Gimme Shelter på Malmö in the Making: ”Får nya betydelser”

/i /av

På fredag, 21 september, visar Skåne Stadsmission upp konstinstallationen Gimme Shelter i Västra Hamnen i Malmö, som en programpunkt i Malmö in the Making.

– Utställningen är ett uttryck för sin titel, men också så mycket mer, säger Oskar Mörnerud, ansvarig för Kreativa verkstaden på Skåne Stadsmission.

Gimme Shelter visades första gången upp 2021 och är ihopsydda spillbitar från målarduk som konstnärerna målat på. Nu på fredag, mellan klockan 10 och 14, går det att uppleva installationen på Propellergatan/Ankargatan i Västra Hamnen i Malmö.

– Det är så roligt att få visa deltagarnas konstverk igen, säger Oskar Mörnerud.

Konstverket har gjorts av deltagare på Kreativa verkstaden på Skåne Stadsmission, människor som lever i utsatthet och hemlöshet. Idéen kommer från deltagaren Lars Fohrman, och är sedan byggt gemensamt av deltagarna.

Platsen har betydelse

Installationen ska också utmana och visa upp en annan bild av Malmö.

– Det roliga med just detta konstverk är att den får nya betydelser, beroende på vilken plats där det för tillfället är placerat. Det säger inte bara saker om konstverket i sig, utan även om staden och inte minst den precisa platsen, säger Oskar Mörnerud.

Kreativa verkstaden har öppet alla vardagar och ligger i anslutning till Café David på Skåne Stadsmissions lokaler i Malmö. På Kreativa verkstaden finns möjlighet att uttrycka sig eller använda sig av konst i många olika former, exempelvis att måla, rita, trycka i olika grafiska tekniker, skulptera, lyssna och spela musik, sy, reparera, läsa och skriva.

Här kan du läsa mer om Malmö in the Making

Här kan du läsa mer om Kreativa verkstaden

Nytt utseende – men vi har fortfarande samma uppdrag

/i /av

Nu byter Skåne Stadsmission utseende.
Till en början digitalt, men snart kommer ni också att se att skyltar, bilar och andra ytor kommer att se lite annorlunda ut än innan.

Men vårt uppdrag och vad vi gör kommer inte att förändras. Vi fortsätter att kämpa för de som kämpar.

I mer än 100 år har Skåne Stadsmission funnits här. Även om samhället sedan dess är förändrat i grunden, så finns det utmaningar och samhällsproblem som fortfarande är desamma: Många människor i Skåne lever i social eller ekonomisk utsatthet.

Skåne Stadsmission har idag en mängd verksamheter i Malmö, Helsingborg och Stockholm. Vi träffar, stöttar och hjälper hundratals människor varje dag. Vi kämpar för de som kämpar och det kommer vi fortsätta att göra.

Enade tillsammans

Men från och med idag kommer vi se lite annorlunda ut. Vi säger farväl till vårt gamla utseende och välkomnar vårt nya. Skåne Stadsmission är en av tio regionala och lokala stadsmissioner i Sverige, som nu samtliga har liknande logotype och bildspråk.

– Vi är stolta över att stå enade med alla stadsmissioner i Sverige, för att tillsammans fortsätta vårt uppdrag för ett mänskligare samhälle, säger Anders Pramborn, direktor på Skåne Stadsmission.

Redan idag kan du se hur vi har uppdaterat vår hemsida och våra sociala medier. Inom kort kommer du också se hur alla andra ytor, där vår logotype och vårt varumärke syns, kommer att förändras.

Men, som sagt, vi fortsätter att arbeta för att minska utsattheten i Skåne – och vi är i fortsatt behov av att ditt stöd.

Läs mer om hur du blir månadsgivare!

Läs mer om hur du kan ge oss stöd!

Vi står trygga i vår värdegrund – och anger inte

/i /av

Skåne Stadsmission kommer alltid att verka och värna för ett samhälle som står upp för medmänsklighet och som följer Barnkonventionen och mänskliga rättigheter.

I mötet med den utsatta människan är det hennes behov och utsatthet som spelar roll, inte huruvida hennes papper är i ordning. 

Vi på Skåne Stadsmission träffar varje dag människor som lever i social och ekonomisk utsatthet. Anledningarna till utsatthet och livshistorierna som lett fram till den situation en människa befinner sig i, är lika många som antalet människor som vi möter. Vissa kanske kan anses vara självförvållade, vissa har haft otur – många har redan från början haft ofördelaktiga förutsättningar.

