissionen under perioden 2017 – 2018. Samtalsgrupperna har genomförts på åtta orter runtom i landet: Stockholm, Linköping, Uppsala, Västerås, Göteborg, Malmö, Kalmar och Eskilstuna. I utvärderingen fick deltagarna besvara en enkät före och efter deltagandet samt efter sex månader. Individuella intervjuer genomfördes också med elva deltagare.

Om Sveriges Stadsmissioner:
Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation. För äldre finns mötesplatser, livsberättargrupper och äldreboende – det ser litet olika ut på olika orter.

Om PostkodLotteriet:
Svenska Postkodlotteriet är ett av Sveriges mest populära lotterier med nära en miljon kunder. Under varumärket finns även bingo och skraplotter online och en rad populära tv-program, bland annat Postkodmiljonären som sänds i TV4. Överskottet från Postkodlotteriets produkter går till fler än 50 ideella organisationer och effekten av medlen kommuniceras via #postkodeffekten. Sedan starten 2005 har Postkodlotteriet genererat 9,4 miljarder till välgörenhet och samtidigt gjort fler än 1 000 svenskar till miljonärer. Operatörsbolag för Svenska Postkodlotteriet är Novamedia Sverige AB som också äger konceptet.

EU-projekt ska motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare

/i , /av

Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders inleder ett samarbete för att synliggöra och motverka hatbrott mot romska EU-medborgare i Malmö.

”Han kommer varje morgon och varje kväll, på väg till och från jobbet. Jag skäms för att berätta vad han kallar mig. Han visar fula tecken och spottar på mig. Detta har pågått i mer än tre år nu. Jag är rädd att han en dag gör något värre.”
Kvinna, 50 år, besökare på Crossroads Malmö

Sedan Skåne Stadsmission startade Crossroads, ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare i Malmö, 2015 har det stått klart att gruppen är hårt drabbad av olika typer av övergrepp.

– Vi har kunnat se en bred och systematisk diskriminering av romska EU-medborgare som försörjer sig i Malmös gatumiljö. Hatbrott, både i form av tal och handling, förekommer som den röda tråden i flertalet av berättelserna vi tar del av, säger Adriana Holmberg Milea, projektkoordinator på Skåne Stadsmission.

Redan för två år sedan var omfattningen så stor att Skåne Stadsmission bestämde sig för att dokumentera dessa händelser specifikt.

Få övergrepp anmäls

– Vi kan se att dessa övergrepp begås regelbundet av såväl privatpersoner som personer i tjänst, så som parkeringsvakter, ordningsvakter, poliser och andra myndighetsrepresentanter, säger Adriana Holmberg Milea.

Det är anmärkningsvärt hur få av dessa hatbrott som anmäls, vilket är ett problem på flera plan. Om ett brott inte registreras så kan det inte utredas och offren får därför ingen upprättelse. Därtill räknas det inte in i den officiella statistiken vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att få en korrekt uppfattning av omfattningen av övergreppen.

För att få till en ändring startar Skåne Stadsmission nu, tillsammans med Civil Rights Defenders, ett EU-projekt med syfte att belysa och motverka hatbrott riktade mot utsatta EU-medborgare av romskt ursprung, som befinner sig i Malmö och försörjer sig i gatumiljö.

Syftet med projektet är att:

  • kartlägga och aktivt bemöta de fördomar som oftast utgör grunden för hatbrott mot just romer från andra EU-länder.
  • öka kännedomen hos lokala myndigheter och rättsaktörer om de hatbrott som riktas specifikt mot just denna målgrupp.
  • öka anmälningsbenägenheten och rättsförtroendet hos de drabbade.

– Civil Rights Defenders har under en längre tid arbetat för utsatta EU-medborgares rättigheter och ser samarbetet med Crossroads i Malmö som en unik möjlighet att fördjupa arbetet i konkreta handlingar. Samtidigt kommer arbetet kunna ge kunskap som bidrar till att åter lyfta frågan om brister i respekten för dessa personer rättigheter, något som Sverige fått återkommande kritik för från FN, säger Katri Linna, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Läs mer om projektet här!

FAKTA:

Crossroads är ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare. Förutom att tillgodose de mest akuta basbehoven i form av mat, kläder och möjlighet att duscha så har Crossroads drivit det vi kallar för Infodesk, en bred rådgivningsverksamhet som består av dels generell information om hur det svenska samhället fungerar, dels specifikt ge våra besökare svar på relevanta frågor som rör kontakten med arbetsgivare, myndigheter, rättsinstanser och vårdgivare. Vid sidan har vi också drivit mer tidskrävande fall som rört diskriminering och andra former av övergrepp på individ- och gruppnivå.

Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. Vi försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker människorättsförsvarare som är utsatta för risker. Vi är aktiva i Sverige och de länder i världen där respekten för mänskliga rättigheter är som sämst.

Inom ramen för verksamheten i Sverige bedriver Civil Rights Defenders ett arbete för minoriteters rättigheter och mot hatbrott och diskriminering, till exempel arbetar vi för att stärka skyddet för utsatta EU-medborgares rättigheter.

 

”Politikerna skjuter över ansvaret för en ogenomtänkt lagstiftning på de ensamkommande unga.”

/i /av

De politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna. Det skriver Hanna Scott och Anders Roos, projektledare respektive jurist vid Skåne stadsmission i en debattartikel i Sydsvenskan:

Gymnasielagen riskerar att bli en utdragen utvisning – även för dem som ”sköter skolan och håller sig i skinnet” som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) nyligen hävdade att ensamkommande unga behöver göra för att få stanna i Sverige.
Nästan 6 000 ungdomar har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Det handlar om unga som sökte skydd i Sverige för nästan fyra år sedan: ensamma barn och unga på flykt som upplevt åratal av oviss väntan och kringflyttningar mellan kommuner. Under lång tid har de varit slagträn i den politiska debatten, burit bördan av rättsosäkra åldersbedömningar och de tre senaste årens inhumana migrationspolitik.
När de första uppehållstillstånden löper ut i höst är risken stor att det då finns tusentals unga i Sverige som inte uppfyller kraven för fortsatt uppehållstillstånd. Om regeringen och riksdagen menade allvar med lagens syfte krävs det insatser snarast såväl från staten som kommunerna:
  • Skolverket, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, måste börja samarbeta för att ge kunskapsstöd till skolor och studievägledare så att de i sin tur kan ge tydlig och rätt information till ungdomarna. Det är bråttom – redan i maj behöver vissa söka de utbildningar som ska ligga till grund för förlängt uppehållstillstånd. Idag är det inte lätt för ungdomarna att få reda på vilken utbildning som ger dem rätt till förlängt uppehållstillstånd. När de väl lyckats boka tid hos en studievägledare kan hen ofta inte besvara frågan.
  • Fler platser måste inrättas på utbildningar med lägre behörighetskrav, som de yrkespaket som vuxenutbildningen i Malmö stad planerar till hösten. För den som levt länge i utanförskap, som papperslös, är det svårt att ta sig in i samhället. Så som gymnasielagen är utformad har ungdomarnas liv blivit en kamp mot klockan. De behöver komma in på utbildningar som ger dem rätt till förlängning innan deras första uppehållstillstånd löper ut.
  • De behövs tydligare nationella riktlinjer som klargör socialtjänstens ansvar gentemot de ungdomar som ännu inte har rätt till studiemedel. Dessutom måste de lokala riktlinjer som finns följas, och gälla alla. Till exempel säger Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd att de unga som kommit till Sverige först i skolåldern ska kunna fullfölja sina studier utan att behöva ta lån, men socialtjänsten har valt att inte inkludera gruppen som omfattas av den nya gymnasielagen.
Gymnasielagen ställer krav på prestation men ger inte ungdomarna rätt till stöd. De som genom gymnasielagen fått uppehållstillstånd omfattas inte av bosättningslagen eller av etableringsinsatser. Ungdomarna bor ofta i husvagnar, kolonistugor eller på madrasser med fem andra i en tvårumslägenhet.
I Malmö tillbringar unga med uppehållstillstånd varje natt i en värmestuga.
Bostadslösheten är bara en del av den komplexa problematik och de många praktiska hinder som ungdomarna möter i vardagen. De flesta har väntat så länge att de hunnit bli för gamla, eller skrivits upp i ålder, för att ha möjlighet att återgå till gymnasieskolan. Eftersom de under sin tid i Sverige flyttats runt mellan olika kommuner saknar de ofta fullständiga betyg och behöver därför först läsa in grundskolan innan de kan komma in på de komvux- eller folkhögskoleutbildningar som ger rätt till förlängt uppehållstillstånd. Allt detta ska enligt gymnasielagen ske inom loppet av 13 månader.
Vad händer när uppehållstillståndet dröjer och ungdomarna därför varken kan folkbokföra sig, söka studiemedel eller skaffa bankkonto? Det tar tid – månader – innan studiemedel och bidrag från CSN kommer igång. Vissa får hjälp av socialtjänsten, andra nekas hjälp. Socialtjänsten i olika kommuner, och i olika områden i samma kommun, gör olika bedömningar.
När de politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna och istället skjuter över ansvaret för en ogenomtänkt lagstiftning på dem, riskerar lagen att bli en utdragen utvisning istället för en möjlighet att få stanna i Sverige.

