Kommentar till hemlöshetskartläggningen 2020

En gång om året räknar socialtjänsten antalet personer och antalet hushåll som för tillfället är hemlösa i Malmö. I år visar statistiken en fortsatt minskning, sedan toppnoteringen 2018. Skåne Stadsmission befarar att den positiva trenden ser bättre ut på pappret än i verkligheten.  

Vi ser flera anledningar till oro:

• RISK FÖR MÖRKERTAL. Vi har mött människor som uppger att de nekats möjlighet, eller blivit avrådda från att göra en ansökan om stöd från socialtjänsten med hänvisning till att de räknas som ”strukturellt hemlösa” och därmed ändå kan förvänta sig avslag. Att avråda någon från att ansöka om stöd innebär i praktiken att människor förnekas rätten till prövning och på så sätt även går miste om möjligheten att få ett skriftligt utlåtande samt möjlighet att överklaga till högre instans. Dessa människor finns därmed inte heller med i statistiken vilket delvis kan förklara varför en så stor minskning skett just i kolumnen ”ingen känd individuell problematik” (sid 12 Hemlöshetskartläggningen 2020).
• KORTSIKTIGA LÖSNINGAR. De nya regler som implementerats för hemlösa barnfamiljer skapar kortsiktighet, dyra lösningar och saknar barnperspektiv. Vissa familjer som tidigare beviljats bistånd i en månad beviljas det nu vecka för vecka vilket innebär att familjerna måste packa ihop sina tillhörigheter och vara redo att flytta varje vecka. Ofta är det vandrarhemslösningar eller kollektiva boenden med delade kök och/eller toalett. Lösningen är både dyr och skapar psykisk ohälsa hos såväl vuxna som barn. Vi möter familjer som hittat lägenhet på egen hand, men fått avslag med hänvisning till att hyran är något högre än standard, ofta på grund av den svåra bostadssituationen i Malmö. Istället får familjerna veckovis kostnadsersättning för kortsiktigt boende som är sämre för familjen och blir dyrare för kommunen i längden.
• AVSAKNAD AV BARNPERSPEKTIV. Vi har flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är ett ansvar som inget barn ska behöva ta och en utsatthet gentemot omgivningen som inte är rimlig. Det är heller inte ett rimligt ansvar att lägga på de drabbades klasskompisar och vänner. Vi möter också tonåringar som istället för att fokusera på sina studier och sin framtid sitter framför skoldatorn och söker boende på blocket för familjens räkning. Det är ovärdigt ett land där Barnkonventionen är lag!
• VÄRMESTUGA ERSÄTTER INTE BOSTAD. Möjligheten till tak över huvudet och sängplats i ett akut skede har försämrats. Vår utgångspunkt är att det krävs långsiktiga och trygga lösningar, Bostad först, men i dagens läge krävs också värdiga lösningar på kort sikt. Kommunen har minskat antalet platser på härbärgen men också infört strängare bedömning för vem som har rätt till dessa platser. Idag är dessa platser inte ens alltid fullbelagda vilket skulle kunna vara positivt, men istället har vi vintertid många människor på värmestugan, en kortsiktig lösning som dessutom bara finns att tillgå under några månader. Här ser vi att kommunen mer och mer skiljer på ”folk och folk”, det görs en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet.
• ALLA RÄKNAS INTE. Vi ser att hemlöshetsbegreppet, så som Malmö stad och andra myndigheter använder sig av det, inte omfattar alla människor som befinner sig i hemlöshet. Även om kommunen formellt sett bara ansvarar för de människor som är skrivna här, behöver vi fråga oss vilket samhälle vi vill leva i? Malmö stad går mer och mer mot en människosyn där man gör skillnad på folk och folk. Det gäller till exempel papperslösa och EU-medborgare – människor som de facto vistas här och är en del av stadsbilden, en del av vårt närsamhälle. Vill vi se på och avsäga oss ansvaret för människor i nöd för att de inte ”tillhör kommunen”?
• UTSATT GRUPP DRABBAS. Vi ser också att hemlösheten och utsattheten ökar i en redan utsatt grupp: ensamkommande unga som lever i det limbo som den nya gymnasielagen och den bristfälliga asylhanteringen sedan 2015 innebär. Vi ser droger, kriminalitet, prostitution och känner stor oro för den här utvecklingen, nu när den treåriga satsning om 120 miljoner kronor till civilsamhället tar slut, utan att varken regering eller lokala makthavare verkar ha en plan för hur dessa unga ska ta sig vidare i livet.
• EJ JÄMFÖRBAR STATISTIK. Slutligen ser vi att Malmö stad liksom tidigare väljer en snävare definition av hemlöshet än Socialstyrelsen vilket gör att kommunens statistik blir svårare att jämföra med nationella kartläggningar. Vi önskar att Malmö stad under en övergångsperiod gör parallella mätningar enligt båda definitioner för att så småningom övergå till den nationella.

Hemlöshetskartläggning Malmö 2020