Livet händer. Alla kan hamna i en utsatt position, oavsett om det är i din egen hemstad – i lokalområdet där du känner dig någorlunda trygg – eller i ett land på andra sidan jorden.
Men för oss spelar anledningen till att en människa hamnat i utsatthet ingen roll. Det är den hungriga människan som står framför oss, som kanske inte ens har möjlighet att köpa blöjor till sitt barn, som är den viktiga. Det är det mötet som spelar roll.

Vi är en trygg plats

Stressen och pressen det medför att leva i utsatthet bryter ner människor och i många lägen är det som vi på Skåne Stadsmission kan bidra med – förutom rent praktiska saker – att möta, lyssna och, för åtminstone en kort stund, vara en trygg plats.

Vi kommer alltid att stå trygga i vår värdegrund: ”Vi möter människan där hon är, vägleder henne utifrån hennes förutsättningar och i en jämlik relation gemensamt formar vägen till förändring”. I vårt arbete och våra möten, inte minst på vår verksamhet för unga och barnfamiljer, är också Barnkonventionen och inställningen att barn har obestridliga rättigheter, en självklarhet.

Redan nu har debatten om ett införande av en anmälningsplikt skapat oro hos människor som vi träffar. Människor som nu inte har en enda trygg plats och som oundvikligen kommer att försvinna längre in i det skuggsamhälle som förespråkare för det nya lagförslaget säger sig vilja luckra upp.

Barn riskerar fara illa

Och det är barnen som kommer drabbas allra hårdast. Vuxna människor kan i vissa fall göra val – ibland må de vara omöjliga i praktiken – medan barnen sällan har den möjligheten. De kan inte välja. Redan utsatta barn riskerar att bli extremt utsatta, då föräldrar kan komma att hålla dem borta, inte bara från skola och vård, utan även från hjälp och aktiviteter från civilsamhället. De riskerar att bli utnyttjade och fara väldigt illa.

Vi, som aktör i civilsamhället, har en viktig funktion i det mellanrum som ofta uppstår mellan människor i socialt utsatta livssituationer och med svenska institutioner och myndigheter. Det finns ett stort – och växande – behov av att vara en brygga och att medla däremellan. Även om vår verksamhet i nuläget inte verkar utredas för ett införande av en anmälningsplikt, så är det självklart för Skåne Stadsmission att i solidaritet med andra yrkesgrupper – framför allt inom vård och skola – poängtera vår inställning till denna utredning.

Står upp för medmänsklighet

Vi förstår att det i ett samhälle är viktigt att upprätthålla ett gemensamt kontrakt, i vilket det är myndigheter och domstolar som bestämmer vilka som ska få vara i Sverige. Men för att upprätthålla detta kontrakt är det minst lika viktigt att vi alla får förtroende att sköta vårt grunduppdrag för att göra samhället bättre. För en lärare, sjuksköterska eller kurator är det uppdraget aldrig detsamma som för en gränspolis.

Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission

Foto: Ronnie Kronblad

Skåne Stadsmission kommer att fortsätta stå upp för medmänsklighet och mänskliga rättigheter. Precis som vi har gjort i mer än 100 år.

SANDRA GRAHN, socialchef på Skåne Stadsmission

***

Läs mer om hur du kan bidra och tillsammans med oss kämpa för de som kämpar.

Läs mer om hur du blir månadsgivare till Skåne Stadsmission.

 

Personerna på bilden ovan artikeln har ingenting med innehållet att göra.

 

Odlingen som också får människor att växa

/i /av

Det är en speciell känsla att laga och äta mat på råvaror som man har odlat själv. I sommar har vi njutit av både potatisgratäng på egen potatis och sallad från vårt nya trädgårdsland vid Café David i Kristianstad. Det är våra deltagare som helt och hållet sköter om odlingen.

”Det är en himla massa jobb. Jag tycker mest om att planera och anlägga” berättar Johan som nu förbereder för vinterträdgården och en kompost. Han fortsätter ”Det är den svåra och utmanande delen av jobbet i en trädgård, att planera, men också det roligaste! Underhållsarbetet är ganska krävande.”