 

 

Fler äldre kommer till oss

/i , , , /av

Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.

2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.

Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.

 

”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953

 

 

Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.

 

”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937

 

Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.

Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.

”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”
Man, född 1942

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.

Viktig information om gymnasielagen

/i /av

Tillsammans med flera andra organisationer har Skåne Stadsmission varit med och tagit fram ett informationsunderlag om vad som gäller för de ungdomar som fått uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen.

– Vi märkte att många viktiga vuxna kring de här ungdomarna saknade kunskap, och såg att vi kunde bidra för att stötta både dem som arbetar med gruppen och ungdomarna själva, säger Hanna Scott på Skåne Stadsmission.

Den nya gymnasielagen kom till för att ge unga ensamkommande möjlighet att fortsätta sin utbildning och söka jobb. På Skåne Stadsmission ser vi dock att de krav som ställs på ungdomarna, i kombination med att de inte har rätt till stöd för att få bostad skapar en otrygg situation och mycket lidande.

– Att ha lättillgänglig information om vad som gäller är viktigt för rättssäkerheten. En ung människa som går i skolan och investerar i sin och Sveriges framtid ska inte behöva oroa sig för att förlora sitt uppehållstillstånd på grund av att reglerna är så svåra att förstå, säger Hanna Scott.

Här hittar du materialet.

Återvunnet skapar hemkänsla i Trygga boende

/i , /av

Trygga boende är inte bara tak över huvudet. Att vara trygg, få känna sig hemma, gör det lättare att ta tag i sådant som är svårt.  

– De som kommer hit har ofta flyttat runt, inte en eller två gånger utan ännu fler. Här ska de boende ha en trygg bas för att kunna återhämta sig och få stöd för att sedan komma vidare till en mer långsiktig boendelösning, säger Anna-Frida Eriksson, enhetschef för Trygga boende på Skåne Stadsmission.

Sovrumslampa

Trygga boende har både kollektivboenden och lägenheter, där de boende har tillgång till stöd. Fokus ligger på psykisk och fysisk hälsa, och individuell hjälp att hitta en långsiktig boendelösning.

När en av lägenheterna i Trygga boende skulle inredas tog Anna-Frida Eriksson hjälp av vårt sociala företag REMAKE, som skapar nytt av tyger och kläder som lämnas in på Stadsmissionen. Resultatet blev en mysig lägenhet för en barnfamilj, med glada färger och roliga detaljer.

– Det känns bra att kunna erbjuda en så fin boendemiljö, säger Anna-Frida Eriksson.

Samarbetet mellan Trygga boende och REMAKE visar vilken styrka det är att vara en så bred organisation som Skåne Stadsmission. Här knyts gåvoinlämningen, arbetsträningen och arbetet för hållbarhet och second hand ihop med mer akuta insatser för människor i hemlöshet och det långsiktiga stödet som skapar varaktig förändring.

I vardagsrummet finns flera produkter från REMAKE, bland annat väggprydnad, kuddar och blomkruka.

Om Skåne Stadsmissions Trygga boende
Att bara erbjuda en trygg och säker boendemiljö är inte tillräckligt, menar Skåne Stadsmission. Trygga boende står för stabilitet och långsiktighet. Kombinationen av erfarenhet, kunskap och ett brinnande engagemang hos våra medarbetare gör oss unika. Eftersom vi verkar inom Skåne Stadsmission har de som bor hos oss möjlighet att få stöd både under och efter vistelsen hos oss. Vi kan erbjuda bland annat juridisk rådgivning och kontakt med vår hälso- och sjukvårds mottagning.  Vi kan även erbjuda praktikplatser i våra sociala företag, gemenskap i våra öppna verksamheter och aktiviteter för barnen.

Om REMAKE
Skåne Stadsmission får ibland in möbler, textilier och prylar där tiden gjort sitt. REMAKE tar hand om dessa och ger dem nytt liv. Varje REMAKE-produkt är unik och handgjord. På REMAKE arbetar människor som är på väg in i arbetslivet. Genom arbetsträning och praktik ges möjlighet att växa och ta sig vidare i livet.

Foto: Fredrik Ivansson

​En värmestuga räcker inte

/i /av

Samtidigt som fler och fler människor hamnar utanför samhällets skyddsnät dras insatserna för de mest utsatta grupperna ner. Om vi vill se ett hållbart Malmö måste fler aktörer samarbeta, menar de fem organisationer som driver vinterns värmestuga.

– Till värmestugan kommer cirka 90 personer varje natt, och inte ens det räcker. Det är ett bevis på att det som görs inte räcker till. Vi vill se en större samverkan, där Malmö stad, fastighetsägare, hyresvärdar och civilsamhälle jobbar tillsammans, säger Johanna Saunders, Svenska Röda Korset.

