Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät
Vad händer med din ekonomiska situation om du skiljer dig, blir sjuk, får en arbetsskada eller blir uppsagd från jobbet? Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission, ser mer och mer hur socialtjänsterna lägger resurser på att motarbeta utsatta människor snarare än att hjälp dem. Och att i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva deras hjälp.
– Människor måste förstå att den sociala tryggheten har börjat brista i Sverige och att bilden av att den skulle fungera utmärkt inte längre stämmer.
Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission förklarar att hon inte nog kan understryka att detta inte enbart gäller de mest utsatta i samhället.
– Av förklarliga skäl slår detta hårdast mot mest utsatta i samhället men i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp. Det räcker med att det händer någonting som ger dig väsentligt förändrade ekonomiska förutsättningar och så står du själv inför att behöva välfärdens skyddsnät. Står du där och Försäkringskassan t.ex. ifrågasätter din rätt till sjukpenning så kan det gå väldigt fort.
”Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.”
Utsattheten bland människor fortsätter att öka och allt fler kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd i sin kontakt med olika myndigheter.
– Dessvärre ser vi att myndigheterna ofta försvårar handläggningen för den sökande och att handläggningen tar mycket längre tid än tidigare. Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.
I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” som lanseras idag, har forskare från Marie Cederschiöld högskola kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av samhället som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheters bristande förmåga att stötta människor i ekonomisk utsatthet beror på stora brister i handläggning, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Människor bollas ofta mellan myndigheter, handläggningen tar lång tid och utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.
Anledningarna till att människor faller mellan de allt större maskorna i samhällets skyddsnät är många men Sandra ser att några av dessa är okunskap om rättigheter, invecklad handläggning och åtstramade regelverk.
– En av anledningarna är okunskap; att man helt enkelt inte vet vad man har rätt till. Det i kombination med att ansökningarna är tungrodda, tar lång tid och är väldigt byråkratiska gör det oerhört svårt. Man har också dragit in på rättigheter genom att strama åt regelverket vilket innebär att andelen som inte har rätt till hjälp är större.
”Alla människor står i stort sett två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp.”
Hon tystnar en stund och tillägger sedan:
– Något av det värsta som kan hända, till följd av minskat välfärdsstöd i tider av kris, är att människor tappar hoppet. Så länge man tänker att det kan bli bättre är det lättare att hålla ut. Men om man tappar det hoppet… Generellt finns det en tydlig koppling mellan fattigdom och psykisk ohälsa.
I samtal om människor i utsatthet i Sverige idag använder man ofta termen fattigdomsutveckling, men när Sandra hör frasen lyfter hon instinktivt på ögonbrynen.
– Utveckling är när man förbättrar någonting. Fattigdom är ingen utveckling, den är tragisk och efter hundra år av utveckling och ökad trygghet så går vi nu bakåt.
Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet
Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan
Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”