Johan kan mycket om odling sedan innan och har delat med sig av sin kunskap till både deltagare och personal. I år har vi skördat potatis, rädisor, rödbetor, squash, jordgubbar, tomater, persilja och andra örter.

”Det är en sann glädje att passera varje morgon och se tiden både förändra odlingen i färg, men också i skepnad. Det här har gett våra deltagare så mycket engagemang och glädje”, berättar Karin, enhetschef på Café David i Kristianstad.

Tack till vår kurator Veronica i Kristianstad och Kristianstad Rotaryklubb som gjort detta projekt möjligt.

 

*Johan heter egentligen något annat.

Mat är mer än bara näring

/i /av

”Mat är inte bara det man stoppar i munnen, det är lukter, smaker och minnen. Det sägs att smakminnet är det starkaste minnet vi har”, berättar vår kock Eva när hon gör i ordning en wallenbergare med mos. Utan ärtor. En av gästerna har specifikt önskat det och då lyssnar Eva.

Många av gästerna på Café David önskar sig särskilda rätter. Det kan vara mat man inte har möjlighet att laga längre eller en särskild rätt man längtat efter. Kanske ärtsoppa, rotmos eller kalops. Mat som väcker minnen.

På Café David serveras alltid näringsrik mat som innehåller mycket fett. ”För många är detta enda målet mat man äter på dagen eller till och med under en hel vecka”, säger Eva och fortsätter: ”Då är det otroligt viktigt att det är mat som ger kroppen mycket näring”. En sådan mat hjälper också kroppen att hålla värmen om man måste vistas mycket utomhus i kyla.

Äta tillsammans

Maten är också vägen till sällskap. Många av de människor vi träffar är ensamma och lever isolerade liv. När de sitter runt bordet för att äta tillsammans blir det mer naturligt att börja prata. Personalen får också en chans att knyta kontakt med deltagare vid matbordet för att sedan kunna stötta i det som är tungt.

Café David finns i Malmö och Kristianstad. Hit kommer både kvinnor och män som är som lever i en socialt utsatt situation. I caféet serveras gratis frukost dagligen. Dessutom serveras lunch varje dag till cirka 120 matgäster till en låg kostnad.

En start på något stort

/i , , /av

Snart är det dags för en ny termin med det välbekanta pirret i magen. En del barn går till skolan för allra första gången, andra återvänder efter sommarlovet. Men trots att skolan är gratis i Sverige kan de barn som lever i fattigdom känna sig utanför och annorlunda.

Trots att skollagen säger att skolan ska vara kostnadsfri och att all utrustning ska finnas där, har många barn med sig välfyllda pennskrin hemifrån. Tillsammans med skolväskan och gympapåsen med inneskor och kläder, kan skolstarten bli en stor utgift när terminen börjar efter sommarlovet. Sen matpriserna ökat kraftigt är det fler familjer som har svårt att få pengarna att räcka till allt som behövs.

– Vi vill att de barn som kommer till oss ska känna samma pirr i magen och ha samma möjligheter som alla andra barn som börjar skolan. Därför delar vi ut en skolväska och gympapåse till de barn vi träffar. Dessutom har vi läxhjälp och professionellt stöd till föräldrar och barn, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Ge bort en en skolväska här!

 

Barnens glädjereaktion på Tosselilla: ”Wow – finns detta?”

/i /av

Fler än 150 barn hoppade på bussen och tog sig till Tosselilla.

Resultatet: Ren och pur sommarglädje!

–  Jag kommer aldrig att glömma den här dagen, säger ett av barnen som var med.

När Unga Forum, Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, arrangerade sin årliga resa till Tosselilla för barn och familjer som lever i utsatthet, var det lapp på luckan. Inte en plats var ledig när bussarna – med omkring 220 personer, varav 160 barn – rullade österut från Malmö, för att ta sikte på Tomelilla och sommarlandet där.

Ingen ville åka hem

Reaktionerna från de karusell-, gokart- och hopptornssugna barnen lät inte vänta på sig.

–  Många av barnen blev helt chockade när de hoppade av bussen. ”Oj, wow – finns detta?” Det var som att de kommit till en helt ny värld, säger Bager, som arbetar som socionom på Skåne Stadsmission.

En heldag senare kunde utflykten inte summeras på annat vis än succé.

–  Jag åkte vattenrutschkanan 1000 gånger, triumferade en av deltagarna.

–  Jag hoppas att vi åker hit nästa sommar också, konstaterade en annan.