Syftet med värmestugan, som drivs av Svenska Kyrkan – Malmö pastorat, Skåne Stadsmission, Svenska Röda Korset, Malmökretsen av Röda Korset och Kontrapunkt, är att erbjuda en trygg plats under årets kallaste nätter. Men problemet med hemlöshet finns året runt.

”Vi hemlösa slutar inte existera bara för att
Malmö Stads tar bort oss ur sin budget”
Besökare Värmestugan 2018/2019

De som kommer till värmestugan gör det för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Det rör sig inte, som många tror, enbart om de som går under benämning strukturellt hemlösa, utan även om de socialt hemlösa som egentligen har rätt till stöd från Malmö stad.

– Både Malmö stad och allmänheten verkar ha en bild av att de som lever i akut hemlöshet är de som Malmö stad inte tycker är deras ansvar, som EU-medborgare och papperslösa. Vi ser att det är människor i alla grupper som kommer hit för att de inte har någon annanstans att vända sig. Vi möter också människor med psykisk ohälsa, människor med missbruk och pensionärer på värmestugan, säger Kenneth Brusquini, Röda Korset Malmökretsen.

Organisationerna bakom värmestugan vill särskilt belysa att samtidigt som statistiken visar att allt fler människor lever i hemlöshet dras stödet till dessa grupper ner och färre bedöms ha rätt till samhällets stöd. Vid årsskiftet minskades antalet platser på akuthärbärge när Malmö stad drog ner från 25 till 14 akuta nattplatser. Dessutom stramades reglerna för vilka som har rätt till akut nattplats åt.

– Förutom att minska antalet platser, trots att vi i princip alltid hade fullbelagt, skulle personalen på plats sortera människor enligt ett urvalssystem som inte var värdigt, det kunde Skåne Stadsmission inte ställa upp på, säger Liv Palm, enhetschef på Stadsmissionen.

Nytt för i år är att så många organisationer gått samman för att driva den värmestuga som öppnade i en källare i centrala Malmö den 17 december 2018. Tidigare år har Kontrapunkt, en organisation som drivs helt av ideella krafter, tagit ett stort ansvar, med hjälp av Svenska Kyrkan och Röda Korset.

– Ingen organisation vinner på detta, det här gör vi för att vi ser att det är nödvändigt. Malmö stad fick senast för några veckor sedan intern kritik från sina revisorer för bristen på samordning och ansvarstagande för hemlösheten, men i den rapporten nämns civilsamhället inte alls. Vi finns här och sitter på stor kunskap, men det är inte hållbart att vi ska göra det på egen hand, säger Ninni Smedberg, Svenska kyrkan.

Besökarna som kommer till värmestugan får förutom tak över huvudet och möjlighet att sitta ner och vila också varm mat. Maten, som organisationen Kontrapunkt står för, är matsvinn i form av lagad mat som samlas in från restauranger, caféer och skolor. Den serveras både varm och delas ut i form av matlådor att ta med sig.

– Det är mat som blivit över och som annars skulle ha kastats, säger Johanna Anemalm, Kontrapunkt.

Det är viktigt för organisationerna att poängtera att även om situationen just nu är mycket allvarlig är det inte omöjligt att lösa problemen om man gör det tillsammans.

– Vi vet att det går. Vi har kapacitet, vilja och engagemang men som det ser ut nu så det tas det inte tillvara. Det behövs mer samarbete och att fler delar av samhället går in och agerar tillsammans. Vi driver en värmestuga i en källare där ingen får sova, vi är helt övertygade om att det inte är det bästa Malmö kan erbjuda, Malmö kan bättre än så, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt.

Bättre information till papperslösa föräldrar

/i /av

När en kvinna som just fött barn inte vill eller vågar uppge sitt personnummer kan det få förödande konsekvenser för både henne och barnet.  Därför har Skåne Stadsmission kämpat för tydligare information till både blivande föräldrar och vårdpersonal.

Under slutet av 2017 började personal på Skåne Stadsmission komma i kontakt med kvinnor utan papper som fött barn på sjukhus i Skåne, men där födseln inte registrerats hos Skatteverket.

– Om barnets födsel inte registrerats saknar barnet, juridiskt sett, föräldrar och föräldrarna kan inte heller till exempel ansöka om asyl för barnet. Barnet kan inte heller få ett pass, säger Hanna Scott, jurist på Skåne Stadsmissions Unga Forum.

Upptäckten fick Skåne Stadsmission att vända sig till Skatteverket och Region Skåne och förespråka behovet av tydlig information till föräldrar och vårdpersonal, för att öka tryggheten för föräldrar och barn. Äntligen – mer än ett år senare – är den här:

1177s information till blivande föräldrar och vårdpersonal