– Ingen ville åka tillbaka. När vi samlades vid bussen för att åka tillbaka fick vi ringa massa samtal för att få med alla hem igen, säger Amanda, socionom på Skåne Stadsmission och en ur personalen som var med på Tosselilla.

Skapar känsla att vara inkluderad

Louise, som också arbetar som socionom på Skåne Stadsmissions, berättar om hur viktig en utflykt av den här kalibern kan vara för deltagarna.

– Det betyder oerhört mycket för barnen att få tillbringa en dag med sina familjer och vänner, utan att bekymra sig. Att få komma tillbaka till skolan i höst och säga att man har varit på Tosselilla… Det är en stor grej. Det är inte bara upplevelsen i sig, det är en känsla att veta att man har gjort någonting. Att känna sig inkluderad när alla kamrater berättar om allt som har hänt och gjorts under sommaren, säger Louise.

Unga Forum anordnar aktiviteter för barnfamiljer och unga hela sommaren. Utflykten till Tosselilla har möjliggjorts tack vare bidrag från allmänheten. Läs mer här om hur du kan hjälpa – så att fler barn kan förgylla sin sommar med en utflykt eller en annan aktivitet som Unga Forum anordnar.

Inifrån gåvoinlämningen: ”Så cirkulärt som möjligt”

/i /av

Innanför väggarna på Grönegatan 36, mitt i Malmö, råder febril aktivitet med tonvis av kläder och prylar – och massor av människor.

– Jag vill att vi ska vara så cirkulära som det bara är möjligt, säger Anders Weidmar, platschef på Skåne Stadsmissions gåvoinlämning.

Det är här som alla gåvor tas emot, sorteras, gallras och fixas med. Sen skickas allt vidare. Först och främst för att tillgodose behoven som finns ute i Skåne Stadsmissions övriga verksamheter. Hur kan gåvorna komma till så stor hjälp som möjligt?

– Det är vår kärnverksamhet och det går så klart först, säger Anders Weidmar.

Han är platschef på Insamling och produktion och Matcentralen sedan i höstas. En glad helsingborgare som efter många år på Postnord tänkt att han pendlat färdigt och lovade sin familj att aldrig mer jobba i Malmö. Men när han fick se Skåne Stadsmissions verksamhet på Grönegatan och såg chansen att kunna vara med och utveckla den, ja, då kunde han inte tacka nej.

Utbrända kan ”byggas upp”

På gåvoinlämningen arbetar han tillsammans med omkring 10 anställda. Dessutom är runt 15 personer här i arbetsträning, samt bedrivs det daglig verksamhet. Precis som flera andra av Skåne Stadsmissions verksamheter så bedrivs verksamheten som ett företag – men som ett socialt sådant.

– Det finns så många olika anledningar att man kan hamna här och få arbetsträna. Du kan till exempel vara utbränd men byggas upp här, säger Anders Weidmar.

Han har en glöd när han pratar. Det är inte bara alla prylar och kläder han åsyftar när han pratar om cirkulär ekonomi. Den sociala hållbarheten är minst lika viktig.

– Vi behöver gå hela cirkeln även där, säger han.

Febril aktivitet

De kläder och prylar som inte går till de olika verksamheterna sorteras och skickas vidare till Skåne Stadsmissions secondhandbutiker, eller till REMAKE-verksamheten.

– Det är superviktigt att rätt varor går till rätt butik. De har olika profil och får de inte rätt varor så säljer de inte, berättar Anders.

Under 2022 togs det emot fler än 160 000 kg textiler här och åtskilliga ton kuriosa. Febril aktivitet var ordet.

– Vissa dagar bara rasslar det till. Och det är bra – våra behov är oändliga, säger Anders Weidmar.

Städade under pandemin

Lisbeth Roos, som arbetat på Skåne Stadsmission i 15 år, varav de tre senaste här på Produktionen fyller i:

– Under pandemin hade vi hur mycket som helst när alla fick tid att städa vinden och förrådet, skrattar hon.

Det allra mesta som kommer in är textiler. Men känslan är att här finns nästan vad som helst. Vid ett par stora bord står massvis med elapparater. En kombinerad vhs- och dvd-spelare står lite vid sidan om allt det andra. Tidens tand gör sig påmind.

– Den får vi nog tyvärr slänga, det är ingen som vill ha en sån nuförtiden, säger Rikard som arbetar här. Han sorterar och prismärker så att allt är så klappat och klart som möjligt, när det når butikerna.

– Men de här är bra, fortsätter han och pekar på ett gäng dammsugare av lika varierande modell som storlek.

– Det finns väl inte en enda student som inte är i behov av en dammsugare och som kan tänka sig att ge åtminstone en femtiolapp för en, säger han.

FOTO: Ronnie Kronblad

Här hittar du mer information om hur du skänker kläder och prylar

Inifrån Nattjouren: ”Han funderade på att göra slut på allt”

/i /av

Ända sedan Nattjouren i Kristianstad slog upp portarna 2006, har hon funnits där. När Lotte blickar tillbaka på de senaste 17 åren är det med såväl stolthet som sorg och glädje.

Huset är vackert och ligger i utkanten av centrala Kristianstad. Det påminner lite om en äldre skola, om det inte varit för att rummen är lite för små för att kunna ha varit klassrum. När Lotte tar emot så berättar hon att fastigheten tidigare tillhört regementet som lade ner på 1990-talet.

Lotte hade arbetat som undersköterska i många år och var med som volontär när Svenska kyrkan tidigare drev ett härbärge
i Kristianstad. När härbärget lade ner och Stadsmissionen istället bestämde att starta Nattjouren sadlade Lotte om – för
att vara med och starta den nya verksamheten. Det var 2006. 17 år senare finns Nattjouren fortfarande kvar. Som en sista utpost för dem som inte har någon annanstans att ta vägen när dag blir natt.

– Vi ser hur psykisk ohälsa ställer till det för folk och det är riktigt sorgligt, säger Lotte som även tydligt märkt en annan
förändring den senaste tiden. En förändring som personal från de flesta av Skåne Stadsmissions verksamheter vittnar
om:
– Den strukturella hemlösheten (se faktaruta). Det har verkligen förändrats och blivit tuffare och nu är det så svårt att hitta en bostad. Det är verkligen inte alla som har ett tjockt skyddsnät och livet kan förändras väldigt snabbt, säger Lotte.

Sorg över sina barn

Hur går det då till?  Nattjouren öppnar för besökare klockan 20.30. Varje kväll, året runt. Det finns tolv ordinarie
platser, nio för män och tre för kvinnor, men beroende på efterfrågan och situation kan det delvis förändras. Just nu har två av rummen extramadrasser och Nattjouren kan ta emot 14 sovande gäster. Om du inte tidigare övernattat här så står
ett inskrivningssamtal först på tur.

– Vissa är väldigt öppna vid det här samtalet och vill berätta, medan andra tycker att det är fruktansvärt och vill bara få
det överstökat. Jag möter så mycket skam och skuld i vissa av de här samtalen. Den största sorgen för väldigt många är
relationen med sina barn, den är ofta inte särskilt bra, säger Lotte och fortsätter:

– Men de får själv välja vad de vill dela med oss. Vi frågar inte om eventuella diagnoser eller annat och jag tycker att det
känns bra. Då dömer eller behandlar jag inte dem utefter det utan vi kan mötas på ett rent mellanmänskligt plan.

Tolv platser alltså. Just nu 14. Oftast räcker platserna till, men inte alltid. Och när de inte gör det uppkommer det som
Lotte tycker är svårast av allt. Och det märks när hon berättar att det kan uppstå tuffa och känslosamma situationer.

– När man ska stå där på trappan och skicka iväg folk när det är jättekallt. Det är jättejobbigt, ja det är hemskt.

För vissa kommer vändningen

Även om den strukturella hemlösheten även här blir alltmer synlig har de allra flesta av gästerna antingen en psykisk ohälsa i form av en diagnos, eller är de i ett aktivt missbruk. Gemensamt för dem alla är hur nästintill obeskrivligt tuff verkligheten utan ett hem kan vara.

– En vinter för några år sedan var fruktansvärt jobbig och då berättade en deltagare hur han funderade på att ta en
överdos för att göra slut på allt. Men så tänkte han att ”snart öppnar nattjouren, jag ska gå dit ikväll igen”. Sen gick det dag för dag, det var att komma hit som höll honom uppe, berättar Lotte.

Och för vissa blir det så tufft att överdosen blir vägen ut. Men för vissa andra kommer vändningen. Lotte skiner upp.

– Jag minns en som var i väldigt dåligt skick med ett tungt missbruk. Han klarade sig igenom och kunde ta emot behandling och utbildade sig till sjuksköterska. Och en annan tjej som det gått jättebra för, som jag sen stötte på. När de kommer fram och pratar blir jag så innerligt glad, säger Lotte.

FAKTA: STRUKTURELL HEMLÖSHET

Människor i strukturell hemlöshet saknar egen bostad för att de inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. Det kan till exempel bero på skilsmässa eller sjukdom, eller personer med betalningsanmärkningar och skulder som gör att de inte kommer in. De som lever i strukturell hemlöshet behöver oftast inte stöd när de får eget boende.

Foto: Ronnie Kronblad

”Många barn är hungriga, extra hungriga på sommaren”

/i /av

Äntligen sommar. Hoppas den blir kort.

Sommaren kan kännas evig när man är barn. Och känslan blir ännu starkare för de som lever i utsatthet. En oändlig tid utan tillräckligt med mat och utan en fast punkt i tillvaron.

Klockor ringer ut och drygt två månaders ledighet. För många hägrar sommarlovet som en glädjens oas, efter ett långt år av plugg och slit. Men för många BARN är inte den stundande sommarledigheten någonting att längta efter. Tvärtom. Det är istället en tid med frågor som maler: Kommer det att finnas mat hemma? Kommer jag att kunna hitta på någonting kul med mina kompisar?

Föräldrarna kämpar

Att leva i fattigdom är att inte ha råd med allt man behöver. Det finns mat, men inte tillräckligt. Det finns inte heller alltid näringsrik mat hemma, kanske ingen frukt. Att leva i fattigdom är också att leva med ständig stress och oro. På sommarlovet blir det särskilt påtagligt, den skillnad mellan de som har och inte har.  Stugsemestrar, fullpackade picknickkorgar och minnesvärda familjeutflykter är långt ifrån alla förunnat.

Det senaste året har situationen för de allra flesta blivit tuffare. Allra tuffast har det blivit för de som redan tidigare knappt någonting hade. Och mest utsatta är alltid barnen. På Unga Forum, Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, märker personalen tydligt hur en från början svår situation kantrat över till någonting ohållbart för många föräldrar. Och det är mammor och pappor som som gör allt som står i deras makt för att ge sina barn det de behöver, men tyvärr finns det inte alltid pengar så det räcker.

”Hon såg ingen framtid”

Socionomen Louise berättar hur hon nyligen träffade en ensamstående mamma som inte kunde sluta gråta.

– Tårarna bara rann. Situationen var helt omöjlig för henne. ”Jag vill bara ha ett jobb, men inte ens då kommer jag känna mig fri och ha råd. Allt är så dyrt nu”. Hon såg verkligen ingen framtid, säger Louise.

Unga Forum anordnar aktiviteter för barn och föräldrar varje vecka under sommarlovet. Det är alltid viktigt och uppskattat. Just i år är det extra viktigt, för att åtminstone några av de mest utsatta barnen ska få en paus från oron och istället få ha en glad stund tillsammans med andra.

– Anledningen att många kommer på våra aktiviteter under sommaren är också att då får de mat. När skolan stänger försvinner lunchen och plötsligt är det ännu mer omöjligt att få ihop vardagen. Många barn är hungriga, extra hungriga på sommaren, säger Louise.

”Förlåt, jag skäms”

Mycket har förändrats under det senaste året. Utsatta människor har blivit ännu mer utsatta. Socionomerna på Unga Forum märker det varje dag. Louise berättar:

– Idag när vi hade dropin och egentligen mest finns tillhands för att hjälpa med myndighetskontakter och stödsamtal, var det en mamma som kom bara för att få en macka och en kopp te. Det har jag aldrig varit med om. Hon hade inget annat ärende. ”Jag är så hungrig. Förlåt – jag skäms, men jag vill bara ha en macka”, sa hon.

Unga Forum anordnar alltså aktiviteter för utsatta barn och barnfamiljer under hela sommaren. Det serveras mat och bjuds in till utflykter. Vi gör vad vi kan för att fylla några av barnens sommardagar med hopp och glädje. Det betyder oändligt mycket. Speciellt en sommar som denna. Men för att klara det behöver vi ditt stöd.

Barnet på bilden har ingen koppling till texten.

Läs mer om hur du kan hjälpa.